Levnadsvanors påverkan på kroppen är en del av det centrala innehållet i årskurs 4-6. Syftet med studien är att få en bild av elevernas uppfattning om hur levnadsvanor påverkar kroppen inför undervisningen i årskurs 4-6. Metoden som används för att besvara frågeställningarna är semistrukturerade gruppintervjuer. Från årskurs 4 deltog 28 elever, och blev indelade i fyra intervjugrupper med sju elever i varje. Studien använder sig av en kvalitativ metod och datan analyseras genom en tematisk analys. Olika teman plockas utifrån intervjufrågornas största fokus som livsmedel, fysisk aktivitet och beroendeframkallande medel. Socialt umgänge är ett tema som även kan urskiljas utifrån elevernas diskussioner om vad som kan påverka hälsan.  Resultatet visar hur elever särskiljer på olika typer av mat där de gör skillnad på mat som de definierar som "nyttig" och "onyttig". De ställer sig positiva till fysisk aktivitet och hur det påverkar kroppen, samt varför fysisk aktivitet är viktig. Eleverna visar en medvetenhet om sociala situationers påverkan på måendet och även en medvetenhet om att beroendeframkallande medel påverkar oss. Detta ger en bild av vilka uppfattningar vi kan möta i undervisningen om kroppen och våra levnadsvanor. Det hjälper oss också få en föreställning om vilken inriktning som vår undervisning bör ha för att bemöta elevernas uppfattningar.

Syftet med studien är att undersöka lärares, kuratorers och rektorers erfarenheter och upplevelser av elevers bruk av beroendeframkallande medel samt hur undervisning om dessa substanser kan bidra till ett hälsofrämjande- och förebyggande arbete. Tidigare forskning har visat att det finns få studier som utforskar vilken typ av undervisning som är mest effektiv för att förhindra ungas tidiga bruk av olika substanser. För att samla in data har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer använts. De som deltagit i intervjuerna är tre lärare, två kuratorer och en rektor. Studien baseras på delar av den sociokulturella teorin, fokus är på hur eleverna lär sig och tar till sig information. Resultatet visar att respondenterna har varierade upplevelser och erfarenheter kring elevers bruk av beroendeframkallande medel samt skilda uppfattningar om behovet av undervisning inom detta område. Samtliga respondenter är överens om att ämnet är svårt att undervisa i, men att undervisning om ämnet upplevs som positivt för det hälsofrämjande- och förebyggande arbetet. Vidare framkommer vikten av att stärka elevernas förmåga att göra självständiga val. Avslutningsvis betonar respondenterna att undervisningen måste anpassas efter elevernas ålder och behov. / The purpose of this study is to investigate the experiences and perceptions of teachers, counselors, and the principal regarding students´ use of addictive substances and how education about these substances can contribute to health-promoting and preventing efforts. Previous research has shown that there are few studies exploring which types of education is most effective in preventing early use of various substances among young people. To collect data, a qualitative method in form of semi structured interviews was used. The participants in the interviews were three teachers, two counselors, and one principal. The study is based on parts of the sociocultural theory, this study focusses on how students receive information. The results show that the respondents have varied experiences and perceptions regarding students’ use of addictive substances, as well as different opinions on the need for education in this area. All respondents agree that the subject is difficult to teach, but that education about addictive substances is seen as positive for health- promoting and preventive work. Furthermore, it emerged that many of the teachers, counselors and the principal believe it is important to strengthen students’ ability to make independent choices. In conclusion, the respondents emphasize that education must be adapted to the students’ age and needs, as these vary.