Från att en råvara utvinns till att den används som en produkt och sedan ska slängas eller återvinnas sker en miljöpåverkan i flera olika steg. Med en livscykelanalys (LCA) går det att beräkna en produkts miljöpåverkan i alla dess faser. Det handlar om hur stora mängder växthusgaser som släpps ut och påverkar miljön på ett negativt sätt. Syftet med denna rapport är att ta reda på vilket av ett trä- och betonghus som är mest klimatsmart vad gäller utsläpp från utvinning av material fram till dess att huset står färdigt.Med hjälp av två företag erhölls mängder för de olika husen vad gäller materialåtgång för grunder och väggar. När mängderna var framtagna kunde undersökningen gå vidare och för det användes programmet Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg där mängderna kalkylerades för dem material som var efterfrågade.För att nå ett resultat avgränsades vissa delar av livscykelanalysens helhet. Saker som togs med i rapporten var byggskedet, alltså A1-5 i Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, som innefattar råvaruutvinning, tillverkning av material samt bygg- och installationsprocessen.Av programmets beräkningar framgick det att betonghuset står för en större del klimatpåverkan än trähuset. Betonghusets totala klimatpåverkan (GWP), kg CO2 per m2 Atemp var 48.753kg medan trähusets totala klimatpåverkan var 14.836kg från att råvarorna utvunnits till att huset ska stå färdigt.Slutsatsen är att det är mer klimatsmart och att det finns fler fördelar med att bygga ett hus i trä än att bygga ett hus i betong under byggskedet, även fast de båda har en betongplatta. / When a raw material is being extracted to being used as a product and then demolished, environmental impact occurs in many different steps. With a Life-cycle-assessment (LCA), it is possible to calculate a product's environmental impact in all its phases. These are large amounts of greenhouse gases that are released into the environment and have a negative impact on the environment. The purpose of this report is to find out which of a wooden and concrete house is the most climate-smart in terms of emissions from extraction of materials until the house is completed.With the help of companies, we managed to obtain the quantity of the various houses in terms of material consumption for the foundation and walls of the houses. When the quantities have been obtained, the survey can go ahead and for this the tool Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg is used where the quantities are calculated for the materials that are in demand.In order to achieve a result, certain parts of the life-cycle-assessment are delimited. Things that will be included in the report are the construction phase, i.e. A1-5 in the tool Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg. This includes raw material extraction until the building is completed.The program calculations show that the concrete house accounts for a greater part of the climate impact than the wooden house. Concrete house's total climate impact (GWP), kg CO2 per m2 Atemp, is 48.753kg, while the wooden house's total climate impact is 14.836kg from the raw materials being extracted to the house being finished.The conclusion is that it is more climate smart and that there are more benefits to building a house in wood than building a house in concrete during the construction phase, even though they both have a concrete slab.

Denna rapport är en fördjupning och jämförelse av trä och betonghus utifrån miljöperspektiv med koldioxidutsläpp i fokus. Rapporten har också vidrört hur människan påverkas av att bo i respektive hustyp. Då omfattningen av detta arbete inte är tillräckligt för att göra en egen livscykelanalys har tidigare arbeten studerats och rapporten har landat i ett utredningsarbete.  Utifrån de analyserade livscykelanalyserna för trä och betonghus har resultatet visat att betong orsakar minst utsläpp av koldioxid. Däremot har dessa livscykelanalyser haft lite annorlunda delar beräknade och kan därför inte jämföras rakt av. Vidare måste viktiga poänger så som träets fördelar vid förbränning och dess koldioxidneutrala kretslopp tas i åtanke vid jämförelsen. En livscykelanalys består av tre olika delar där trä presterar bättre än betong i vissa avsnitt och tvärt om. VOC (lättflyktiga organiska föreningar) och formaldehyd har utretts i syftet av att undersöka hur människan påverkas fysiskt av att bo i respektive hus genom tidigare studier. Testerna för dessa ämnen har dock skett på andra projekt än de som rör livscykelanalysen men ger en generell uppfattning om hur vardera typ av hus beter sig.  Slutsatserna av arbetet har landat i att det trots allt blev väldigt jämt mellan trä och betonghus utifrån miljöperspektiv. Dock är uppfattningen att trä har övervägande fördelar då det framförallt är en förnybar resurs som är av stor betydelse. Vad som också konstaterats är att trä och betong har olika för- och nackdelar och för att bygga så miljövänligt som möjligt kan det möjligtvis vara lämpligt att dr nytta av båda materialens fördelar.

I Sverige står bostadssektorn för mer än en tredjedel av landets energianvändning. Byggnader måste minska sin energianvändning för att således kunna uppfylla framtida lagkrav om maximal tillåten energianvändning, men också för att minska påverkan till global uppvärmning. Ytterligare en problematik som råder, däribland i Sverige, är bostadsbrist. Kommunala bostadsbolag står inför utmaningen att kunna bygga bostäder snabbt, billigt och miljövänligt för att minska bostadsbristen i landet. Ett sätt att studera två av tre hållbarhetsaspekter vid val av framtida bostadsbyggande är att utföra en livscykelanalys (LCA) och livscykelkostnadsanalys (LCC) kring de tilltänkta husen. LCA:er indikerar vilken miljöpåverkan en produkt förorsakar under dess livslängd. LCC:er avser att studera vilka kostnader produkter ger upphov till under en given analysperiod. Det svenska kommunala bostadsbolaget Stångåstaden AB står inför utmaningen kring bostadsbrist och vill bygga hållbara bostäder. Bostadsbolaget har önskat en jämförande LCA och LCC av två verkliga flerbostadshus som de genom ramavtal kan upphandla, detta är utgångspunkten för denna studie. Den ena byggnaden har stomme av betong, den andra har stomme av trä. Husen är tänkta att placeras i utkanten av Linköping, Sverige. Studien har valt att analysera miljöpåverkan från husens olika livscykelfaser samt kostnader över analysperioden 50 år. Utöver detta studeras även vilka energieffektiviseringsåtgärder (EEÅ) till byggnaderna som är optimala att genomföra för att öka den termiska prestandan hos huskonstruktionerna. Från litteraturen finns det relativt få studier som kombinerar både LCA och LCC för vanligt förekommande hustyper i städer. I dess standardfall påvisade resultatet från LCA:n att huset med betongkonstruktion hade något lägre påverkan i sex av sju studerade miljöpåverkanskategorier, jämfört med flerbostadshuset i trä. Resultatet skilde sig lite åt då annan typ av indata användes. Vad gäller kostnader under husens livslängd var huset i trä ungefär 20 % dyrare jämfört med huset med betongkonstruktion. Trots annan typ av indata var träkonstruktionen dyrare än betongkonstruktionen. Med en kalkylränta på 7,5 % var det inte lönsamt att genomföra EEÅ för husen, med halverad kalkylränta blev det dock lönsamt att tilläggsisolera krypgrunden i huset med trästomme. Fler studier behöver utföras för att generalla slutsatser ska kunna dras kring vilket konstruktionsmaterial som är mest hållbart. Denna studie baseras på två specifika fall. Samma resultat kan eventuellt inte förväntas för andra byggnader med stomme i betong och trä. / The residential sector accounts for more than a third of the energy use in Sweden. To reduce the energy use of buildings is a necessity in order to meet future regulationof maximum allowable energy, but also important to reduce the impact on global warming. Another complexity arising in Sweden is the shortage of accommodation. Municipal housing corporations face the challenge of constructing residences fast, cheap and with concern of environmental effects in order to reduce the shortage of accommodation. One way of assessing two of the three aspects of sustainability when looking at future construction of residential buildings is to carry out a Life Cycle Assessment (LCA) and a Life Cycle Cost Assessment (LCCA). An LCA can indicate what kind of environmental impact a product causes over its lifetime and the LCC allows for assessing what types of costs are associated with the product. For the municipal housing corporation Stångåstaden AB the shortage of accommodation is a reality and their mindset is sustainable construction of residences. This study was conducted upon request from Stångåstaden who wanted a comparative LCA and LCCA between two prefabricated multi-residential buildings that are available to them through a framework agreement. The first building has a concrete foundation and the second one is made of wood. The houses are planned to be placed at the outskirts of Linköping, Sweden. The focus of this study has been to comparatively assess the environmental impact from the different life cycle phases and the economic costs of the two buildings during a time period of 50 years. Moreover, the thesis also analyze the optimal retrofit strategy for the buildings in order to find the optimal (lowest) life cycle cost. Furthermore, the current literature has conveyed relatively few studies that combine both LCA and LCC methodology for house types that are common in most towns. The result from the LCA indicated that the house with concrete construction had a little less impact in six of the seven studied environmental impact categories compared to the house made of wood. The result differed slightly when the input data were changed. Regarding the LCCA the house made of wood was roughly 20 % more expensive than its concrete counterpart. Changing the input data revealed no difference in the result. With an interest rate of 7,5 % no retrofits were profitable for either building, however reducing the interest rate to half its original value made it cost optimal to increase the floor insulation for the house made of wood. More studies should be conducted to be able to draw general conclusions regarding which construction material that is the most sustainable. This thesis is based on two specific and real cases. The same result could possibly not be expected from other studies comparing buildings with concrete and wood construction.