En lagändring har gjorts i Sverige vars syfte är att små och medelstora företag har frivillig revision om de ligger under eller endast uppfyller ett av följande tre gränsvärden: (1) 3 miljoner kronor i nettoomsättning, (2) 1,5 miljoner kronor i balansomslutning eller (3) fler än tre anställda. Eftersom lagändringen är relativt ny, medför det att företag i dagsläget precis har avslutat eller är inne i en beslutsprocess angående den frivilliga revisionen. Beslutsfattande är något som ständigt pågår i alla former av organiserad mänsklig verksamhet och dagligen förekommer det i alla organisationer ett beslutsfattande både när det gäller rutinfrågor till mer komplexa beslut. Genom mänsklighetens historia har människan strävat efter att få kontroll över resultaten av sina beslut, öka förutsägbarheten samt minska riskerna. När beslut fattas i företag måste även hänsyn tas till en rad förhållanden som är direkt kopplat till den organisatoriska kontexten för handlandet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur och på vilka grunder företagen har fattat beslut vid valet av att anlita en revisor eller inte, samt analysera beslutsprocessen ur ett beslutsteoretiskt perspektiv. Följande problemformulering ligger till grund för denna studie: Vad kännetecknar ett företag som anser sig ha behov av revision trots att kravet på revision inte är tvingande? På vilka grunder är beslutet fattat? Undersökningen ska bidra till en djupare kunskap och förståelse om hur besluten fattats och hur beslutsprocessen gått till. Studien har en kvalitativ forskningsansats och bygger på telefonintervjuer med ett antal företag som står inför beslutet att välja mellan att anlita en revisor eller inte. I studien framkom det inga specifika kännetecken på de företag som ansåg att de hade behov av revision trots att kravet på revision inte längre är tvingande. Dock ansåg majoriteten att kostnaden för revision var mer värt än tiden det krävs för att kontinuerligt vara uppdaterad inom lagar, regler och praxis. Resultatet av undersökningen visar att den trygghet som revisionen ger är avgörande vid valet att behålla revisorn, eftersom den skapar bättre trovärdighet åt företaget inför kreditgivare och andra intressenter. Flertalet av respondenterna har gjort ett försök att agera och tänka rationellt då de beslutat efter vad de ansåg vara bäst för företagen. Studien visar även att respondenterna som var i en pågående beslutsprocess valde att rådfråga personer med kunskap om problemet för att därefter fatta ett kollektivt beslut. En sammanställning hur undersökningen kan se ut när alla respondenterna är klara med besluten tyder på ett resultat där 85 procent av deltagarna valt att behålla revision, 10 procent som väljer bort revision samt 5 procent av respondenterna som inte vet vilket beslut de ska fatta. / There has been a change in the law that allows small and medium-sized companies in Sweden to have voluntary audit if they are below or only exceed one of the following three limits: (1) 3 million in net sales, (2) 1, 5 million in total assets or (3) more than three employees. Since the change in the law about voluntary audit is relatively new, many companies are either in the middle of their decision-making process or have just made a decision. The process of making decision is a continuous process that every company faces every day, which regards every level of the organization. The main purpose of this paper is to analyze how and on what basis the companies have made a decision regarding the voluntary audit. The study will contribute to a deeper knowledge and understanding of how decisions are taken, in general, and how this particular decision about audit has been made. The questions this study aims to examine is: What characterizes a company that believes that they need an audit?  What basis is the decision made on?  The study has not shown any common and clear characteristics of the companies that decided that they need audit, however the majority of the researched companies thought that the cost of the audit was worth more than the time the organization needed to be updated on the new laws, rules and practices. The results of the research have shown that the safety audit gives is the most important factor when deciding whether to keep auditor or not. The reason for this is the fact that audit adds credibility and reliability in front of their creditors and other stakeholders.

Etiska konflikter och dilemman är ständigt aktuellt i skolan. Många gånger är det svårt för läraren att ta ställnig till hur olika problem bör hanteras. Läraren har en mängd faktorer att ta hänsyn till såsom läroplanens riktlinjer och värderingar, elevernas förutsättningar och behov, etiska principer och resurser. Inledningsvis ges en litteraturgenomgång som inrymmer skolans värdegrund, etiska principer, människosyner, yrkesetik samt beslutsmodeller. Avslutningsvis utformade jag en konkretiserad beslutsmodell med mina intervjuer som underlag. Syftet med denna uppsats är att studera lärares och lärarstudenters etiska ställningstagande i värdegrunds relaterade konflikter som kan uppkomma inom skolan. Syftet är således att få en uppfattning om lärares värderingar och synpunkter i frågor som rör etiska dilemman. Särskilt uppmärksammas frågor kring autonomi och rättvisa. Uppsatsens resultat bygger på fyra fokusgruppintervjuer med sammanlagt 12 lärare. Ur fokusgruppdiskussionerna framträder skilda förhållningssätt till problemen. Åtta av deltagarna resonerar ur perspektivet att hjälpa och stötta problembarnet, fyra lärares fokus utgår från att skydda klasskamraterna från problembarnet. Lärarnas argument, värderingar och handlingsalternativ baseras på vilket perspektiv de utgår ifrån. Avslutningsvis utformas en konkretiserad beslutsmodell med mina intervjuer som underlag.

Bakgrund: För att Sverige ska kunna nå sina uppsatta klimatmål innan år 2030, behövs stora förändringar ske i hur vi skickar och transporterar vårt gods. Idag står Sveriges vägtrafik för 90% av de koldioxidutsläpp som sker av alla inrikes transporter. För att lösa problemet med de långa avstånden ut mot glesbygden har man undersökt möjligheten till att försöka samordna varutransporterna som ska till glesbygdsområden. Tidigare varusamordningsprojekt har visat sig tillföra starka fördelar för transportföretag som bland annat bättre fyllnadsgrad och reducerade transportkostnader, samtidigt som att man minskar utsläppen kopplade till transporter. Syfte: Studiens syfte är att lägga en vetenskaplig grund för varusamordning samt presentera en beslutsmodell. Beslutsmodellen riktar sig mot kommunala beslutsfattare samt beslutsfattare inom företag som jobbar mot glesbygder. Metod: Studien har utförts enligt ramverket för en kvalitativ intervjustudie med en explorativ forskningsdesign. Detta för att författarna ska ha frihet att arbeta passande efter situationen då det är ett relativt outforskat ämne. Analys och resultat: I studiens resultat presenteras dels varusamordningens olika fördelar, dels dess nackdelar. Dessa för- och nackdelar är tänkta att synliggöra varusamordningens möjligheter samt tillkortakommanden. Vidare presenteras en beslutsmodell med förslag på beslutskriterier som tagits fram från de teoretiska och empiriska information som insamlades till studien. / Background: To reach the global goals of 2030, changes need to be made regarding how decision makers decide to freight their goods. In Sweden, road traffic is held accountable for 90% of the carbon dioxide emissions. To help solve the problem with vast distances in Sweden's rural areas, scientists have researched the possibility of coordinating the transports. The research has shown that transports receive a more appropriate fill rate, lower transportation costs, and because of those two factors, lowered their carbon dioxide emissions. Purpose: The purpose of this study is to lay a scientific foundation and present an example of a decision model. The decision model mainly aims towards decision makers in rural municipalities but also companies that work toward these rural areas. Methodology: This research undertook a qualitative research approach in an exploratory method. In order to ensure that the criteria’s and the pros and cons with coordinating freight transports the researchers interviewed key persons for the rural municipalities in a semi structured or structured nature. Findings: The study has found the most relevant pros and cons with a coordination of freight transports and the criteria’s needed to build an example of a decision model. Conclusions: The theoretical and empirical data has been similar in many, but one stands out, and that is the increase of lead times as a negative factor the rural areas, because of the coordination. The citizens and companies these rural areas are more interested in consistency and reliability. The study concluded the necessary criteria’s needed to build the decision model.

Background: To reach the global goals of 2030, changes need to be maderegarding how decision makers decide to freight their goods. In Sweden,road traffic is held accountable for 90% of the carbon dioxide emissions.To help solve the problem with vast distances in Sweden's rural areas,scientists have researched the possibility of coordinating the transports.The research has shown that transports receive a more appropriate fill rate,lower transportation costs, and because of those two factors, lowered theircarbon dioxide emissions. Purpose: The purpose of this study is to lay a scientific foundation andpresent an example of a decision model. The decision model mainly aimstowards decision makers in rural municipalities but also companies thatwork toward these rural areas.  Methodology: This research undertook a qualitative research approach inan exploratory method. In order to ensure that the criteria’s and the prosand cons with coordinating freight transports the researchers interviewedkey persons for the rural municipalities in a semi structured or structurednature. Findings: The study has found the most relevant pros and cons with acoordination of freight transports and the criteria’s needed to build anexample of a decision model.  Conclusions: The theoretical and empirical data has been similar in many,but one stands out, and that is the increase of lead times as a negativefactor the rural areas, because of the coordination. The citizens andcompanies these rural areas are more interested in consistency andreliability. The study concluded the necessary criteria’s needed to build thedecision model. / Bakgrund: För att Sverige ska kunna nå sina uppsatta klimatmål innan år2030, behövs stora förändringar ske i hur vi skickar och transporterar vårtgods. Idag står Sveriges vägtrafik för 90% av de koldioxidutsläpp somsker av alla inrikes transporter. För att lösa problemet med de långaavstånden ut mot glesbygden har man undersökt möjligheten till attförsöka samordna varutransporterna som ska till glesbygdsområden.Tidigare varusamordningsprojekt har visat sig tillföra starka fördelar förtransportföretag som bland annat bättre fyllnadsgrad och reduceradetransportkostnader, samtidigt som att man minskar utsläppen kopplade tilltransporter. Syfte: Studiens syfte är att lägga en vetenskaplig grund förvarusamordning samt presentera en beslutsmodell. Beslutsmodellen riktarsig mot kommunala beslutsfattare samt beslutsfattare inom företag somjobbar mot glesbygder. Metod: Studien har utförts enligt ramverket för en kvalitativ intervjustudiemed en explorativ forskningsdesign. Detta för att författarna ska ha frihetatt arbeta passande efter situationen då det är ett relativt outforskat ämne. Analys och resultat: I studiens resultat presenteras delsvarusamordningens olika fördelar, dels dess nackdelar. Dessa för- ochnackdelar är tänkta att synliggöra varusamordningens möjligheter samttillkortakommanden.Vidare presenteras en beslutsmodell med förslag på beslutskriterier somtagits fram från de teoretiska och empiriska information som insamladestill studien.