I det äldre jordbrukslandskapet finns en biologisk mångfald som man bl.a. försöker bevara genom att via EU:s miljöstöd stimulera lantbrukare att hävda betesmarker och slåtterängar med gammaldags metoder. Men är åtgärderna effektiva och uppfyller de sitt ändamål? Syftet med denna studie var att återinventera 10 stycken provytor från 2002 på gården Brofallet, för att se hur artsammansättningen hos kärlväxter hade påverkats av nio säsongers återupptagen hävd. Gården ligger helt omgiven av skog, isolerad från annan jordbruksmark. Ingen signifikant generell förändring kunde noteras hos hävdgynnade kärlväxtarter. Kvalitativa observationer kunde däremot visa en ökning av vissa hävdgynnade arter. Slutsatsen är att de femåriga åtaganden som lantbrukare gör för att få miljöstöden inte är tillräckliga sett till den totala mångfalden av kärlväxtarter på en gård som Brofallet, men att förändringar däremot kan tänkas ske snabbare på andra nivåer i ekosystemet. I studien diskuteras att även miljöåtgärderna och dokumentationen borde präglas av mångfald, där det småskaliga extensiva jordbruket kan visa sig vara viktigt i det totala strävandet efter ett hållbart samhälle både när det gäller att utnyttja extensiva marker för livsmedelproduktion och för att behålla biodiversiteten på landskapsnivå. / Old agricultural landscapes house a great biodiversity. To conserve this diversity the European Union award financial support in the form of environmental grants to encourage farmers to maintain pastures and hay meadows using old-fashioned methods. But are the measures effective and do they meet their purpose? The purpose of this study was to re-inventory ten sample plots from 2002 on the farm Brofallet to see how species composition of vascular plants had been affected by the nine seasons of using these old-fashioned methods management. The farm is completely surrounded by forest, isolated from other agricultural land. No significant overall change was observed concerning the composition of vascular plant species favored by traditional management. Qualitative observations, however, showed an increase in some species favored by traditional management. The conclusion is that the five-year commitment that farmers make to receive the environmental grants is not adequate enough to be able to detect changes in total diversity of vascular plants on a farm such as Brofallet, but that changes may occur faster at other levels in the ecosystem. Moreover, a ramification of this study is the idea that even environmental measures and documentation should be characterized by diversity. In summary, small-scale extensive farming may prove to be important in the overall quest for a sustainable society, both to exploit land for food production using extensive farming, and to maintain biodiversity at the landscape level.

Naturbetesmarker är ett av de artrikaste markslagen vi har, för att hålla dem öppna med betande djur finns ett miljöstöd från landsbygdsprogrammet utformat för att gynna den biologiska mångfalden. Vildsvinen (Sus Scrofa) har under de senaste årtiondena ökat markant, vilket har lett till stora ekonomiska konsekvenser för lantbruket genom skador på jordbruksmark. Av tidigare forskning kan vi se att skadorna inte påverkar den biologiska mångfalden negativt. Biologisk mångfald är en central del i det miljöstöd som lantbrukarna får för att hålla sina naturbetesmarker öppna. Men vad säger markägarna om vildsvinsproblematiken på naturbetesmark och hur ser de på framtiden? Studien utgår från markägarnas perspektiv, där vi undersöker hur markägarna upplever vildsvinsskador på deras naturbetesmarker och hur skadorna påverkar deras skötsel. Vi undersöker även hur markägarna upplever den rådgivning och stöd som de får från berörd myndighet samt vilka förändringar de vill se i vildsvinsförvaltningen. Vi valde i studien att använda oss av kvalitativa forskningsintervjuer, där sex markägare intervjuades. Resultatet i studien visar att markägarna upplever att det största problemet är att skadorna är tidskrävande och kostsamma att rätta till. Det framkom även kritik mot dagens utformning av miljöstödet och att trycket från vildsvinsstammen måste minska för att man ska orka att hålla sina marker öppna i framtiden. Slutsatsen är att det måste till ett större helhetsgrepp kring vildsvinsförvaltningen för att minska skadorna och mer individuell rådgivning för den enskilda markägaren. / Pasturelands is a land with high biodiversity, in order to keep them open with herbivores, there is environmental support from Landsbygdsprogrammet designed to benefit the biological diversity. Wild boars (Sus Scrofa) have increased markedly in recent decades, which has led to major economic consequences for agriculture and it´s land. From previous research, we can see that the damage does not adversely affect biodiversity. Biodiversity is a central part of the environmental support that the farmers receive to keep their pasturelands open. But what does landowners say about the problems with wild boar on pasturelands and how do they look on the future? The study is based on the landowners ‘perspective, we examine how landowners experience wild boar damage to their pasturelands and how the damage affects their management. We also examine how landowners experience the advice and support they receive from the authority and what changes they want to see in wild boar management. In the study, we choose to use qualitative research interviews, in which six landowners were interviewed. The result of the study show that landowners feel that the biggest problem is that the damage is time-consuming and costly to repair. There was also criticism of today´s design of environmental support and the pressure from the wild boar population must be reduced in order to keep their land open in the future. The conclusion is that there must be a greater holistic approach to wild management to reduce the damage and more individual advice for the individual landowner.