During the last two decades the Swedish armed forces have undergone a huge transformation. In 2008, when Russia invaded Georgia, Sweden found itself in a new security situation. The aim is to identify similarities and differences from a rational choice perspective at the political level, regarding the abilities of ground based air defense during the two periods 2000 – 2007 and 2008 – 2015. By using theory based on rational choice, with basis from Graham Allison´s theory regarding the rational actor, indicators are created. With the use of indicators an analysis will be conducted regarding both periods. The results will later be compared in order to identify any similarities and differences, based upon the three perspectives threat – aim – decision. The material that is used is mainly based upon the political decisions regarding the Swedish armed forces made by the Swedish government. Apart from those, reports and analysis´s from the Swedish defense committee will be used in order to seek the motive for different decisions. The results show that there is mainly no major difference regarding threats between the two periods, the aims differ slightly. The decisions though differ with abandonment of systems, and investigations regarding purchasing new ground based air defense systems. The decisions based upon the security situation seems rational, the decisions based upon threat though seems non rational.

Syftet med denna studie var att ta reda på om ungdomar som valt ett liv inom föreningsidrotten på grund av inre eller yttre motivation och faktorer. Finns det skillnader mellan könen?   Vi kom fram till att det väldigt ofta var den inre motivationen som låg bakom påbörjandet eller upprätthållandet av medlemskapet i en idrottsförening. Av de personer som svarat att de valt att inte vara aktiva utövare i en idrottsförening visar det sig att drygt hälften inte är det på grund av yttre faktorer och många anser att aktiviteten är ”tråkig”. Ungdomar som är aktiva väljer att vara det för att det ”är kul” och de flesta påbörjade idrotten för att de ”ville prova på”. Vid en jämförelse av pojkar och flickor och upprätthållande i en föreningsidrott visade sig en skillnad där flickorna i något större andel drevs av inre motivation. När det gäller avslutande eller att inte påbörjat medlemskap visade sig yttre faktorer ha haft störst påverkan bland ungdomarna.

Idag kan arbetsgivaren vraka och välja bland arbetssökande och när de flesta jobben inte annonseras utan fås genom kontakter. Stora företag använder sig av stora rekryteringar när de ska nyanställa personal och den här uppsatsen handlar om hur småföretagares rekryteringsprocess vid nyanställning ser ut och vilka faktorer det är i rekryteringsprocessen som leder till beslut. Goffmans dramaturgiska modell med fokus på intrycksstyrning används för att förklara den arbetssökandes beteende som sedan kan kopplas till rekryterarens reaktioner vilka leder till beslut. I uppsatsen presenteras även hur litteraturen ser ut om hur en rekryterare bör gå tillväga när hen ska nyanställa personal. En kvalitativ insamlingsmetod genom intervjuer har använts för att undersöka småföretagares subjektiva uppfattningar och agerande när de rekryterar. Resultatet visar att småföretagare när de ska nyrekrytera ofta använder sig av sökmetoder som inte når allmänheten. De görs bland annat hos kontakter, internrekrytering, headhunting, spontanansökningar eller genom referenser. De starkaste faktorerna som leder till beslut är magkänslan som används för att analyser den arbetssökandes ärlighet och visar därmed förutsättningarna för att kunna utföra arbetet. Den absolut viktigaste faktorn för beslutstagande var goda referenser som kunde förmedla en bra bild av den arbetssökande.

Handledare: Johanna Hansson Examinator: Per Forsberg Titel: Därför väljer företagare aktiebolag idag Bakgrund: Denna uppsats har sin utgångspunkt i de förändringar som skett från statens sida vad gäller aktiekapital och revisorsplikt. Detta skapade en tanke om vad det är som faktiskt påverkar företagarnas beslut att välja aktiebolag. Syfte: Studiens syfte är att beskriva vilka faktorer som är viktigast i företagares val av bolagsformen aktiebolag efter de förändringar i lagar och regler som skedde år 2010. Detta ska göras genom en jämförelse av svar från respektive respondent för att sedan ta fram de viktigaste kategorierna utifrån den teori som tagits fram. I och med detta vill författarna bidra och förklara om beslutsteori kan användas när företagare tar sitt beslut att starta aktiebolag. Avgränsningar: Vår studie är inriktad på mindre svenska aktiebolag i Örebro län som är startade efter 2010. Metod: I undersökningen har intervjuer genomförts med företagare för att få fram incitament till att välja aktiebolag. Även en betygsättning av faktorer från tidigare teori har gjorts av respondenterna. Insamlad empiri har behandlats och analyserats utifrån vad forskare och litteratur beskriver om inträde och utträde. Slutsatser: Vi har kunnat påvisa att tre faktorer har stor betydelse vid beslutet av att välja bolagsformen aktiebolag, vilket överensstämmer med vad litteratur inom inträdesteori säger kombinerat med uttalanden från en auktoriserad redovisningskonsult. Faktorerna utgörs av: Trovärdighet, kapitalbehov och lönsamhet. Trovärdighet är en ny faktor som inte tidigare uppkommit i teori utan framkom under intervjun med redovisningskonsulten. Förslag till fortsatt forskning: En intressant undersökning skulle kunna göras med fokus på trovärdighet och dess påverkan på företagarnas val.

Diss. Linköping : Univ.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / Härtill 7 uppsatser.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män och varje år diagnostiseras ca 10 000 nya fall i Sverige. En cancerdiagnos förknippas ofta med ett stort lidande och efter diagnostisering ställs prostatacancerpatienten inför många val gällande sin behandling. Syfte: Att beskriva vad som påverkar mäns val vid behandling av prostatacancer. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på 11 kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar. En innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Sex kategorier framkom; Ålder, Levnadssätt, Familj och vänner, Biverkningar, Läkarens råd samt Bot och Överlevnad. Slutsats: Männen påverkades av yttre faktorer som läkarens råd och inre faktorer som rädsla för biverkningar vid val av behandlingsmetod. Rädslan för biverkningar ledde till att många vägde riskerna med behandlingarna mot riskerna att livskvaliteten skulle försämras. Familj och vänner var ofta stöd för männen när behandlingsalternativen diskuterades.

Vår ambition med den här studien har varit att belysa hur rättsäkerheten och kvaliteten bibehålls utifrån de beviljade besluten till det når de individer besluten gäller för i de praktiska verksamheterna. Vi har studerat vissa insatser inom hemtjänsten. De insatser som varit aktuella för studien är de insatser inom hemtjänsten som kräver att det upprättas en målstyrd arbetsplan. Vi har tagit hjälp av teorier som belyser organisationer och teorier som handlar om implementering för att kunna ge en förklaring till det framkomna resultatet. Vi har också tagit hjälp av viss lagstiftning samt föreskrifter som anger hur och vad som ska göras för att uppnå rättsäkerhet och kvalitet i den undersökta verksamheten.För att öka förståelsen med målstyrt arbete beskrivs även de inblandade parterna i den implementeringsprocess vi valt att fokusera på.Vi har i studien använt oss av enbart textmaterial för att komma fram till ett resultat. Det huvudsakliga intresset från vår sida har varit, genom de dokument vi studerat, se om de mål som bör finnas för varje individ är implementerat genom hela vägen från beviljat beslut till den i verksamheten utformade målstyrda arbetsplanen. Resultatet vi kom fram till var att det finns brister redan i besluten eftersom det i hälften av de studerade fallen saknades ett angivet övergripande mål att arbeta utifrån. Det fanns även stora brister i nästa steg när det i den praktiska verksamheten i övervägande del av fallen saknades ett mer detaljerat mål för hur det, i de fall de fanns ett övergripande mål, skulle genom insatserna säkerställa det beviljade beslutet. Av resultatet kan man dra slutsatsen att det finns brister implementeringsprocessen som äventyrar både rättsäkerheten och kvaliteten för de som beviljats vissa insatser enligt Socialtjänstlagen.

Sverige har varit medlemmar i EU sedan 1995. Sedan dess har stora förändringar skettbåde i EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP) och inom Sveriges jordbruk. Tidigarestudier har undersökt de ekologiska och ekonomiska effekterna av GJP med kvantitativametoder och modellering. Denna studie undersöker hur GJP har påverkat lantbrukaresbeslut i deras jordbruksverksamhet samt hur detta påverkar landskapet i samhälletBettna, Södermanlands län. Empirin som ligger till grund för uppsatsen har samlats ingenom semistrukturerade intervjuer med boende i Bettna som är involverade ijordbruket som heltids- eller deltidslantbrukare. De slutsatser som har framkommit äratt GJP inte haft särskilt stor påverkan på lantbrukarnas beslut i hur de driver sinjordbruksverksamhet. Detta trots att majoriteten av heltidslantbrukarna och vissadeltidslantbrukare var ekonomiskt beroende av stöden. Landskapet i Bettna har till vissdel förändrats till följd av GJP, dels genom att det förs ett mer extensivt jordbruk medökad vallodling, samt restaurering av betesmarker.

No description available.