Syftet med studien var att undersöka pedagogers uppfattningar av att möta barns frågor och funderingar om döden samt att ta reda på hur barn resonerar om dessa frågor. Intresset för att skriva om ämnet döden väcktes genom en nyfikenhet för hur barns frågor om döden bemöts av pedagoger. Är det något som diskuteras tillsammans med barn? Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer där vi tog del av både barns och pedagogers perspektiv om dessa frågor. Vi undersökte framförallt vilka uppfattningar pedagoger har när det kommer till att möta barns funderingar om döden, hur pedagoger beskriver sina erfarenheter av att möta barns frågor om döden, hur förberedda de beskriver sig vara på att möta barns funderingar samt hur barn resonerar om döden utifrån en barnbok. Data analyserades utifrån ett kristeoretiskt resonemang. Resultatet visar att barns förståelse för döden som koncept är konkret vilket är en uppfattning som även pedagogerna delade. Samtliga barn förstod att döden är ett permanent tillstånd och de flesta barn trodde inte på ett liv efter döden. Pedagogerna uppfattade att barns förståelse i huvudsak påverkas av ålder och tidigare erfarenheter. Barnintervjuerna visar dock att ålder inte har någon större påverkan på barns uppfattningar utan att erfarenheter är det som väger tyngst. Enligt pedagogerna skulle barns frågor besvaras ärligt och det gjordes bäst genom samtal utifrån barnlitteratur. Alla pedagoger uppgav att de kände sig trygga i att föra samtal om döden tillsammans med barn. Detta gjordes trots deras varierande erfarenheter av att möta barn som på nära håll upplevt döden.

<p>Syftet med studien var att ta reda på pedagogers uppfattningar av hur barns språk påverkar deras förväntningar. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 9 pedagoger från fyra olika förskolor, som vidare analyserades hermeneutiskt. Studien visar på att pedagogerna lägger vikt vid det verbala språket och kroppsspråket för att kunna kommunicera med barn. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna gav motsägelsefulla svar och att åsikterna gick isär. Flera av pedagogerna berättade att barns språk påverkar deras förväntningar och att de ställer högre krav på barn med verbalt språk. Många pedagoger menade att ett verbalt språk underlättar kommunikationen men att de samtidigt pratar mindre med dessa barn.  Resultatet i undersökningen visar också på att ett verbalt språk kan påverka det första intrycket av barnet men att det ändras när de lär känna individen bakom. Stress och tidsbrist lyfts fram som orsaker till varför det ibland kan vara svårare att föra en dialog med ett icke-verbalt barn. Undersökningen visar också att ett utvecklat verbalt språk inte behöver innebära att ett barn har förståelsen för språket. Det visade sig att pedagogerna inte hade reflekterat över de ställda frågorna men de flesta var överrens om att det säkert görs skillnad på barn utifrån deras språk. Det framkom att det var viktigt att vara medveten och ha ett gott samarbete i arbetslaget för att förhindra att göra skillnad på barn utifrån deras språk.</p><p><strong></strong></p>

Syftet med studien var att ta reda på pedagogers uppfattningar av hur barns språk påverkar deras förväntningar. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 9 pedagoger från fyra olika förskolor, som vidare analyserades hermeneutiskt. Studien visar på att pedagogerna lägger vikt vid det verbala språket och kroppsspråket för att kunna kommunicera med barn. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna gav motsägelsefulla svar och att åsikterna gick isär. Flera av pedagogerna berättade att barns språk påverkar deras förväntningar och att de ställer högre krav på barn med verbalt språk. Många pedagoger menade att ett verbalt språk underlättar kommunikationen men att de samtidigt pratar mindre med dessa barn.  Resultatet i undersökningen visar också på att ett verbalt språk kan påverka det första intrycket av barnet men att det ändras när de lär känna individen bakom. Stress och tidsbrist lyfts fram som orsaker till varför det ibland kan vara svårare att föra en dialog med ett icke-verbalt barn. Undersökningen visar också att ett utvecklat verbalt språk inte behöver innebära att ett barn har förståelsen för språket. Det visade sig att pedagogerna inte hade reflekterat över de ställda frågorna men de flesta var överrens om att det säkert görs skillnad på barn utifrån deras språk. Det framkom att det var viktigt att vara medveten och ha ett gott samarbete i arbetslaget för att förhindra att göra skillnad på barn utifrån deras språk.