Syfte: Syftet  med  studien var  att undersöka  om  det  finns  en skillnad  i  livskvalité mellan  individer  med  transfemoral  amputation  som använder  mikroprocesstyrd knäkomponent (MPK) respektive mekanisk knäkomponent (Mek.). Design: Tvärsnittsstudie Försökspersoner: 14 protesbrukare  med unilateral transfemoral amputation (10 män, 4 kvinnor; 4 Mek., 10 MPK), amputerade på grund av trauma, kongenital orsak, infektion eller tumör och som använt sig av samma typ av knäled i minst ett år. Metod: För  att  studera  livskvalité  i  målpopulationen  genomfördes  en enkätundersökning bestående av RAND-36 samt kompletterande frågor. Deltagarna fördelades i två grupper med avseende på knäkomponent för att möjliggöra analys av resultaten. Resultat: Ingen signifikant  skillnad  i livskvalité uppmättes mellan  grupperna. De största  skillnaderna observerades  dock  i  den fysiska-  (Mek.:  0 MPK:  50) och emotionella (Mek.: 41,75 MPK: 100) rollfunktionen. Slutsats: Resultatet  i  studien  visade  ingen  signifikant  skillnad i  livskvalité mellan grupperna. Vidare  bör  mer  specifika  mätinstrument,  inriktade  mot  individer  med amputation, användas för att undersöka livskvalité i målpopulationen. / Purpose: The purpose of the study was to investigate if there is a difference in qualityof  life  (QoL)  between  individuals  with  a  transfemoral  amputation  usingmicroprocessor-controlled  knee  components  (MPK)  versus  mechanical  kneecomponents (Mech.). Design: Cross-sectional study Subjects: 14 prosthesis users with a unilateral transfemoral amputation  (10 men, 4women; 4 Mech., 10 MPK), amputated due to trauma, congenital reasons, infection ortumor and used the same prosthetic knee for at least one year. Method: To study QoL in the  population concerned a questionnaire was carriedout, including the RAND-36 and supplementary questions. The  participants  were divided into two groups with regard to the knee component to enable the results to be analyzed. Results: No significant difference in QoL were found between the groups. The largest differences were observed in physical (Mech.: 0 MPK: 50) and emotional (Mech.: 41.75MPK: 100) role function. Conclusion: The result of the study showed no significant difference in QoL between the groups. Furthermore, specific measuring instruments targeting individuals with amputation should be used to investigate quality of life in the population concerned.

Idag är den traditionella tillverkningsprocessen för benproteshylsor som främst begränsar amputerade individer i olika länder från protesförsörjning på grund av att processen är både tidskrävande och kostsam för att producera högkvalitativa och anpassade proteshylsor. Syftetmed arbetet är att studera möjligheterna att använda 3D-skanning och additiv tillverkning (3Dprinting) för att skapa benproteshylsor med hjälp av dessa 3D-tekniker. Studien fokuserar på skanningsnoggrannhet och effektivitet samt två olika svarvariabler (ytjämnheten och maximalabelastningen) för 3D-printade benproteshylsor, där två olika processparametrar (lagerhöjd och infilltäthet) testas på två olika nivåer med en centrumpunkt genom att driva printingsprocessen systematiskt med hjälp av experimentell design (22-faktoriell design). Hårdvarorna Artec Eva, Artec Space Spider och Prusa MK4 användes för att utföra skanningsprocessen och printingsprocessen. Ett Polylacitic Acid-filament användes under printingsprocessen.Svarvariablerna togs fram med hjälp av två olika metoder (kompressionstest och ytjämnhetsmätning) som sedan analyserades för att visa variationen och undersöka hur processparametrarna kan påverka ytjämnhet (Artimetisk medelhöjd) och maximal belastninghos den 3D-printade proteshylsan. Artec Eva var snabbare och effektivare och kunde fånga upp 1990 bilder per sekund på cirka 164 sekunder. Testresultaten och analysen av svarvariablerna och processparametrarna visar att en ökning/minskning av lagerhöjden kan påverka ytjämnheten, samt att en ökning/minskning av infilltätheten kan påverka maxlasten.