The diploma thesis is aimed at the problematic within the prediction of bankruptcy of companies operating in manufacturing industry in Czech Republic. There are defined terms related to the topic, methods of creating bankruptcy models and selected bankruptcy models in the theoretical part. Analytical part includes testing of the selected bankruptcy models. Thereafter a new bankruptcy model is created, which is subsequently tested and its accuraccy is compared to models from other authors.

Contingent claims models have recently been applied to the field of corporate insolvency prediction in an attempt to provide the art with a theoretical methodology that has been lacking in the past. Limited studies have been carried out in order to empirically compare the performance of these “market” models with that of their accounting number-based counterparts. This thesis contributes to the literature in several ways: The thesis traces the evolution of the art of corporate insolvency prediction from its inception through to the present day, combining key developments and methodologies into a single document of reference. I use receiver operating characteristic curves and tests of economic value to assess the efficacy of sixteen models, carefully selected to represent key moments in the evolution of the art, and tested upon, for the first time, post-IFRS UK data. The variability of model efficacy is also measured for the first time, using Monte Carlo simulation upon 10,000 randomly generated training and validation samples from a dataset consisting of over 12,000 firmyear observations. The results provide insights into the distribution of model accuracy as a result of sample selection, which is something which has not appeared in the literature prior to this study. I find overall that the efficacy of the models is generally less than that reported in the prior literature; but that the theoretically driven, market-based models outperform models which use accounting numbers; the latter showing a relatively larger efficacy distribution. Furthermore, I obtain the counter-intuitive finding that predictions based on a single ratio can be as efficient as those which are based on models which are far more complicated – in terms of variable variety and mathematical construction. Finally, I develop and test a naïve version of the down-and-out-call barrier option model for insolvency prediction and find that, despite its simple formulation, it performs favourably compared alongside other market-based models.

<p> </p><p> </p><h1>Sammanfattning</h1><h1>Företag har alltid drabbats av ekonomiska svårigheter och gått i konkurs. Detta faktum harlänge intresserat forskare och legat till grund för en mängd studier inom området.Kassaflödesanalysens användbarhet vid konkursprognostisering har länge diskuterats ochtidigare forskning har visat på varierande resultat. Eftersom en kassaflödesanalys visar på detfaktiska in- och utflödet av pengar i företaget tror vi att den kan utgöra en viktigare indikatorpå om ett företag befinner sig i kris än resultat- och balansräkningen, som lättare kanmanipuleras. De flesta företag som går i konkurs är mindre företag, som inte omfattas av det lagstiftande kravet på att upprätta en kassaflödesanalys. Därför anser vi det intressant att studera vilket stöd en kassaflödesanalys kan utgöra för att förutsäga en konkurs.</h1><h1>Detta mynnar ut i vår problemformulering:</h1><h1>· Hur kan en kassaflödesanalys bidra till att prognostisera en framtida konkurs av små aktiebolag?</h1><h1>Syftet med vår studie är att undersöka om tillämpningen av en kassaflödesanalys påverkar prognostiseringen av en eventuell framtida konkurs i ett aktiebolag. Studiens delsyften är att undersöka om en kassaflödesanalys ger bättre information än resultat- och balansräkningen samt att undersöka om den lagstiftande gränsen på vilka företag som ska omfattas av att upprätta en kassaflödesanalys är rimlig.</h1><h1>Genom en kvantitativ metod, en positivistisk kunskapssyn och ett deduktiv angreppssätt, har vi upprättat kassaflödesanalyser på 20 små aktiebolag i Västerbotten. 10 konkursade bolag och 10 verksamma bolag. Kassaflödesanalyser gjordes fem år tillbaka i tiden och information från de två grupperna jämfördes sedan via logistisk regression. Vår teoretiska referensram grundar sig på teorier angående konkurser, kassaflödesanalyser och redovisning. En stor genomgång av tidigare studier på området har legat till grund för analysen. I teorikapitlet återfinns också en intressentmodell som synliggör vilka intressentersom kan ha nytta av en kassaflödesanalys.</h1><h1>Studien visar att information från kassaflödesanalysen kan bidra vid prognostisering av framtida konkurser. Studien visar också att informationen från kassaflödesanalysen inte är överlägsen information från resultat- och balansräkningen. Författarna anser att generaliserbarheten i studien kan ifrågasättas men att studien trots allt ger en fingervisning av kassaflödesanalysens användbarhet vid konkursförutsägelse och att studien kan ligga till grund för fortsatt forskning.</h1>

Sammanfattning Företag har alltid drabbats av ekonomiska svårigheter och gått i konkurs. Detta faktum harlänge intresserat forskare och legat till grund för en mängd studier inom området.Kassaflödesanalysens användbarhet vid konkursprognostisering har länge diskuterats ochtidigare forskning har visat på varierande resultat. Eftersom en kassaflödesanalys visar på detfaktiska in- och utflödet av pengar i företaget tror vi att den kan utgöra en viktigare indikatorpå om ett företag befinner sig i kris än resultat- och balansräkningen, som lättare kanmanipuleras. De flesta företag som går i konkurs är mindre företag, som inte omfattas av det lagstiftande kravet på att upprätta en kassaflödesanalys. Därför anser vi det intressant att studera vilket stöd en kassaflödesanalys kan utgöra för att förutsäga en konkurs. Detta mynnar ut i vår problemformulering: · Hur kan en kassaflödesanalys bidra till att prognostisera en framtida konkurs av små aktiebolag? Syftet med vår studie är att undersöka om tillämpningen av en kassaflödesanalys påverkar prognostiseringen av en eventuell framtida konkurs i ett aktiebolag. Studiens delsyften är att undersöka om en kassaflödesanalys ger bättre information än resultat- och balansräkningen samt att undersöka om den lagstiftande gränsen på vilka företag som ska omfattas av att upprätta en kassaflödesanalys är rimlig. Genom en kvantitativ metod, en positivistisk kunskapssyn och ett deduktiv angreppssätt, har vi upprättat kassaflödesanalyser på 20 små aktiebolag i Västerbotten. 10 konkursade bolag och 10 verksamma bolag. Kassaflödesanalyser gjordes fem år tillbaka i tiden och information från de två grupperna jämfördes sedan via logistisk regression. Vår teoretiska referensram grundar sig på teorier angående konkurser, kassaflödesanalyser och redovisning. En stor genomgång av tidigare studier på området har legat till grund för analysen. I teorikapitlet återfinns också en intressentmodell som synliggör vilka intressentersom kan ha nytta av en kassaflödesanalys. Studien visar att information från kassaflödesanalysen kan bidra vid prognostisering av framtida konkurser. Studien visar också att informationen från kassaflödesanalysen inte är överlägsen information från resultat- och balansräkningen. Författarna anser att generaliserbarheten i studien kan ifrågasättas men att studien trots allt ger en fingervisning av kassaflödesanalysens användbarhet vid konkursförutsägelse och att studien kan ligga till grund för fortsatt forskning.

This paper examines the relationship between the accounting conservatism construct and the prediction of corporate bankruptcy. Prior research has explored the link between accounting quality and bankruptcy prediction, but it has not examined the relationship between accounting conservatism and bankruptcy prediction. This study hypothesizes that the inclusion of conservatism metrics in the bankruptcy hazard model estimation process should have an incremental effect on the predictive ability of bankruptcy hazard models. This paper finds that the inclusion of conservatism metrics does enhance the predictive power of bankruptcy hazard models for certain subgroups of a population partitioned on the basis of accounting conservatism metrics.

This thesis investigates the anomalous underperformance of distressed stocks in the US computer and electronics industry. It shows that such anomaly can be explained by a parallel analysis of risk based rational pricing and profitability (earnings) levels to returns relationship propositions. For the 1990 to 2006 period, distressed stocks have on average underperformed their non-distressed counterparts. However, once the conditional relationship with profitability is taken into account, the distress risk is rewarded by a continuous positive return hence priced appropriately. In the computer and electronics industry growth stocks (low B/M) outperform on average value stocks (high B/M). The size factor has not been confirmed to be significant in explaining stock returns for this specific industry over the 1990 to 2006 period. The study also reveals that B/M and size factors do not proxy for distress risk. The B/M factor follows an inverted u-shape along the distress risk deciles axis. As result, stocks in low and high distress portfolios share similarly low B/M values. Cash flow based bankruptcy predictors estimated on a quarterly basis from a Cox proportional hazard model, that are used as proxy for a continuous distress risk factor in asset pricing tests, are able to predict bankruptcies at higher accuracy rates than the Z-Score as alternative measure.

In August, 2014, the Financial Accounting Standards Board issued an update concerning the disclosure of uncertainties about an entity’s ability to continue as a going concern. The standard requires an entities management to evaluate whether there is substantial doubt about the entity’s ability to continue as a going concern and to provide related footnote disclosures in certain circumstances. One consequence of this regulation is the need for guidance for audit testing of management’s assessments in each phase of the audit. This research evaluates the usefulness of bankruptcy prediction models as analytical tools in the planning stage of an audit for going concern assertions and questions the use of precision as the only measure of a model’s effectiveness. I use simulation to manipulate the fundamental accounting data within five bankruptcy prediction models, explore failure rates in an environment with materiality concerns, and consider the total change in market value due to simulated errors. Given the inherent limitations of the information environment and/or current prediction models, my results indicate auditors’ current failure rates are not an indication of audit failure. The results suggest that bright-line testing using bankruptcy prediction models are sensitive to materiality and that the cost trade-off between Type I and Type II errors is an important indicator of model choice.

Rough set prediction capability was compared with actual auditor signaling rates for a large sample of United States companies from 1991 to 1997 time period. Prior bankruptcy prediction research was carefully reviewed to identify 11 possible predictive factors which had both significant theoretical support and were present in multiple studies. Rough sets theory was used to develop two different bankruptcy prediction models, each containing four variables from the 11 possible predictive variables. In contrast with prior rough sets theory research which suggested that rough sets theory offered significant bankruptcy predictive improvements for auditors, the rough sets models did not provide any significant comparative advantage with regard to prediction accuracy over the actual auditors' methodologies.

Auditors must assess their clients' ability to function as a going concern for at least the year following the financial statement date. The audit profession has been severely criticized for failure to 'blow the whistle' in numerous highly visible bankruptcies that occurred shortly after unmodified audit opinions were issued. Financial distress indicators examined in this study are one mechanism for making such assessments. This study measures and compares the predictive accuracy of an easily implemented two-variable bankruptcy model originally developed using recursive partitioning on an equally proportioned data set of 202 firms. In this study, we test the predictive accuracy of this model, as well as previously developed logit and neural network models, using a realistically proportioned set of 14,212 firms' financial data covering the period 1981-1990. The previously developed recursive partitioning model had an overall accuracy for all firms ranging from 95 to 97% which outperformed both the logit model at 93 to 94% and the neural network model at 86 to 91%. The recursive partitioning model predicted the bankrupt firms with 33-58% accuracy. A sensitivity analysis of recursive partitioning cutting points indicated that a newly specified model could achieve an all firm and a bankrupt firm predictive accuracy of approximately 85%. Auditors will be interested in the Type I and Type II error tradeoffs revealed in a detailed sensitivity table for this easily implemented model.

No description available.