While there is much research aiming to assess the determinants of welfare state attitudes, there are not many studies focussing on how human values influence attitude formation. This thesis explores the relationship between values and welfare state attitudes across national contexts. In doing so, it focuses on the moderating influence of contextual factors on the values-attitudes link. In order to measure values properly, and to study their effects on welfare state attitudes, confirmatory factor analysis (CFA) and multi-group structural equation modelling (MGSEM) is used. These methods enable testing for measurement equivalence across groups, a prerequisite for comparing the effects of human values across countries. The individual-level data used in this thesis comes from the European Social Survey (ESS) between 2002-08. The findings show that values can play an important role in welfare state attitude formation, but that the impact of values on attitudes differs considerably across national contexts. Several country-specific contextual factors such as the generosity of redistributive institutions, their framing and their distributive outcomes moderates the values-attitudes link. In more generous welfare states and where redistributive issues are more articulated in the political debate, the impact of, for instance, egalitarian values on redistributive attitudes is comparably strong. Moreover, in countries where lower social classes are more exposed to risks and lack resources to meet these risks, class differences in the values-attitudes link are greater. Finally, the results show that the particular values that underlie welfare state attitudes in Eastern Europe are fundamentally different to those in Western Europe. The results imply that the impact of values on welfare state attitudes mainly depends on (i) whether people perceive welfare state institutions to have important consequences for the extent to which their values are attained, and (ii) the presence of competing motives. Hence, it is not necessarily the case that people who support the welfare state do so, for example, due to holding egalitarian values. In contrast to previous research, which has been quite unsuccessful in confirming direct relationships between institutions and attitudes, the results in this thesis suggest that there are indeed clear and consistent macro-micro relationships, but that these are more complex. Rather, it is in the interplay between values, attitudes and institutions that this relationship can be found. / Forskningen kring välfärdsstatsattityder och dess determinanter är omfattande, men väldigt få studier intresserar sig för hur grundläggande mänskliga värderingar påverkar dessa attityder. Den här avhandlingen syftar till att fylla denna lucka genom att fokusera på relationen mellan värderingar och attityder till välfärdsstaten. Särskilt fokus har lagts på att utforska den modererande inverkan som kontextuella faktorer har på länken mellan värderingar och attityder i olika nationella kontexter. I den bemärkelsen syftar avhandlingen även att bidra till forskningen om hur institutioner och andra kontextuella faktorer är kopplade till formeringen av attityder, där man ännu inte lyckats hitta en tydligt framträdande relation mellan den nationella kontexten formeringen av attityder på individnivån. För att kunna mäta värderingar på ett adekvat sätt, och för att kunna estimera och jämföra effekterna av värderingar på välfärdsstatsattityder i olika nationella kontexter, har konfirmatorisk faktoranalys (CFA) och strukturella ekvationsmodeller (MGSEM) använts. Dessa metoder tillåter testandet av ekvivalens med avseende på de mätinstrument som används, dvs. om måtten för värderingar har samma betydelse i olika grupper, vilket är en förutsättning för att kunna jämföra effekterna av värderingar i olika länder. Data på individnivå beträffande värderingar och attityder har hämtats från European Social Survey (ESS) från åren 2002-08. Dessutom har kontextdata hämtats från en rad olika källor. Resultaten visar att värderingar kan spela en betydande roll i att forma attityder till välfärdsstaten, men samtidigt att värderingarnas inverkan varierar kraftigt mellan olika länder. Flera faktorer i den nationella kontexten, såsom graden av generositet i välfärdsstatssystemen, samt de välfärdsstatliga institutionernas diskursiva inramning och deras socioekonomiska utfall, modererar länken mellan värderingar och attityder. Exempelvis, jämlikhetsorienterade värderingar har större betydelse för attityder till välfärdsstaten i mer generösa välfärdsstater och där omfördelningspolitiska frågor i högre grad präglar den politiska debatten. Vidare finns det klasskillnader i kopplingen mellan värderingar och attityder, i bemärkelsen att de med lägre utbildning och mindre intellektuellt krävande arbeten i mindre utsträckning formar sina attityder baserat deras värderingar. Dessa klasskillnader är särskillt stora i länder där de lägre klasserna är särskilt riskutsatta samt i högre grad saknar resurser att möta dessa risker. Medan värderingar har en betydande påverkan på generella attityder till välfärdsstaten i många länder så är länken mellan värderingar och stödet för specifika omfördelningsstategier svag eller icke existerande i de flesta länder som studerats. Slutligen så visar resultaten att de värderingar som ligger till grund för välfärdsstatsattityder i Östeuropeiska länder är fundamentalt annorlunda än de i Västeuropa. Jämlikhetsorienterade värderingar spelar en betydande roll i Västeuropeiska länder medan konservativa värderingar spelar en mer framträdande roll i Östeuropa. Resultaten föreslår att relationen mellan värderingar och attityder till välfärdsstaten beror på (i) om människor upplever att välfärdsstatens institutioner har betydande konsekvenser för deras möjligheter att få sina värderingar realiserade, och (i) frånvaron eller närvaron av konkurrerande motiv. Därmed är det inte nödvändigtvis så att människor som är mer jämliksorienterade i sina värderingar även är mer positivt inställda till välfärdsstaten och omfördelning. Detta beror istället på kontextuella faktorer, såsom institutioner och deras utfall, och deras inverkan på länken mellan värderingar och attityder. I motsats till tidigare forskning, som haft svårt att hitta tydliga kopplingar mellan exempelvis institutioner och attityder, så visar resultaten i denna avhandling att finns tydliga kopplingar mellan makro- och mikronivån men att dessa inte är så okomplicerade och direkta som man tidigare trott. Istället verkar det vara i samspelet mellan värderingar, attityder och institutioner som denna relations kan hittas.

Det senaste hundrafemtio åren har inflyttningen till städer och tätbebyggda områden ökat markant och genererat en glesbygd med väldigt liten befolkningsmängd. Detta har medfört försämrad samhällsservice med långa avstånd och försämrad kvalitet inom hälso- och sjukvård. Detta har också lett till svårigheter att rekrytera personal till glesbygd. Studien har som syfte att undersöka vilka motivations- och incitamentsfaktorer som är viktiga för att sjuksköterskestudenter ska kunna tänka sig att bo och arbeta i glesbygd. Data har samlats in med en enkät. Vårt resultat visar att anknytning och att vara bekväm i den sociala miljön är väldigt viktigt, men också att känna att man gör en skillnad för samhället. Vårt resultat bekräftar vad tidigare studier visat, nämligen att ett arbete på glesbygd skulle vara mer intressant om icke-monetära incitament fanns, till exempel större uppskattning från chefer och ledning samt vetskap om att kunna få stöttning i svåra situationer. Genom att utöka ett samarbete mellan utbildningsinstanser och framtida arbetsgivare skulle man öka medvetenheten hos studenter kring vilka karriärvägar och kompetensutveckling som finns på glesbygd, vilket vårt resultat också visar är incitamentfaktorer som önskas. Att ha praktik på glesbygd bygger en anknytning, där vårt resultat visar att de som haft praktik är mer positivt inställda till arbete på glesbygd. Resultatet visar också att väldigt få studenter har haft praktik på glesbygd. Skulle detta utökas skulle attityden kunna förbättras. Framtida forskning på ämnet är viktigt, vi hoppas att vi kunnat bana en ny väg genom att basera vår studie på en vedertagen teori om grundläggande mänskliga värderingar.

Shalom Schwartz invented the theory of Basic Human Values in 1987 – based on a study in which the quantitative data he collected, had been organised within an obscure manner. His theory has been validated and positioned as the universal way all individuals organise their values on a personal and cultural level, and has been researched in over 70 countries. South African researchers have however found significant challenges in replicating Schwartz's model within this multi-cultural society, and have ascribed the difficulties to ‘unintended item biases' within Schwartz's measurement instruments. This has been observed when utilising two different measurement instruments, as well as when further assessing ‘finer' sub-value types. A viable quantitative trend in utilising non-verbal assessment techniques has emerged, but has not been adapted for adults yet. In addition, Schwartz's theory has largely only been explored from a quantitative perspective, since its inception in 1987. Only four qualitative studies could be traced within Values-research which all highlighted a different way values were constructed and ordered, through utilising psycho-lexical research methodology. This type of research methodology does not necessarily highlight the effect of socio-economic and educational disparities within its participant's constructions, which Schwartz' highlighted a possible effect within South African research efforts. This study utilised a Social Constructionist approach known as Foucauldian Discourse Analysis to assist in deconstructing the ecology of values-talk from South African participants' linguistic expressions. Four focus group discussions were conducted across four different racial groups (White; Black; Indian and Coloured), as a means for unlocking the different discourses which govern the different ways in which South Africans ‘talk' about personal values. The analysis uncovered five different discourses which were activated and replicated throughout discussions – when constructing values which embraced participants socio-economic and educational positions. These discourses seemed to function in a complimentary and opposing nature at times, depending on the value being discussed. These constructions were compared to Schwartz's Basic Human Values model, and similarities and differences in constructions were discussed. In addition, the research findings were scrutinised to see how they could inform future qualitative research efforts to further explore how Schwartz's Basic Human Values model is ‘lived'. Finally, the study discusses its limitations and various considerations researchers would need to employ, when considering applying non-verbal assessment methodology within an abstract topic like values. / Dissertation (MCom)--University of Pretoria, 2017. / Human Resource Management / MCom / Unrestricted

Recent research that indicates ten universal values are shared across cultures has developed into the Schwartz Value Systems Theory. This theory describes the ten basic human values that derive from different motivational forces such as social superiority, an inner desire in novelty, and loyalty to one’s group. The values and corresponding motivational forces guide an individual’s decisions. After the Schwartz Value Systems Theory had been developed, two surveys have been created in order to assess an individual’s value hierarchy. While both of these surveys accurately measure an adult’s values, further research has indicated children possess individual values similarly to adults. As a result, the Picture Based Values Survey for Children was created in order to consider children’s values. The results from the children who took the Picture Based Values Survey For Children revealed that those children as a group acquired the same value hierarchy as adults. Since motivational forces determine an individual’s values, it would seem predictable that values might have an effect on a student’s level of motivation to succeed in the classroom. When a student’s motivational goals are met in the classroom, then they will become engaged in the lesson by aligning students’ values to the teaching methods incorporated in the lesson. This thesis therefore integrates prior research on children’s value development, the effects these values have on society and the classroom, and ways to exhibit values through discourse and teaching methods. Further, this seeks to apply this research in late childhood and early adolescence classrooms by examining the effects that may result from teachers exhibiting each of the ten universal values through their teaching methods through publicly shared videos.