Syftet med vår studie är att ta reda på hur fritidspedagogerna säger sig arbeta med att skapa rekreationsmöjligheter på fritidshemmet samt vad det är som påverkar deras arbete. Vi valde att använda kvalitativa metoder i form av intervjuer och observationer. Vi intervjuade sex fritidspedagoger och observerade sex fritidshem i södra Sverige. Under resultatdelen presenterar vi fritidspedagogens arbetssätt med lugna platser och rekreation på fritidshemmet, avgränsade platser för rekreation, fritidspedagogernas synsätt på olika begrepp samt lärande i planerade rekreationsaktiviteter. Rekreation är enligt de intervjuade fritidspedagogerna olika för olika individer och det handlar om att det är ett personligt val som eleverna gör själva, till exempel att vila i soffan eller att spela fotboll. Därför är det viktigt att fritidspedagogen arbetar med valmöjligheter och erbjuder eleven till exempel en styrd rekreationsaktivitet. Slutsatsen som vi kan dra genom intervjuerna och observationerna är att rektorerna behöver ge fritidspedagogerna bättre förutsättningar att arbeta med att skapa rekreationsmöjligheter på fritidshemmet.

Syftet med studien var att undersöka hur användningen av digitala verktyg tog sig uttryck i avgränsade aktiviteter - samling, spontan lek, planerad undervisning och utevistelse, i två olika förskoleverksamheter. Där fokus låg på att synliggöra hur de digitala verktygen användes av både barn och pedagoger, samt vilken kompetens som krävs av pedagogerna för att möjliggöra en digital delaktighet. Studien tar sin teoretiska grund i det pragmatismen, där begreppen learning by doing, erfarenheter, reflektion och lärande genom inquiry varit centrala. Tidigare forskning tar upp kring användningen av digitala verktyg och då främst fokus på surfplattan, samt kring pedagogers digitala kompetens. Studien har en kvalitativ grund, där datainsamlingen utfördes genom observationer. Resultatet visar att surfplattan är det verktyg som användes under avgränsade aktiviteter i bägge förskolorna. Även att funtable användes i den ena förskolan. Hur dessa verktyg användes såg olika ut från förskola till förskola, men även från aktivitet till aktivitet. Det förekom i bägge förskolor en fysisk användning av surfplattan hos pedagogerna och en indirekt användning hos barnen, men med ett pedagogiskt syfte bakom. Däremot förekom det i den ena förskolan en högre grad av fysisk användning av surfplattan och funtable hos barnen, där pedagogerna fanns närvarande men samtidigt höll sig i bakgrunden. Vidare visar resultatet att det krävs en djupare digital kompetens för att utveckla barnen i deras lärande kring hur det digitala verktyget fungerar och på så sätt göra de digitalt delaktiga.