<p>Denna uppsats har skrivits som en del i de studier i krigsvetenskap jag erhållit under yrkesofficersprogrammet.<strong>     </strong></p><p>Syftet med detta arbete är att ta fram faktorer som påverkar luftburna förband, vad gäller deras förmåga till rörlighet på marken. Detta för att ge en ökad förståelse samt bidra till utveckling av reglemente för luftburen bataljon.</p><p>Den metod som används i uppsatsen är komparation med litteraturstudier som presenteras i deskriptiv form. Den teknik som används för insamling är litteratursökning. Två frågeställningar har behandlats; Vilka faktorer påverkar den grundläggande förmågan rörlighet hos luftburna förband? samt vad säger styrdokumenten om förmågan rörlighet vid luftburen bataljon i Försvarsmakten idag?</p><p>Utifrån mina gjorda litteraturstudier av Operation Market Garden samt styrdokumenten för luftburen bataljon har jag fått fram att följande faktorer påverkar rörligheten vid luftburna förband: ledning (formering av förband, samordning), verkan (direkt, indirekt, pansarvärnsvapen) underrättelser, skydd, materiel/utrustning samt underhåll.</p>

Denna uppsats har skrivits som en del i de studier i krigsvetenskap jag erhållit under yrkesofficersprogrammet.      Syftet med detta arbete är att ta fram faktorer som påverkar luftburna förband, vad gäller deras förmåga till rörlighet på marken. Detta för att ge en ökad förståelse samt bidra till utveckling av reglemente för luftburen bataljon. Den metod som används i uppsatsen är komparation med litteraturstudier som presenteras i deskriptiv form. Den teknik som används för insamling är litteratursökning. Två frågeställningar har behandlats; Vilka faktorer påverkar den grundläggande förmågan rörlighet hos luftburna förband? samt vad säger styrdokumenten om förmågan rörlighet vid luftburen bataljon i Försvarsmakten idag? Utifrån mina gjorda litteraturstudier av Operation Market Garden samt styrdokumenten för luftburen bataljon har jag fått fram att följande faktorer påverkar rörligheten vid luftburna förband: ledning (formering av förband, samordning), verkan (direkt, indirekt, pansarvärnsvapen) underrättelser, skydd, materiel/utrustning samt underhåll.

Idag använder Försvarsmakten högteknologiska ledningssystem för att underlätta ledning på stridsfältet. Några av dessa system är idag utvecklade för internationella insatser mot en lågteknologisk motståndare, men vad skulle hända i en nationell konflikt mot en högteknologisk motståndare? I denna uppsats utvärderas SLB utifrån ett fiktivt framtidsscenario för att komma fram till tekniska eller taktiska anpassningar för att öka den militära nyttan med systemet. Studien bygger på för och nackdelar med SLB utifrån Försvarsmaktens sex grundläggande förmågor som sedan analyseras för att komma fram till anpassningsmöjligheter för SLB. En av de slutsatser som studien visar är vikten av realistiska övningar med systemet för att öva personalen mot en högteknologisk motståndare. / The Swedish armed forces use high tech command and control systems to increase combat leadership on the battlefield. Some of these systems are designed for international missions against a low tech enemy, but what would happen if the systems where facing a high tech enemy in a national conflict? In this essay SLB is being evaluated from a fictional future scenario to determine technical or tactical adjustments to increase the military use of the system. The essay is based on pros and cons with SLB from the Swedish armed forces six basic ability’s that later are being analyzed to come up with suitable adjustments for SLB. One of the conclusions from the essay shows the importance of realistic exercises with the system to practice the crew against a high tech enemy.

<p>Den här uppsatsen har initierats av en upplevd känsla att spaningsförbanden i den svenska armén på senare tid har eftersatts vad gäller antal och hur de nyttjas. Från att ha funnits i stor mängd vid flertalet förband finn nu endast vissa bataljonsspaningsförband kvar.</p><p>Hur dessa nyttjas kopplat till manöverbataljonernas strävan att tillämpa manövertänkande är också svårt att finna svar på i den litteratur som är aktuell i den svenska försvarsmakten.</p><p>Mitt syfte med uppsatsen är att skapa en vetenskaplig text som redogör för hur bataljonsspaningen vid den luftburna bataljonen skulle kunna utnyttjas för att stödja bataljonen i dess strävan att lyckas med manöverkrigföring.</p><p>Med min uppsats gör jag en ansats för att skapa en vetenskaplig text som svarar på frågan:</p><p><em>Hur bör bataljonsspaningsplutonen nyttjas för att stödja bataljonen i dess genomförande av manöverkrigföring?</em></p><p>För att svara på frågan använder jag mig i uppsatsen av en kvalitativ textanalys som jag i vissa fall kompletterar med intervjuer av inom området kunniga individer.</p><p>Det resultat jag kommit fram till är tätt kopplat till hur bataljonen kan använda sig av bataljonsspaningsplutonen för att stödja det dynamiska beslutsfattandet i syfte att maximera möjligheten att tillskansa sig ett ledningsöverläge gentemot motståndaren. Till exempel vikten av att använda bataljonsspaningsplutonen på djupet mot bataljonens andrahands mål och beredduppgifter i syfte att möjliggöra ett högt stridstempo.</p> / <p>This essay discusses how the Swedish air assault battalion could use its recon platoon to maximise their efforts to achieve manoeuvre warfare. The purpose with this essay is to clarify how to use the recon platoon in an effective way and to bring up some thoughts about the need for a manual on how to use recon platoons in light infantry battalions.</p><p>I have used literature that discusses the use of similar units to the air assault recon platoon and also literature that discusses how to lead a battalion in my efforts to clarify how the platoon should be used to support the battalions’ effort to achieve manoeuvre warfare. With help of the literature I have made a discussion and finally I came to some conclusions about how to use the battalions’ recon platoon in order to support the battalions´ effort to achieve manoeuvre warfare. For example one conclusion is the importance to use the recon platoon towards the battalions´ secondary objectives in order to gain a high tempo in operations.</p>

Den här uppsatsen har initierats av en upplevd känsla att spaningsförbanden i den svenska armén på senare tid har eftersatts vad gäller antal och hur de nyttjas. Från att ha funnits i stor mängd vid flertalet förband finn nu endast vissa bataljonsspaningsförband kvar. Hur dessa nyttjas kopplat till manöverbataljonernas strävan att tillämpa manövertänkande är också svårt att finna svar på i den litteratur som är aktuell i den svenska försvarsmakten. Mitt syfte med uppsatsen är att skapa en vetenskaplig text som redogör för hur bataljonsspaningen vid den luftburna bataljonen skulle kunna utnyttjas för att stödja bataljonen i dess strävan att lyckas med manöverkrigföring. Med min uppsats gör jag en ansats för att skapa en vetenskaplig text som svarar på frågan: Hur bör bataljonsspaningsplutonen nyttjas för att stödja bataljonen i dess genomförande av manöverkrigföring? För att svara på frågan använder jag mig i uppsatsen av en kvalitativ textanalys som jag i vissa fall kompletterar med intervjuer av inom området kunniga individer. Det resultat jag kommit fram till är tätt kopplat till hur bataljonen kan använda sig av bataljonsspaningsplutonen för att stödja det dynamiska beslutsfattandet i syfte att maximera möjligheten att tillskansa sig ett ledningsöverläge gentemot motståndaren. Till exempel vikten av att använda bataljonsspaningsplutonen på djupet mot bataljonens andrahands mål och beredduppgifter i syfte att möjliggöra ett högt stridstempo. / This essay discusses how the Swedish air assault battalion could use its recon platoon to maximise their efforts to achieve manoeuvre warfare. The purpose with this essay is to clarify how to use the recon platoon in an effective way and to bring up some thoughts about the need for a manual on how to use recon platoons in light infantry battalions. I have used literature that discusses the use of similar units to the air assault recon platoon and also literature that discusses how to lead a battalion in my efforts to clarify how the platoon should be used to support the battalions’ effort to achieve manoeuvre warfare. With help of the literature I have made a discussion and finally I came to some conclusions about how to use the battalions’ recon platoon in order to support the battalions´ effort to achieve manoeuvre warfare. For example one conclusion is the importance to use the recon platoon towards the battalions´ secondary objectives in order to gain a high tempo in operations.

<p>Den mekaniserade bataljonens främsta sensor att samla in underlag till underrättelsesektionen är spaningsplutonen. Spaningsplutonen på mekbataljon har bytt organisation över åren och gått från att vara ett terrängbils eller bandvagnsburet förband till sin nuvarande form med stridsfordon 90. Men har förbandet använts på rätt sätt sedan det tillfördes stridsfordon? Hur bör framtidens chefer nyttja plutonen för att maximera effekten?</p><p>Arbetet baseras på de reglementen som finns idag samt intervjuer med personal tillhörande spaningsplutonerna och bataljonsstaber. Utöver det kommer en jämförelse med US Army Armored Cavalry göras.</p> / <p>The mechanized battalion foremost instrument of gathering information to its intellegence cell is the reconnaissance platoon. The reconnaissance platoon on the mechanized battalion has evolved over the years from being a unit using crosscountry vehicles to its modern shape with Combat vehicle 90. But have the unit been used the right way since then? And how should tomorrows commanders use the recon platoon for maximum output?</p><p>This work will be based on the manuals that are valid today and interviews with staff officers and officers that belong to the recon platoons. The results will be compared with US Army Armored Cavalry.</p>

Den mekaniserade bataljonens främsta sensor att samla in underlag till underrättelsesektionen är spaningsplutonen. Spaningsplutonen på mekbataljon har bytt organisation över åren och gått från att vara ett terrängbils eller bandvagnsburet förband till sin nuvarande form med stridsfordon 90. Men har förbandet använts på rätt sätt sedan det tillfördes stridsfordon? Hur bör framtidens chefer nyttja plutonen för att maximera effekten? Arbetet baseras på de reglementen som finns idag samt intervjuer med personal tillhörande spaningsplutonerna och bataljonsstaber. Utöver det kommer en jämförelse med US Army Armored Cavalry göras. / The mechanized battalion foremost instrument of gathering information to its intellegence cell is the reconnaissance platoon. The reconnaissance platoon on the mechanized battalion has evolved over the years from being a unit using crosscountry vehicles to its modern shape with Combat vehicle 90. But have the unit been used the right way since then? And how should tomorrows commanders use the recon platoon for maximum output? This work will be based on the manuals that are valid today and interviews with staff officers and officers that belong to the recon platoons. The results will be compared with US Army Armored Cavalry.

Nya ledningsstödsystem är under införande inom Försvarsmakten. För förband som verkar inom teknisk tjänst innebär detta nya förutsättningar för att lösa sina uppgifter. Studien syftar till att undersöka hur väl de ledningsstödssystem som är under införande är anpassade till verksamhetens krav inom Teknisk Bataljon och vilka förändringar som bör göras för att få en klok systemlösning. Styrande dokument inom teknisk tjänst har studerats och personer verksamma inom Teknisk Bataljon och Forsvarets Forskningsinstitutt har intervjuats. Tekniskt finns det förutsättningar för att arbeta effektivt, men idag används flera olika system parallellt. Det är på fältet svårt att ha en gemensam teknisk lägesbild, där särskilt överblick av reservdelar och materiell status är viktigt. Det största hindret för detta är förmågan att i samma system verka mellan förband då transmissionsresurser kan vara olika eller saknas. Säkerhetskrav och förmågan att verka med andra nationer utgör även dessa hinder för att verka effektivt både nationellt och internationellt. Studien pekar på att systeminförandet inte kommer att leda till gynnsammast möjliga effekter då detta inte sker på tillräcklig nivå, eller är koncentrerat till ett system, för att lyckas med detta. Effektivare ledningsstödsystem möjliggör lättare och därmed rörligare tekniska förband. En klok implementering skulle ha både verksamhetsrationella och kostnadseffektiva vinster. / New Command and Control Support systems are being introduced within the Swedish Armed Forces. Military maintenance units are therefore presented with new conditions. This study aims to evaluate how well this implementing of systems is adapted to said organizations and what should be done to further improve the effects of this change. Directorial documents are studied and active personnel are interviewe to provide data for this study. There are technical solutions to put in place an effective use of maintenance units and today there are several systems used side by side. Sensemaking is hard to achieve on the field, in particular with important items like spare parts and technical systems. The largest hindrance is within transmission resources and common transmission system, which are sometimes different and sometimes absent. Information security and capability to exchange information with other nations restricts operational effect, both nationally and internationally. This study suggests that the implementation will not reach optimum effect since the changes doesn’t reach low enough within the organization, or are focused on a single system to achieve maximum effect. More effective Command and Control systems enable more mobile maintenance units. A wise implementation will lead to both rational operations and economical efficiency.