This dissertation investigates the use of biblical interpretation in the Book of Daniel. It demonstrates the spectrum in which Daniel uses older scriptural texts such as Genesis and Ezekiel in order to accomplish the theological concord with the earlier scriptural traditions of ancient Israel. Methodologically, the dissertation embraces the theory of literary allusion. The allusions in Daniel to Genesis 10-11 characterize Daniel as a literature of resistance to human imperialism. The motif of universal language, absolute dominion, symbolic construction for imperialism, collective power of human politics, and divine triumph over Babel, resurface to highlight the strong consonance between Genesis and Daniel. The allusions in Daniel to Ezekiel demonstrate that Ezekiel 1-3 is the greatest source of apocalyptic texts in Daniel 7 and 10-12. The anthropomorphic manifestation of God in Daniel’s apocalyptic vision harks back to that in Ezekiel’s prophetic vision. Both magnificent characters in Daniel 7 (the one like a son of man) and 10 (the heavenly revealer) are portrayed as liminal figures. The son of man figure alludes to the Glory of YHWH (Ezekiel 1), Israel (Daniel 7), the maskilim (Daniel 11-12), and Ezekiel (Ezekiel 1-3). The heavenly figure in Daniel 10 alludes to Ezekiel 1, evoking the Glory of YHWH (Ezekiel 1), the maskilim (Daniel 11-12), and the four cherubim (Ezekiel 1). The links between the maskilim and Prophet Ezekiel show how Daniel 10-12 reshapes Ezekiel 1-3 to portray the critical period under Antiochus IV Epiphanes.

In this thesis, I will apply Michel Foucault¡¦s knowledge/power theory to discuss gender politics in two Renaissance plays ¡V Ben Jonson¡¦s Epicoene or The Silent Woman and William Shakespeare¡¦s The Taming of the Shrew. The first chapter aims to delineate Foucault¡¦s discursive discipline and its exertion in Renaissance male-female relations. According Foucault, discourses are functional and regulative: they powerfully frame sciences and knowledges that have effects upon our souls and actions. Thus, ¡¥truth¡¦, or the so-called ¡¥self-evident¡¦ and ¡¥commonsensical¡¦ empowers articulators to discipline and control others. Gender discourses in the name of masculine or feminine ¡¥nature¡¦ are similarly little more than instrument of domination. Precisely, the phallo-centrical discourse of Renaissance age empowers contemporary men by subjecting, or explicitly formulating and shaping the ¡¥feminine nature¡¦ of obedient silence. The patriarchal assessment codifies two genders -- one subordinate to the other -- as a key element in its patriarchal view of the social order, and buttressed its gendered division of power. In other words, what lies beneath the discourse is patriarchal consideration for male domination. As long as contemporary women keep silent, the normative power would enable their fathers and husbands to regulate ¡¥womanly conducts¡¦ of all occasions. Then, I would examine how Morose and Epicoene wield disciplinary power by setting up certain ¡¥behavior norms¡¦ in Epicoene. Morose¡¦s ¡¥truth¡¦ of having his family members hold their tongue and make signs has been internalized by Mute: Mute is hence drilled to self-discipline himself to answer the family head¡¦s questions in rigidly prescribed signs or gestures. Mute reifies the formidable outcome of silent conformity to ¡¥reality¡¦: he takes for granted the ¡¥natural¡¦ routine of body language. However, Morose¡¦s wife Epicoene keeps correcting Morose¡¦s mistakes to reinforce her version of ¡¥right¡¦ and ¡¥wrong¡¦. In order to rehabilitate Morose, Epicoene and other characters further label his insanity in public. The conclusion they draw results from the same complicity to put badness to Morose¡¦s ¡¥crazy¡¦ will to discourses and goodness to the ¡¥reasonable¡¦ tolerance of their opinions. In The Taming of the Shrew, Katherina is frightening to the Renaissance males equally because of her undisciplined behavior, or her automatic discourse and self-assertion. The male characters in the play try their best to eschew from Katherina so as to defend themselves against the fear that they will not be capable of keeping ¡¥domestic order¡¦. In one word, talkative women as Katherina are frightening to Renaissance men because of their threat to the original ¡¥orders¡¦. Petruchio hence invalidates Katherina¡¦s judgments ever since they first meet: the purpose of his deliberate pretense of misunderstanding her words is to grant her discourses no influence on him since disciplinary power lies in influencing others¡¦ deeds. He vanquishes resistance from Kate by making her conformable to his ¡¥knowledge¡¦¡Xfemale obedience to male domination. Katherina¡¦s new identity is thus constructed according to Petruchio¡¦s ¡¥rules¡¦: by labeling goodness to female obedience and badness to female transgression, he thus produces another Kate obedient to his intentions. From this aspect, the gender politics between Petruchio and Katherina is essentially a battle for discourse; disciplinary power lies in voicing and reinforcing particular ¡¥truths¡¦. In one word, systematic knowledges are never power-free, but quite the contrary.

Tesi doct. / Bibliogr. p. 443-488.

Habilitationsschrift--Fach Judaistik - Jüdische Studien, Fachbereich Kunst-, Orient und Altertumswissenschaften--Halle, Wittenberg--Martin-Luther-Universität, 2003. / Bibliogr. p. 333-350.

Texte remanié de: Thesis (Ph. D.)--Graduate School of Arts and Science--New York--New York University, 2002. / Notes bibliogr. Index.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Denna uppsats har berört hur ett företagsförvärv kan gå till men även hur ett företag med många underliggande varumärken hanterar sin varumärkesportfölj. Som företag kan man öka sin tillväxt och lönsamhet på lite olika sätt, bland annat genom att expandera sin verksamhet. För att expandera kan man till exempel introducera en ny produkt eller nytt varumärke men även att köpa upp ett redan etablerat varumärke. Det var det sista alternativet som Unilever valde när de förvärvade det amerikanska premiumglassföretaget Ben & Jerry’s. Syftet med uppsatsen är att undersöka varför stora företag köper upp mindre och nischade företag. Vi har valt att fokusera på Unilevers uppköp av det amerikanska glassföretaget Ben & Jerry’s och tar även reda på vilka fördelar de båda vann på uppköpet samt hur Unilever hanterar sin varumärkesportfölj. Frågorna som vi har utgått ifrån lyder: Varför köpte det stora företaget Unilever upp det mindre och nischade varumärket Ben & Jerry’s och vilka fördelar fick respektive företag vid sammanslagningen? Hur hanterar ett företag de olika varumärkena? Efter att vi analyserat hur uppköpet mellan Unilever och Ben & Jerry’s gått till, tillsammans med teorierna om ämnet kom vi fram till följande. Det är viktigt att som företag ha en god bild av innehållet i sin varumärkesportfölj. Detta för att optimera samarbetet mellan varumärkena men även för att se vilka segment som saknas. Vid ett förvärv av ett nytt varumärke, i avsikt att komplettera varumärkesportföljen, måste det större företaget behandla det varsamt. Varumärket kan bli framgångsrikt just för att de besitter unik kompetens och får därför inte krossas av storföretagets jakt på lönsamhet. Ännu en slutsats vi kom fram till är att om båda företagen har något att vinna på förvärvet så ökar chansen att det blir lyckat. Det kan handla om att komma över ny kunskap om till exempel kundsegment eller tillgång till nya marknader.