No description available.

Bakgrund: Det ingår i sjuksköterskans arbete att möta blodsmittade patienter. De vanligaste blodburna sjukdomarna som sjuksköterskor kan utsättas för är: HIV, hepatit B och C. I mötet med den blodsmittade patienten kan det uppstå sociala och moraliska problem. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans förhållningssätt i mötet med blodsmittade patienter. Metod: Litteraturstudien baserades på 10 vetenskapliga artiklar från databaserna Pubmed och Cinahl samt sex vetenskapliga artiklar från en manuell sökning. Artiklarna genomgick en innehållsanalys. Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i fyra kategorier och 11 subkategorier där det visade sig att det var olika faktorer som påverkade mötet mellan sjuksköterskan och patienten. De fyra kategorierna var sjuksköterskeprofessionen, känslor, säkerhet och hantering.  Slutsats: Författarna har i denna litteraturstudie funnit olika faktorer som påverkade mötet mellan sjuksköterskan och den blodsmittade patienten. Det var både individuella och organisatoriska faktorer som hade betydelse för hur mötet utvecklade sig.

No description available.

Bakgrund: Litteratururvalet med fokus på hedersrelaterat våld och ungdomars attityder har gett mig en ram för arbetet och har varit till hjälp vid analys och bearbetning av resultaten. Hirdmans genusteori och Gemzöes definition av etnicitet och kulturskillnader utgör grunden för min studie.Syfte: Det övergripande syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka attityder ungdomar har samt att ta reda på om det finns några skillnader och i så fall vilka, vad gäller ungdomars attityder till hedersrelaterat våld, utifrån kön och etnisk bakgrund.Metod: För syftet som jag nämnt ovan har jag använt mig av en kvantitativ enkätstudie. Empirin består av 405 enkätsvar från gymnasieungdomar. Enkätstudien är genomförd på två gymnasieskolor i två olika kommuner.Resultat: I mina analys har jag behandlat följande kategorier; Attityder till hedersrelaterat våld som ett viktigt ämne, Attityder kring faktorer som ligger bakom hedersrelaterat våld och attityder till att arbeta och förebygga hedersrelaterat våld. Utifrån de empiriska data har jag dragit slutsatsen att ungdomarna anser att det är allvarligt med hedersrelaterat våld och är något som bör förebyggas. Ungdomars attityder till hedersrelaterat våld skiljer sig utifrån kön och etnisk bakgrund. Sammanfattningsvis visar resultaten att flickor anser att hedersrelaterat våld är mer allvarligt i högre grad än pojkar. Även ungdomar med en svensk bakgrund anser att hedersrelaterat våld är mer allvarligt i högre grad än ungdomar med en invandrarbakgrund

No description available.

Bakgrund: Mänsklig omsorg är en utgångspunkt för allt mänskligt liv. Människor är beroende av varandra och vårdrelationen utgör underlaget för all professionell omvårdnad. Tidigare forskning visar att sjuksköterskans attityd påverkar vårdrelationen med patienter som missbrukar droger. Enligt sjuksköterskans etiska kod bör arbetet genomsyras av ett etiskt och holistiskt förhållningssätt. Värdegrunden ska vila på en humanistisk människosyn och alla patienter ska bemötas jämlikt och ges samma tillgång till högkvalitativ vård oavsett kontext. Syfte: Att belysa attityder i vårdrelationer med patienter som missbrukar droger, ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Systematisk litteraturstudie. Litteratursökningen gjordes i databaserna PsycINFO, Cinahl, Pubmed och Google Scholar. Tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats analyserades. Resultat: Fyra kategorier av attityder identifierades, tillåtande, avståndstagande, fördomsfull och skeptisk. Martinsen menar att en god vårdrelation har sin grund i att sjuksköterskan underställer sig patienten och bemöter denne med inlevelse och full förståelse. Med denna omvårdnadsteori som utgångspunkt diskuterades våra kategorier. Slutsats: Sjuksköterskors attityder har en väsentlig betydelse för vårdrelationer med patienter som missbrukar droger. Både vårdrelationen och vårdkvaliteten påverkas negativt om sjuksköterskan intar avståndstagande, fördomsfull eller skeptisk attityd till denna patientgrupp. En attitydförändring är av avgörande betydelse för att öka vårdkvaliteten för dessa patienter.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem. Ett av de största hindren för att främja och uppnå psykisk hälsa är stigmatisering, negativa attityder och diskriminering av människor som lider av psykisk ohälsa. Sjuksköterskan har en viktig uppgift att arbeta förebyggande och hälsofrämjande och har därför en central roll i att tidigt uppmärksamma, fånga upp och informera patienter med symptom på psykisk ohälsa. Sjuksköterskans attityd och inställning till patienter, psykisk ohälsa, arbetet och sig själv som vårdare är av stor vikt för en god kvalitet av omvårdnaden. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskestudenters attityd till psykisk ohälsa och personer med psykisk sjukdom, samt undersöka om det fanns någon skillnad i attityd mellan studenter i termin ett och termin sex på ett sjuksköterskeprogram i Mellansverige. Syftet var även att undersöka om det fanns skillnad i attityder mellan de studenter som hade egen erfarenhet och de som inte hade det. Metod: Studien hade en kvantitativ design där ett studiespecifikt formulär lämnats ut till studenter som studerar termin ett och termin sex vid ett sjuksköterskeprogram i Mellansverige. Resultat: I studiens resultat framkom det att attityder till psykisk ohälsa skilde sig i vissa avseenden mellan studenter i termin ett och termin sex. De studenter som studerade i termin sex hade i högre grad en mer positiv och öppen attityd. Det visade sig också att studenter som hade egen erfarenhet av psykisk ohälsa hade en mer positiv attityd jämfört med de som ej hade det. Slutsats: Studien visar att besitta kunskap och egen erfarenhet av psykisk ohälsa som sjuksköterskestudent har ett samband med en mer öppen och positiv attityd till psykisk ohälsa. Nyckelord: Psykisk ohälsa, sjuksköterskestudenter, attityder. / Background: Mental illness is a growing public health problem. The biggest obstacles, facing the promotion and achievement of mental health, are stigma, negative attitudes and discrimination against people suffering from mental illness. The nurse has an important role, especially in the early stages, in the prevention and interception of mental illness, and also instructing patients with symptoms (of mental illness). The nurse's attitude and approach to patients, mental health, work and themselves as carers is essential for a good quality of care. Aim: The aim of this study was to investigate nursing students' attitudes towards mental illness and people with mental illness, and whether there was any difference in attitudes between students in semester one and semester six in a nursing program in Sweden. Another aim was to investigate if there were was any differences between students with experience of mental illness and disease and those without. Method: The study had a quantitative design where a study-specific questionnaire was given to students studying during semester one and semester six of a nursing program in central Sweden. Results: The results of the study showed that attitudes to mental illness differed in some respects between students in semester one and semester six. The students studying in semester six had more positive and open attitudes. It was also found that students who had personal experience of mental illness had a more positive attitude compared to those who had not been in a similar situation. Conclusion: The study shows that nursing students’ knowledge and experience of mental illness is associated with a more open and positive attitude towards mental illness. Keyword: Mental illness, Nursing students, Attitudes.

Bakgrund Mellanmål är ett begrepp som kan innefatta allt som förtärs utöver frukost, lunch och middag. I Sverige finns inga tydliga rekommendationer om mellanmål. Individers matvanor påverkas av samhällets normer och personer i umgängeskretsen. Det är vanligt att en förändring av matvanorna sker under studietiden och att matvanorna som skaffas då ofta behålls under resten av livet. Syfte Syftet med studien var att undersöka studenters föreställningar om och attityder till mellanmål. Metod Åtta semistrukturella, individuella intervjuer genomfördes i Umeå med studenter (fem män och tre kvinnor) från Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå universitet. Rekryteringen skedde muntligt vid de två universiteten. Varje intervju spelades in och transkriberades ordagrant. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Informanterna hade olika syn på vad mellanmål var för något och när det behövdes. Vissa tyckte att mellanmål var något bra medan andra inte såg någon poäng i att äta mellanmål. Tidsbrist och dålig planering sågs som de största orsakerna till att inte äta mellanmål. Informanterna ansåg att umgänget spelade roll för mellanmålskonsumtionen. Informanterna uppgav att en persons kroppsform och vad den åt påverkade hur de såg på personen. Några av de kvinnliga informanterna tog upp vikthetsen i samhället och berättade att den gjorde att de inte ville äta vad som helst. Slutsats Studenter har varierande föreställningar om vad mellanmål är för något och när det bör konsumeras. Utbud, sociala normer och umgängeskrets påverkar i stor utsträckning studenters åsikter och agerande kring mellanmål. För att se om det behövs allmänna råd om mellanmål samt hur dessa ska förmedlas behövs det mer forskning om sociala normer och mellanmål, men också om vad det finns för hälsofördelar med mellanmål. / Background In-between meals can include anything consumed between breakfast, lunch and dinner. There are no explicit recommendations about in-between meals in Sweden. Dietary habits are affected by social norms and peers. Usually dietary habits change during college or university. The eating habits created during this time is often kept for the future. Objective Examine students’ ideas about and attitudes towards in-between meals. Method Eight semi-structured individual interviews were held with students from Swedish University of Agricultural Sciences and Umeå University. The participants were recruited by the authors at both Universities. The interviews were recorded and transcribed word by word. The data collection was analyzed using a qualitative content analysis. Results The participants had different views about in-between meals. Some believed in-between meals was a good thing while others thought it was pointless. Lack of time and bad planning were the biggest reasons not to have in-between meals. The participants described that their friends and acquaintances affected their in-between meals. The participants believed that a person’s body shape and what they ate affected how they saw that person. Some of the female participants brought up social pressure about weight and how it restrained their food choices. Conclusion Individuals greatly differed in their opinions towards in-between meals and when it should be consumed. Assortment, social norms and peers was affecting student's thoughts and action towards in-between meals. More research is required to see if there is a need for general advice about in-between meals and how they should be mediated. More research is also required about social norms and in-between meals, but also about their health benefits.

Aim: The aim of this study was to describe how nurses experience meeting patients with self-injurious behavior in health care and the factors that influence nurses' attitudes towards this particularly group of patients. The literature study also contains a review of the articles included datacollection method. Method: A descriptive literature review of quantitative and qualitative articles published between 2004 and 2014. The articles were sought in the databases PubMed and PsycINFO. The result of the present literaturestudy was based on 11 articles.Result:The nurses experiences were mainly positive, however, the results also shows that they feel antipathy, negative emotions, inadequacy and obstacles in the care of patients with self-injurious behavior. The present literature study shows that the factors that influence nurses' attitude towards the patient group is experience, education, age and gender. Conclusion:It turned out that the nurses' experiences and preferences were more positive if the nurses received training on self-injurious behavior. There were judgmental attitudes towards patients who self-harm from the nurses, the most prominent was that they perceived the patients as manipulative and attention-seeking. More research is needed in order to meet the growing patient population. If the care of these patients should be better it requires that the nurses increase their knowledge of self-harm.

Denna uppsats belyser fyra föräldrars inställning till modersmål och modersmålsundervisning. Syftet med undersökningen har varit att studera vilka attityder föräldrarna uppvisar och finna orsaker till dem. Även deras upplevelser av samhällets attityder till modersmål belyses. För att uppnå syftet användes en kvalitativ forskningsmetod där fyra föräldrar intervjuades enskilt. Gemensamt för informanterna är att de har eller har haft barn i den svenska skolan i vilken de har rätt till modersmålsundervisning. Resultatet är tydligt. Alla fyra informanter uppvisar positiva attityder till modersmål. Den tydligaste orsaken till varför de anser att det är viktigt med modersmål är att det stärker och utvecklar barnens identitet. Informanterna menar också att det underlättar kommunikationen med släktingar. Föräldrarna är även positiva till modersmålsundervisning men här framkommer det dock en del negativa attityder. Det som upplevs positivt är att modersmålsundervisningen ger barnen trygghet och att det är främjande för barnens språkutveckling. Negativa faktorer som framkommer är att informanterna ser brister i modersmålsundervisningens organisation och undervisningens utformning. Utöver det upplevs även kraven utifrån som en negativ faktor. När det kommer till hur informanterna ser på samhällets attityder till modersmål och modersmålsundervisningen är de alla enade om att attityden är positiv.