No description available.

<p>Tidigare forskning har visat att människor överskattar chanserna för att positiva händelser ska inträffa dem och underskattar riskerna för att negativa händelser ska inträffa dem jämfört med genomsnittet. Detta kallas orealistisk optimism (OO). En faktor som påverkar detta är grad av upplevd kontroll. Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka sambanden mellan upplevd kontroll och OO. I en enkätstudie undersöktes OO och upplevd kontroll för diverse händelser. Deltagarna fick t ex svara på hur sannolikt det är att de utsattes för vissa händelser jämfört med genomsnittet. Händelserna var bl a hälsorelaterade. Deltagarna var studenter från en högskola i Mellansverige, 18 män och 109 kvinnor. OO uppstod för alla händelser utom två. Det fanns vissa samband mellan OO och upplevd kontroll. Nytt med studien är att vissa händelser som i tidigare undersökningar skattats som okontrollerbara i själva verket kan upplevas som delvis kontrollerbara. Sambanden mellan OO och upplevd kontroll bör vidare undersökas.</p>

Tidigare forskning har visat att människor överskattar chanserna för att positiva händelser ska inträffa dem och underskattar riskerna för att negativa händelser ska inträffa dem jämfört med genomsnittet. Detta kallas orealistisk optimism (OO). En faktor som påverkar detta är grad av upplevd kontroll. Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka sambanden mellan upplevd kontroll och OO. I en enkätstudie undersöktes OO och upplevd kontroll för diverse händelser. Deltagarna fick t ex svara på hur sannolikt det är att de utsattes för vissa händelser jämfört med genomsnittet. Händelserna var bl a hälsorelaterade. Deltagarna var studenter från en högskola i Mellansverige, 18 män och 109 kvinnor. OO uppstod för alla händelser utom två. Det fanns vissa samband mellan OO och upplevd kontroll. Nytt med studien är att vissa händelser som i tidigare undersökningar skattats som okontrollerbara i själva verket kan upplevas som delvis kontrollerbara. Sambanden mellan OO och upplevd kontroll bör vidare undersökas.

Covid-19 pandemin har orsakat ett stort antal sjukdom- och dödsfall i Sverige. Människors beteende är avgörande för smittspridningens utveckling och blir därför värdefullt att undersöka. Aktuell studie testade huruvida Femfaktormodellens personlighetsdimensioner respektive självbetjänande attributionsfelen, bättre-än-medel-effekten och orealistisk optimism, samvarierar med och predicerar smittförebyggande beteenden vid covid-19 pandemin. En enkät besvarades av 126 högskolestudenter från Mellansverige. Resultatet visade inget signifikant samband mellan någon personlighetsdimension och smittförebyggande beteenden. Personlighet kan inte predicera risk- respektive smittförebyggande beteenden. Samtliga mätningar av bättre-än-medel-effekter och orealistisk optimism visade positiva samband med smittförebyggande beteenden varav enbart bättre-än-medel-effekten vad gäller den egna förmågan att skydda sig mot smitta kunde förklara variation i smittförebyggande beteenden. Intressant för framtida studier är att undersöka vad som ligger till grund för dessa resultat samt vidare undersöka vad annat som kan förklara människors beteenden vid pandemiska kriser.

The concept of behavioural finance has taken more ground concerning the traditional finance paradigm during the last decade. A vital part of the behavioural finance theorem is the subject of behavioural biases and the mistakes these biases have on private stock investors. The authors of this study focused on the bias of overconfidence due to numerous studies indicating the consequences overconfidence has on society and more specifically private investors. The initial focus departed from what might help investors overcome the overconfidence bias. Additionally, the research claiming low financial literacy among young Swedish individuals further caught the authors attention. From this, it was therefore decided to investigate financial literacy's effect on overconfidence among young Swedish individuals to potentially help young individuals understand the risk of overconfidence and what might help reduce the emotional and increase the rational decisions made in investment environments.  With the usage of a questionnaire, we were able to collect quantitative data and thereafter perform three different regressions. The three regression was based on three different measurements of overconfidence; better-than-average effect, miscalibration, and trading frequency. The questions used in the questionnaire were heavily influenced by famous previous literature when it comes to measuring overconfidence and financial literacy. It was also decided to check for different demographic variables and their effect on overconfidence, more precisely previous experience, age, gender, and level of education.  From our study it was found that financial literacy has a negative effect on overconfidence, meaning that the more financially literate an individual is, the less prone to fall victim to overconfidence. More specifically, all three regressions showed this result, indicating a strong relationship. In addition, it was also found that the more experience an individual has the less inclined the individual is to display overconfident behaviour. Lastly, it was found that men tend to be more overconfident than women.  With this study, we are able to contribute to the behavioural view of finance by proving that overconfidence partially exists and that by becoming more financially literate individuals decreases the risk of being overconfident. By being aware of this, we contribute to a healthier investment environment. In addition, this study also contributes to the previous literature on partially overconfidence and financial literacy each on their own but more importantly the effect financial literacy has on overconfidence.

The better-than-average effect (BTAE) är tendensen att skatta sina förmågor, egenskaper och attribut över genomsnittet. Självkänsla har samband med BTAE och kontrollokus men forskning om relationen mellan BTAE och kontrollokus saknas. Studiens syfte var att fördjupa kunskapen gällande relationen mellan BTAE, självkänsla och kontrollokus inom högre utbildning. En enkät innehållande etablerade och ett egen konstruerat mätinstrument användes för att mäta BTAE, självkänsla och kontrollokus. Enkäten besvarades av 98 universitetsstudenter, därav 72 kvinnor. Resultatet visade att BTAE uppstod och att det fanns signifikanta samband mellan BTAE, självkänsla och kontrollokus. Att förklara sina framgångar med interna faktorer var betydande för förklaring av variation gällande BTAE.Studenter som ser sig som bättre än genomsnittet tenderar att ha högresjälvkänsla och tror sig personligen styra situationer och händelser både i skolan och i livet. Vidare forskning behövs för att koppla studenters BTAE till objektiva mått som exempelvis betyg och studier som baseraspå normvärden. / The better-than-average effect (BTAE) is the tendency to estimate one's abilities, characteristics and attributes above average. Self-esteem is related to BTAE and Locus of Control, but research on the relationship between BTAE and Locus of Control is lacking. The purpose of the study was to deepen the knowledge regarding the relationship between BTAE, self-esteem and Locus of Control in higher education. A questionnaire containing established, and a self-constructed measuring instrument was used to measure BTAE, self-esteem and Locus of Control. The survey was answered by 98 university students, of which 72 were women. The results showed that BTAE occurred and that there were significant relationships between BTAE, self-esteem and Locus of Control. Explaining their success with internal factors was significant in explaining variation regarding BTAE. Students who see themselves as better than average tend to have higher self-esteem and believe they personally control situations and events both at school and in life. Further research is needed to link students' BTAE to objective measures such as grades and studies based on standard values.