Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ., 2006. / Härtill 4 uppsatser.

De gamla ängs- och betesmarkerna hör till Sveriges artrikaste biotoper, ofta med en mycket hög arttäthet inom både flora och fauna. Ängs- och betesmarker har minskat kraftigt under det senaste århundradet vilket har lett till en utarmning av den biologiska mångfalden.  Denna undersökning sker i samarbete med Täby kommun och syftet är att undersöka 10 olika ängs- och betesmarker för att få en uppdaterad bild av hävdtillståndet och vilka åtgärder som är mest lämpliga att sätta in. Detta arbete avser att fungera som en grund där framtida undersökningars resultat kan jämföras med för att se vilket resultat de insatta åtgärderna gett. Metoderna som använts är en allmän artinventering, art/area analys och successionskategorier utarbetade av Urban Ekstam samt studier av indikatorarter och lokalernas allmänna utseende exempelvis om mycket gammalt gräs finns i lokalen. Art/area- kurvorna studeras vilka genom sin lutnig och form visar vilken arttäthet som råder i det studerade växtsamhället. Flera av de undersökta lokalerna visar tecken på igenväxning och domineras främst av konkurrenskraftiga kvävegynnade arter. Dock finns ofta mindre bestånd kvar av hävdgynnad flora vilka skulle få en chans till expansion om en intensivare hävd sätts in. Art/area- kurvorna visar också oftast på ett finkornigt, ojämlikt växtsamhälle vilket innebär en mindre arttäthet där högväxta konkurrensstarka arter börjat ta över. Dock finns undantag som i Hagby och Torslunda gård vilka håller en artrik flora där de hävdgynnade arterna börjat expandera sina populationer. Sverige har antagit flera miljömål där bevarandemålen, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt och djurliv ingår. Även på kommunal nivå ska miljömålen eftersträvas att nås, Täby kommun har även det egna målet att halva Täby ska vara grönt. Täby har flera fina ängs- och betesmarker vilka i kombination med andra värdefulla naturtyper bidrar till att skapa ett varierat landskap och bidrar till en rik biologisk mångfald. Ju fler av dessa marker som bevaras desto större kommer kommunens artrikedom att bli.

Climate change and global warming affect both humans and nature in many ways. One of the sectors that is most affected is the agricultural industry because both drought and excessive rainfall pose significant problems. Agricultural lands, especially meadows and pastures, are among the most species-rich environments. Due to changing land use such as exploitation and a challenging economic situation, many farmers choose to terminate their businesses. In Jämtland County, Sweden, the number of notifications to take their agricultural land out of production is increasing, resulting in a decrease in the agricultural land area, which in turn means negative consequences for biodiversity. This study therefore examines the consequence of declining agricultural land areas (pasture land) for a species strongly linked to these environments – the violet copper butterfly (Lycaena helle). The hypothesis is that the violet copper has decreased in occurrence in the last 20 years (2003–2023) as pasture land areas have been reduced in Jämtland. To investigate this, correlation analyzes were made between species observations in Jämtland over the last 20 years (2003–2023) and data for pasture land areas for the same period. The correlation analysis was carried out for species observations from the Swedish Species Observation System (SLU Artdatabanken) and from the Swedish Butterfly Monitoring (Svensk Dagfjärilövervakning) to compare whether the outcomes were different depending on the data source. None of the statistical tests showed any significant positive correlation (p >0.05), which meant that the hypothesis was not correct. In contrast, the correlation results for the two different data sources implied different trends: Swedish Species Observation System's findings shows a negative correlation (r= -0.408; p = 0.074; 2-tailed) indicating an increasing population size and the Swedish Butterfly Monitoring data shows a positive correlation (r= 0.449; p = 0.225; 2-tailed) indicating a decreasing population size. However, estimating total population size is challenging, so targeted repeated inventories on the same sites over a long period of time are recommended (similar to the Swedish Butterfly Monitoring program) to obtain accurate and reliable datasets for analyses. It is difficult to determine whether climate change is directly affecting the violet copper, but the indirect effects such as land use change, exploitation and abandoned agricultural land most likely do. This study further recommends research on the isolation effects on the Swedish population (genetic variation), further consequences of land use change and the species' habitat requirements (ecology). / Klimatförändringarna och den globala uppvärmningen påverkar både människan och naturen på många sett. En av de sektorer som drabbas hårdast är jordbruksverksamheten eftersom dels torka, dels för hög nederbörd innebär stora problem. Jordbruksmarker, framför allt ängs- och betesmarker är en av de artrikaste miljöer som existerar. På grund av förändrad markanvändning som exploatering och en utmanande ekonomisk situation väljer många jordbrukare att lägga ned sina verksamheter. I Jämtland ökar antalet anmälningar att ta sin jordbruksmark ur produktion vilket resulterar i att jordbruksarealen minskar vilket i sin tur innebär negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden. Den här studien undersöker därför konsekvensen av minskande jordbruksarealer (betesmarker) för en art som är starkt kopplad till dessa miljöer – violett guldvinge (Lycaena helle). Hypotesen är att violett guldvinge har minskat i förekomst de senaste 20 åren (2003–2023) i takt med att betesmarkarealerna reducerats i Jämtlands län. För att undersöka detta gjordes korrelationsanalyser mellan artfynd i Jämtland de senaste 20 åren (2003–2023) och data för betesmarksarealer för samma period och område. Dels gjordes korrelationsanalysen med fynd från SLU Artdatabanken, dels från Svensk Dagfjärilsövervakning för att jämföra om utfallet blev annorlunda beroende av datakälla. Ingen av de statistiska testerna visade någon signifikant positiv korrelation (p >0,05), vilket innebar att hypotesen inte stämde. Däremot antydde korrelationsresultaten mellan de två olika datakällorna olika trender: SLU Artdatabankens fynd visar en negativ korrelation (r= -0,408; p = 0,074; 2-tailed) vilket indikerar på en ökande population medan Svensk Dagfjärilsövervakning visar en positiv korrelation (r= 0,449; p = 0,225; 2-tailed) vilket indikerar på en minskande population. Att uppskatta populationsstorlekar är dock utmanande, så riktade inventeringar på återkommande lokaler under lång tid rekommenderas (i likhet med Svensk Dagfjärilsövervakning) för att få ackurata och trovärdiga dataset att analysera. Det är svårt att avgöra om klimatförändringarna direkt påverkar den violetta guldvingen, men de indirekta effekterna som förändrad markanvändning, exploatering och övergivna jordbruksarealer gör det sannolikt. Studien rekommenderar vidare forskning kring det svenska beståndets isoleringseffekter (genetisk variation), ytterligare konsekvenser av förändrad markanvändning och artens habitatkrav (ekologi).

I det äldre jordbrukslandskapet finns en biologisk mångfald som man bl.a. försöker bevara genom att via EU:s miljöstöd stimulera lantbrukare att hävda betesmarker och slåtterängar med gammaldags metoder. Men är åtgärderna effektiva och uppfyller de sitt ändamål? Syftet med denna studie var att återinventera 10 stycken provytor från 2002 på gården Brofallet, för att se hur artsammansättningen hos kärlväxter hade påverkats av nio säsongers återupptagen hävd. Gården ligger helt omgiven av skog, isolerad från annan jordbruksmark. Ingen signifikant generell förändring kunde noteras hos hävdgynnade kärlväxtarter. Kvalitativa observationer kunde däremot visa en ökning av vissa hävdgynnade arter. Slutsatsen är att de femåriga åtaganden som lantbrukare gör för att få miljöstöden inte är tillräckliga sett till den totala mångfalden av kärlväxtarter på en gård som Brofallet, men att förändringar däremot kan tänkas ske snabbare på andra nivåer i ekosystemet. I studien diskuteras att även miljöåtgärderna och dokumentationen borde präglas av mångfald, där det småskaliga extensiva jordbruket kan visa sig vara viktigt i det totala strävandet efter ett hållbart samhälle både när det gäller att utnyttja extensiva marker för livsmedelproduktion och för att behålla biodiversiteten på landskapsnivå. / Old agricultural landscapes house a great biodiversity. To conserve this diversity the European Union award financial support in the form of environmental grants to encourage farmers to maintain pastures and hay meadows using old-fashioned methods. But are the measures effective and do they meet their purpose? The purpose of this study was to re-inventory ten sample plots from 2002 on the farm Brofallet to see how species composition of vascular plants had been affected by the nine seasons of using these old-fashioned methods management. The farm is completely surrounded by forest, isolated from other agricultural land. No significant overall change was observed concerning the composition of vascular plant species favored by traditional management. Qualitative observations, however, showed an increase in some species favored by traditional management. The conclusion is that the five-year commitment that farmers make to receive the environmental grants is not adequate enough to be able to detect changes in total diversity of vascular plants on a farm such as Brofallet, but that changes may occur faster at other levels in the ecosystem. Moreover, a ramification of this study is the idea that even environmental measures and documentation should be characterized by diversity. In summary, small-scale extensive farming may prove to be important in the overall quest for a sustainable society, both to exploit land for food production using extensive farming, and to maintain biodiversity at the landscape level.

Diss. (sammanfattning) Skara : Sveriges lantbruksuniv., 2007. / Härtill 5 uppsatser.