The objective of my master thesis is to analyze the existing AXE Brand Communication Strategy on the Czech market, eventually propose a new alternative strategy and outline what direction could the brand and its whole communication be directed to the future.

<p>I denna kvantitativa studie undersöks möjligheterna för tre olika varumärken att utvidgas till nya produktkategorier. De tre studieobjekten är Lipton, Lätta och Knorr, som alla är hämtade ur företaget Unilevers varumärkesportfölj. Unilever har även bistått med en väsentlig del av den kvalitativa bakgrundsdata som lagt grunden för hur undersökningen har genomförts. Utifrån svaren från Unilevers representanter samt utifrån befintliga, vetenskapliga teorier inom området varumärkesutvidgning, har en webbaserad konsumentenkät förmedlats till 164 svenska konsumenter som har fått uttrycka sina åsikter om de tre aktuella varumärkena. Enkäten tog även upp sex stycken hypotetiska varumärkesutvidgningar vilka framför allt skulle utvärderas enligt parametrarna ”perceived quality” och ”fit” mellan det ursprungliga varumärket och utvidgningen. Tre av dessa utvidgningar var relativt närliggande det ursprungliga varumärket medan övriga tre utvidgningar förutsattes uppfattas som mer långtgående.</p><p>Syftet med analysen av de inkomna enkätsvaren var att förklara vilken potential de tre valda varumärkena hade att utvidgas till nya produktkategorier. Som underlag för denna analys användes en teoretisk modell som poängterade vikten av varumärkenas respektive positioneringsnivå för deras utvidgningspotential. Resultaten från enkäten kunde inte bekräfta denna modells giltighet men likväl kunde andra slutsatser dras från studien. Av de sex hypotetiska varumärkesutvidgningarna var Knorr Frysrätter och Lätta Ost de två som uppvisade högst potential gällande ”perceived quality” hos konsumenterna. Vidare konstaterades ett signifikant, positivt samband mellan graden av ”fit” och ”perceived quality”. Resultaten som framkom i studien mynnar ut i ett diskussionsavsnitt vari det resoneras kring resultatens betydelse och vad som i metoden hade kunnat göras annorlunda. Slutligen ges förslag på vilken framtida forskning inom varumärkesutvidgning som denna studie kan ge upphov till samt vilka rekommendationer rapportens författare har att framlägga till Unilever.</p>

I denna kvantitativa studie undersöks möjligheterna för tre olika varumärken att utvidgas till nya produktkategorier. De tre studieobjekten är Lipton, Lätta och Knorr, som alla är hämtade ur företaget Unilevers varumärkesportfölj. Unilever har även bistått med en väsentlig del av den kvalitativa bakgrundsdata som lagt grunden för hur undersökningen har genomförts. Utifrån svaren från Unilevers representanter samt utifrån befintliga, vetenskapliga teorier inom området varumärkesutvidgning, har en webbaserad konsumentenkät förmedlats till 164 svenska konsumenter som har fått uttrycka sina åsikter om de tre aktuella varumärkena. Enkäten tog även upp sex stycken hypotetiska varumärkesutvidgningar vilka framför allt skulle utvärderas enligt parametrarna ”perceived quality” och ”fit” mellan det ursprungliga varumärket och utvidgningen. Tre av dessa utvidgningar var relativt närliggande det ursprungliga varumärket medan övriga tre utvidgningar förutsattes uppfattas som mer långtgående. Syftet med analysen av de inkomna enkätsvaren var att förklara vilken potential de tre valda varumärkena hade att utvidgas till nya produktkategorier. Som underlag för denna analys användes en teoretisk modell som poängterade vikten av varumärkenas respektive positioneringsnivå för deras utvidgningspotential. Resultaten från enkäten kunde inte bekräfta denna modells giltighet men likväl kunde andra slutsatser dras från studien. Av de sex hypotetiska varumärkesutvidgningarna var Knorr Frysrätter och Lätta Ost de två som uppvisade högst potential gällande ”perceived quality” hos konsumenterna. Vidare konstaterades ett signifikant, positivt samband mellan graden av ”fit” och ”perceived quality”. Resultaten som framkom i studien mynnar ut i ett diskussionsavsnitt vari det resoneras kring resultatens betydelse och vad som i metoden hade kunnat göras annorlunda. Slutligen ges förslag på vilken framtida forskning inom varumärkesutvidgning som denna studie kan ge upphov till samt vilka rekommendationer rapportens författare har att framlägga till Unilever.

Denna uppsats har berört hur ett företagsförvärv kan gå till men även hur ett företag med många underliggande varumärken hanterar sin varumärkesportfölj. Som företag kan man öka sin tillväxt och lönsamhet på lite olika sätt, bland annat genom att expandera sin verksamhet. För att expandera kan man till exempel introducera en ny produkt eller nytt varumärke men även att köpa upp ett redan etablerat varumärke. Det var det sista alternativet som Unilever valde när de förvärvade det amerikanska premiumglassföretaget Ben &amp; Jerry’s. Syftet med uppsatsen är att undersöka varför stora företag köper upp mindre och nischade företag. Vi har valt att fokusera på Unilevers uppköp av det amerikanska glassföretaget Ben &amp; Jerry’s och tar även reda på vilka fördelar de båda vann på uppköpet samt hur Unilever hanterar sin varumärkesportfölj. Frågorna som vi har utgått ifrån lyder: Varför köpte det stora företaget Unilever upp det mindre och nischade varumärket Ben &amp; Jerry’s och vilka fördelar fick respektive företag vid sammanslagningen? Hur hanterar ett företag de olika varumärkena? Efter att vi analyserat hur uppköpet mellan Unilever och Ben &amp; Jerry’s gått till, tillsammans med teorierna om ämnet kom vi fram till följande. Det är viktigt att som företag ha en god bild av innehållet i sin varumärkesportfölj. Detta för att optimera samarbetet mellan varumärkena men även för att se vilka segment som saknas. Vid ett förvärv av ett nytt varumärke, i avsikt att komplettera varumärkesportföljen, måste det större företaget behandla det varsamt. Varumärket kan bli framgångsrikt just för att de besitter unik kompetens och får därför inte krossas av storföretagets jakt på lönsamhet. Ännu en slutsats vi kom fram till är att om båda företagen har något att vinna på förvärvet så ökar chansen att det blir lyckat. Det kan handla om att komma över ny kunskap om till exempel kundsegment eller tillgång till nya marknader.

Diss. Nr. 3636 Wirtschaftswiss. St. Gallen. / Literaturverz.

Diss. Nr. 3636 Wirtschaftswiss. St. Gallen. / Literaturverz.

Thesis (M.A.)--Ball State University, 2009. / Title from PDF t.p. (viewed on May 07, 2010). Includes bibliographical references (p. 105-117).

La ressource en eau à Jakarta est abondante,du fait que la pluviométrie annuelle moyenne à Jakarta est de 2500 mm/an et que la ville est traversée par 13 cours d’eau d’importance. Cependant, elle ne peut pas répondre aux besoins de ses habitants en matière d’approvisionnement en eau. De plus, l’accès à l’eau propre est inégal en fonction des critères socio-spatiaux de la communauté jakartanaise. Par ailleurs, la société indonésienne, dans son ensemble et la société jakartanaise en particulier, ont tendance à penser que la ressource en eauest illimitée. Cela conduit à une utilisation excessive de la ressource en eau qui aggrave le problème d’approvisionnement en eau. En se basant sur les enjeux ci-dessus, cette étude cherche premièrement à mettre en évidence les causes du paradoxe de l’eau à Jakarta en tenant compte de la trajectoire historique de l’approvisionnement en eau à Jakarta. Deuxièmement, des enquêtes de terrain auprès de la communauté jakartanaise en fonction des catégories socio-spatiales différentes ont été effectuées pour connaître la compréhension de l’inégalité de l’approvisionnement en eau qu’ont les citadins qui vivent ce phénomène au jour le jour, et en quoi cela affecte leurs perceptions etleurscomportements sur l’eau. Enfin, comme Jakarta est peuplée de 9,7 millions de personnes, les économies d’eau réalisables paraissent importantes. Une approche empruntée au domaine du marketing, «le marketing social», me semble prometteuse pour convaincre les populations d’économiser l’eau. Une étude de cas du programme « Gerakan Molto Ultra Sekali Bilas/ Mouvement d’un seul rinçage», effectué par Unilever, sera analysée pour valoriser et justifier le potentiel du marketing social. / The water resources in Jakarta are abundant because the average rainfall in Jakarta is 2500 mm/year and this city is crossed by 13 important rivers. However, Jakarta cannot meet the needs of its inhabitants when it comes to an appropriate “drinkable” water supply. The access to the appropriate“drinkable” water is unequal according to various socio-spatial criteria pertaining to the Jakartan community. Moreover, the Indonesian society in general, and Jakartans in particular, tend to think that water resources are unlimited. It leads to an excessive use of water resources which deteriorates the water supply problem in Jakarta. Based on the issues above, this study tries in the first place to highlight the causes of the water paradox in Jakarta, taking into account an historical trajectory of the way the water supplying system evolved in Jakarta. Secondly, field surveys within the Jakartan community, according to the different socio-spatial categories, were conducted to see how the inhabitants understand the disparity of the water supply, as they face this phenomenon day to day. It can affect their perceptions and behaviors concerning water. Finally, since the Province of Jakarta is populated with 9.7 million people, water savings seem important. The approach borrowed from the marketing domain, “social marketing” appears to hold potential to convince and persuade the community to preserve water. A case study of Unilever’s program, “Gerakan Molto Ultra Sekali Bilas”, will be analyzed in order to justify the potential of social marketing.

The purpose of this study is to describe and analyze (1) how Vietnamese business culture resembles and differs from Unilever corporate culture, (2) what advantages and disadvantages are resulted from these similarities and differences, and (3) how the company made use of the advantages and overcome the disadvantages. This thesis also aims at (4) indicating some shortcomings in Unilever‟s adaptation strategy and providing some recommendations. This research work is qualitative in nature and is based upon a case study. Both primary and secondary data are used for the case analysis. Primary data are collected by semi-structured interviews. As a Western company entering Vietnam – an Eastern market, Unilever has encountered both challenges and benefits from the differences and similarities between its global core values and Vietnamese culture. With its global vision: “We have local roots with global scale”, the company made a number of changes to accommodate the differences and took advantage of the similarities. Its adaptation strategies not only build up a strong and appropriate culture but also act as a source of competitive advantage, which contributes to Unilever impressive success in theVietnamese market. However, there are still some shortcomings that need to be taken into consideration.

Companies seeking competitive advantage in the highly competitive fast moving consumer goods (FMCG) industry can no longer differentiate themselves from competitors on products and pricing alone. Customer service and the perceived value that customers gain from suppliers is key in staying ahead. The FMCG industry in South Africa (SA) does not place much emphasis on evaluating customer service. This study is an evaluation of the outbound logistics customer service of Unilever Home and Personal Care (UHPC), a multinational FMCG company in SA. The study focuses on attributes of customer service that major retail customers with distribution centres {DC's) consider important and evaluates logistics customer service against key competitors. A survey of three major retail customers' of UHPC was conducted in the major regions of SA. Thirty self-administered questionnaires were sent out to staff at Shoprite, Clicks and Spar DC's across SA. Staff targeted were those associated with inbound logistics and included people as senior as DC Managers to Receiving Controllers. As these are specialised job functions, the sample size comprised of only 30 respondents. A total of 24 responses were analysed to determine the attributes of customer service which UHPC customers consider important and also to determine the perceived performance of UHPC against other competitors. The results revealed that DC customer consider order accuracy, timeliness of delivery, order quality, product availability, order fulfilment, personnel contact, cooperation of supplier, alerts on transportation delays, relationship with supplier and service level agreements to be the ten most important attributes of logistics customer service. The different customer groups did not rank the attributes in the same way. Shoprite and Clicks perceive UHPC's logistics customer service to perform from good to excellent on all 32 attributes whilst Spar felt that UHPC under-performed on 8 attributes. UHPC was highly rated amongst key competitors in the local FMCG industry and outperformed competitors on 28 attributes of logistics customer service. The following areas of improvement were identified for UHPC: order discrepancy handling after delivery, quality/durability of packaging, personal contact knowledge and ability and helpfulness in solving problems and supplier innovation in improving delivery. Recommendations for improvement in UHPC's logistics customer service were made based on the results and the literature review which included repeating the survey at least quarterly on attributes needing improvement so as not having to wait for at least 3 years for another competitor benchmarking survey. / Thesis (M.B.A.)-University of KwaZulu-Natal, Pietermaritzburg, 2005.