Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

This paper investigates the discriminatory situation of Romas in contemporary Europe with the use of Zygmunt Bauman’s analytical framework he developed on the situation of Jews and the Holocaust. Characteristics of the Modern Society have, according to Bauman, created opportunities for cornerstones of discrimination to occur and together with facilitators they can hold the discrimination alive and make it long lasting. In the case Bauman examined, it all ended in genocide. With the aim to investigate how Bauman’s analytical framework would explain why Roma discrimination could continue and by using a qualitative method of text substance analysis of foremost academic articles, the situation of the Romas are presented in a code according to the concepts in a scheme of Bauman’s analytical framework. There is no genocide going on today against Romas, but when looking through the glasses of Bauman and implementing his analytical framework on the Roma situation, only one stone is missing for it to happen. This paper concludes that there are no reasons to deny that a new Holocaust can happen in the modern society of Europe, but this time with another minority group as victims. Racism seems to be there, the only missing element is a stronger belief in racial hierarchy. This paper also offers an analytical scheme for future studies on other groups that have been suffering of long lasting discrimination, to further emphasize how Bauman’s framework would be able to become generalized on discrimination.

Sovereignty has long been deemed an unchallengeable concept. However, starting from end of twentieth century, this concept is severely impacted by the trend of Globalization. And now, it becomes a debatable issue that whether or not the core characters of the traditional Sovereignty theory: i.e. supremacy, inalienability and indivisibility remain. By way of methodologies of documentary analysis and comparative analysis, I intend to start with introducing the traditional Sovereignty theory, examining how this Sovereignty socio-science was structured by the traditional Sovereignty theory, which includes how the core concept, ie. Freedom, Capitalism and modernity impacted the traditional Sovereignty theory. Then, I would like to introduce Zygmunt Bauman¡¦s view, who is one of the contemporary socio-science masters, toward Freedom, Capitalism and Modernity, and to compare the difference implied between these two views. And last, I tried to critique this artificial Sovereignty concept, although it long been adopted, with Bauman¡¦s view from the following dimensions: (a) the structural error of Sovereignty theory; and (b) in reality, the collapse led by modernity of the 3 pillars, ie. Economy, Culture and Military of Sovereignty theory.

Thesis (Th. M.)--Regent College, 2002. / Includes bibliographical references (leaves 166-169).

Thesis (Th. M.)--Regent College, 2002. / Includes bibliographical references (leaves 166-169).

Thesis (Th. M.)--Regent College, 2002. / Includes bibliographical references (leaves 166-169).

Jag ville i denna studie redogöra för vilken betydelse portabelt musiklyssnande har för människor i rörelse i det samtida urbana samhället. Jag frågade mig inledningsvis om musiklyssnandet har någon rituell funktion, samt huruvida det är en företeelse som existerar i ett liminalt tillstånd. Jag undrade följaktligen vilka miljöer som musiklyssnande gör sig gällande i. Har miljöerna någon inverkan på upplevelsen av musiken, och påverkar upplevelsen individerna? I denna studie har jag redogjort för att musiklyssnandet sker i samband med återkommande rörliga situationer. Dessa situationer har tydlig geografisk avgränsning och har både tydlig början som slut. Därför är musiklyssnandet en ritual. Den geografiska avgränsningen är dessutom ett argument för varför ritualen sker i ett liminalt tillstånd. Det liminala tillståndet är något som tar plats i rörliga urbana icke-platser, mellan tydligt avgränsade tillstånd och situationer. Tillståndet hör inte arbetet eller hemmet till, och har inga tydligt tillskrivna aktiviteter eller beteenden, annat är att man ska vara på väg någonstans. Miljöerna hör massan, färden och ansiktslösheten till. Här uppehåller man sig inte, här färdas man från en plats till en annan. I dessa miljöer skapas en känsla av anonymitet, varför musikens förmåga att skapa subjektiva individualistiska känslor blir extra viktigt för individerna. Jag frågade mig vidare om det finns särskilda konventioner eller beteenden för hur man lyssnar på musik. Portabelt musiklyssnande utförs som jag beskrivit enligt särskilda beteendenormer. Genom att (re)producera dessa upprätthåller vi fenomenets – och dessutom samhällets – normer, samt undviker kaos. Musiklyssnandet föder hotfulla impulser, vilka vi dock i stora drag håller tillbaka genom att upprätthålla förnuftet. Har då musiken något symboliskt värde? Musiklyssnandets existens har visat sig vara ett medel med vilket vi bibehåller massans främlingsskap och därmed undviker mer socialisering än nödvändigt. Detta samtidigt som musiken och upplevelsen av subjektiv individualism kan få individer att ignorera eller avdramatisera verkligheten och därmed bli blinda för de hot och faror som verkligheten kan innebära. På vilket sätt skapar då musiken dessa upplevelser? Den musik vi aktivt väljer att lyssna till är ordnat och Strukturerat ljud, vilket undanhåller de ovalda och ostrukturerade vardagsljuden som tonsätter de urbana miljöerna. Massans innehåll är till synes meningslös, varför individer vill känna att de är något mer än bara en del av massan. Musiklyssnandet och dess mening är bl.a. att, genom att i det liminala mellantillståndet agera soundtrack, försätta individer i en känsla av att vara något mer än en del av omgivningen, massan. Den aktivt valda musiken, som är en metafor för rörlighet eller transport, kan ha Upprätthållande av tempo som uppgift i dessa liminala tillstånd som tar plats i de rörliga urbana rummen. På Den reflexiva arenan, som jag anser att upplevelsen av portabelt musiklyssnande i ett liminalt mellantillstånd vara, ges utrymme för individualistisk reflexivitet. Genom musiken bearbetas känslor som symboliserar nyligen inträffade eller pågående vardagliga händelser, stora som små. Genom musiken skapas och återskapas och (re)produceras minnen, känslor av minnen och minnesbilder. Genom musiken skapas ordning genom att upprätthålla återkommande känslomönster i symbios med återkommande årstider. Det är med hjälp av musiken som individer tar fram olika sorters sinnesstämningar och känslostrukturer, vilka genom sina egenskaper föder olika subjektiva världsbilder och därmed inger en känsla av att skapa och bevara sin individualism i massamhället.

Detta är en kvalitativ och delvis kvantitativ studie med syftet att analysera konsumistiska tendenser i den amerikanska realityserien The Hills utifrån Zygmunt Baumans teorier om konsumtion och konsumism. Frågeställningen lyder: manifesteras en konsumistisk livsstil i The Hills och i så fall hur? Av de drygt 100 avsnitt som finns av The Hills valde vi 18 stycken, tre avsnitt per säsong, att analysera. Analysmetoden inspireras av bland annat Susanna Hornig Priests bok Doing media research: an introduction om kvalitativ innehållsanalys och vi har sedan använt oss av delar från de olika teoriavsnitten. I vår kvantitativa analys har vi använt oss av en tabell som visar hur många minuter och sekunder per avsnitt som spenderas i en viss miljö.  I slutdiskussionen diskuterar vi fritt kring The Hills och hur konsumtion och konsumism yttrar sig i serien. Vårt slutresultat är slutligen att serien egentligen inte skildrar konsumtion men konsumism och förmedlar i sin tur konsumistiska ideal till sina tittare (konsumenter).

Zygmunt Bauman and other postmodernists have argued that postmodernity is characterized by the disintegration of the legitimacy and authority of what has been referred to as grand narratives or "illusions." These theorists often highlight the manipulative and obfuscating effects of illusion. As such, scholars like Bauman contend that postmodernity sets the stage for sincere, moral responsibility. However, they fail to acknowledge that these illusions provide a cultural and social function through their satisfaction of human needs. Failing to fully acknowledge the importance of this function and human needs in general leads many postmodern theorists to be unable to adequately theorize about the contemporary epoch. In addition to the weakening authority of grand illusions, the advent of technologically advanced society coincided with the process of desublimation (a process by which instant gratification occurs). Desublimation worked to undermine what Sigmund Freud has referred to as the life instincts by promulgating false needs (i.e., wants or desires perceived as needs). As such, contemporary society may be depicted as constituting anomic, atomistic individuals seeking self-preservation. This process may be delineated as the death instincts, or Thanatos, as coming to triumph over the life instincts, Eros. A Thanatos society has significant implications for moral responsibility. The diminution of sincere emotional integration facilitates the unbridled spread of postemotionalism into more and more spheres of social life. As postemotional scripts become the prevailing moral guidelines, Thanatos manifests itself as a compulsion to repeat destructive behavior at the societal and individual level. Society and its members struggle in their attempts to choose the "right" course of action. Confusion and fear become affixed features of personal and social life and morality becomes an arbitrary endeavor.

Made available in DSpace on 2014-06-11T19:35:45Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 2012-12-05Bitstream added on 2014-06-13T18:47:16Z : No. of bitstreams: 1 silva_rb_dr_mar.pdf: 843040 bytes, checksum: 472f4fe0a055be05a6f780752918a191 (MD5) / O objetivo da pesquisa realizada foi investigar os possíveis lugares da amizade no contexto da sociedade contemporânea do diagnóstico realizado pelo sociólogo polonês Zygmunt Bauman buscando mapear os impactos da questão no campo educacional. Partimos de uma afirmação do autor no livro “A Arte da Vida” acerca do papel da amizade, considerando-a como um lugar seguro na liquidez do mundo atual. A análise dessa afirmativa nos leva para a relação estabelecida pelo autor entre a “sociedade administrada”, movida pela égide da ordem e disciplina e a “sociedade líquidomoderna”, também chamada de “modernidade sem ilusões”, tempo histórico marcado pela incerteza que por sua vez gera a sensação de ambivalência. Nesse contexto, como forma de modo de vida, é construído um modelo societário movido pelo consumo, marcado pela lógica de custo-benefício que também atinge as relações humanas. Tal processo gera impactos na dimensão ético-política, que passa a ser caracterizada pelo individualismo, afastamento do campo público e dificuldade de construção de questões comuns a serem reconhecidas e enfrentadas no campo social. Observou-se que na obra de Bauman, as dificuldades de conviver com o outro se materializam no conceito de “estranho”, que por sua vez, marca o afastamento da Diferença. O diagnóstico realizado pelo autor também nos leva a um debate acerca das relações mediadas pela tecnologia e o desenvolvimento de comunidades virtuais que mostram e mantém a fragilidade vincular de nosso momento atual. No que tange ao mapeamento do conceito de amizade, pontua-se a relação com os conceitos de Diferença e amor. Quanto ao primeiro, aponta para um debate acerca da alteridade e o segundo, para a política afetiva presente na sociedade contemporânea. No que diz respeito à educação, a amizade... / The purpose of this research was investigate the possible places of friendship in the context of contemporary society's diagnosis made by polish sociologist Zygmunt Bauman to map the impacts of the issue in the educational field. We start from the statement of the author in the end of book The Art of Life about the role of friendship, considering it as a safe place in the current world liquidity. The analysis of this statement leads us to the relationship between what the author called administered society - based by order and discipline - and liquid modern society, also called modernity without illusions, historical time marked by uncertainty which in turn produces a feeling of ambivalence. In this context, as a means of way of life, is built a corporate model based by consumer, marked by the logic of cost-benefit analysis that also affects human relationships. This process generates impacts on the ethical-political dimension, which is now characterized by individualism, removal from the public field and difficulty of building common issues to be recognized and addressed in the social field. It was observed in the work of Bauman that the difficulties of living with the other materialize the concept of stranger, which in turn, marks the distance of Difference. The diagnosis made by the author leads us to discussion about the relationships mediated by technology and the development of virtual communities that show and keeps the fragility of bonds in our current moment. Regarding the mapping of the concept of friendship, there is a relation with the concepts difference and love. The first of them, discuss the otherness and second one, the affective politics in contemporary society. Concerning education, friendship can become an important issue for teacher training - generally focused on technicality - and for the analysis... (Complete abstract click electronic access below)