During our lives, our needs are always changing, and often forcing us to change residence. A study made of peoples movement patterns in Sweden during the year 2021 showed that the main reason why we move is actually depending on family situation or other practical reasons. This can relate to a variety of different things like, an expanding or shrinking family, a child that is moving out, a desire for a working space at home and so on. What the scenarios have in common is that it is related to the architectural qualities and size of the residence. Which I have chosen to investigate further. With help of strategic design solutions I have designed a residential building where the architecture adapts to the inhabitant. The system is a modular apartment house that can be placed on a variety of sites and cities in Sweden and can be adapted all over the world. The apartments are built on a system of rotating walls that can expand and contract to different sizes. The rotating walls make it possible to adapt the space into five different sizes by only moving the walls 34 degrees. / Under våra liv så förändras våra behov och kan ofta tvinga oss att byta bostad. En studie som undersöker människors rörelsemönster i Sverige under 2021 visade att den främsta anledningen till att vi flyttar beror på familjerelaterade orsaker eller andra praktiska skäl. Detta kan bero på en mängd olika saker som, en expanderande eller krympande familj, ett barn som flyttar ut, en önskan om en arbetsplats hemma och så vidare. Gemensamt för dessa scenarion är att det är relaterat till bostadens arkitektoniska kvaliteter och storlek. Vilket jag har valt att undersöka vidare. Med hjälp av strategiska designlösningar har jag ritat ett bostadshus där arkitekturen anpassar sig till invånarna. Systemet är ett modulärt hyreshus som kan placeras på en mängd olika platser och städer i Sverige och kan anpassas till hela världen. Lägenheterna är designade med hjälp av ett system av roterande väggar som kan expandera och dra ihop sig till olika storlekar. Detta gör det möjligt att anpassa utrymmet till fem olika storlekar genom att endast rotera väggarna 34 grader.

No description available.

På senare tid har en kritisk diskussion växt fram kring användandet av budget som styrmedel. Budgeten anses vara tidskonsumerande, resurskrävande och den anses även inte tillhandahålla relevant information, vilket har medfört att det finns företag som avskaffat budgeten som styrmedel. Men hur styrs företag utan budget och är det möjligt att styra ett företag utan budget? Det finns forskare som anser att företag som styrs utan budget får problem med planering, samordning samt styrning av aktiviteter då de saknar ett ramverk. Ahlsell AB är företag som har styrt sin verksamhet utan budget i 17 år. Den här studien fokuserar på att fastställa vilka styrmedel som används i företaget istället för budget till planering, samordning, kommunikation, prestationsmätning, belöningar, samt motivation, vilket är aktiviteter som budgeten anses täcka. / Background and problem: Lately a critical discussion about the use of budget as a controltool has increased. A budget is considered to be time and resource consuming and not providing adequate information. The outcome regarding this is that there are companies that have abandoned the budget as a control tool. Research finds that companies in which are not using budget as a control tool faces problems with planning, coordinating and controlling activities because of the absence of a framework. Ahlsell AB is a company that abandoned the budget as a control tool 17 years ago. This study focuses on establishing which control tools that are used instead of the budget to plan, coordinate, communicate, measure performance, reward and motivate, which are activities that the budgets deems to cover.Purpose: This study aims to establish how Ahlsell works with planning, coordination, communication, performance measurement, rewarding and motivation without budget at different levels within the organization.Method: A deductive case study on Ahlsell has been used for this thesis. The empirical data was conducted as the primarily source through semi structured interviews but also through secondary data such as internal education material and other published company information.Conclusion: To control the business the organization needs to be decentralized and consist of a relatively large number of small profit centers. “Relative performance” is another assumption, which aims to compare the business to performances of previous year, other units and competitors in order to continuously improve the outcome. By using only one IT-system available for everyone within the company, benchmarking and target figures for KPI, Ahlsellenables to control the company without a budget.

Within the research field of management controlling systems, a contrasting debate has evolved about budgeting. The market environment has become more dynamic where traditional budgeting, better budgeting and beyond budgeting have received significant observation to establish what alternative that is mostly suitable for the current market situation. With rapid changes in the market environment, a traditional budget can quickly become obsolete. To help ground research in practice, we examine how the budgeting process is characterized from a short-term operational and long-term strategic perspective in modern organizations. Furthermore, we shed light on what functions the budget and/or its other management controlling system(s) fulfills. As researchers and practitioners claim that traditional budgets are among others static, inflexible and time-consuming, we investigate to what extent these corresponds to the views of the CFOs and Bank Directors interviewed for this study. To fulfill our purpose, we conducted a multiple-case study. The data is obtained through a qualitative strategy with elements of a quantitative. Our empirical data is primarily collected through interviews. We complemented with a questionnaire where the interviewees provide their standpoints on the criticism against traditional budgeting. The analysis is carried out with a qualitative approach. The result from this thesis illuminates that traditional, better and beyond budgeting is present in the studied organizations. Nevertheless, the study concludes that the positive aspects of a traditional budget outweighs its downsides despite criticism and market environmental factors.

This thesis on William Faulkner's concept of knowledge beyond reason includes a study of style and characterization and a study of possible sources.

<p><strong>SAMMANFATTNING</strong></p><p><strong>Datum:             </strong>2009-05-29</p><p><strong>Nivå:                 </strong>Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 högskolepoäng<strong></strong></p><p><strong>Författare:       </strong>Sofi Gustafsson                                   Therese Johansson </p><p><strong>Handledare:     </strong>Ulla Pettersson<strong></strong></p><p><strong>Titel:                 </strong>Budgetlös styrning - inom Handelsbanken och Ahlsell</p><p><strong>Problem:          </strong>Styrning med budget har kritiserats, exempel på kritiken är att den uppdateras alldeles för sällan, det är en tidskrävande arbetsprocess och den baseras på antaganden och gissningar. Ett resultat av kritiken är att ett fåtal företag har valt att överge budgeten för den budgetlösa styrningen. Litteraturen beskriver enbart de budgetlösa styrmodellerna teoretiskt och det kan vara svårt att förstå hur de tillämpas i verkligheten.</p><p><strong>Syfte:                </strong>Vår undersökning syftar till att bidra till en djupare förståelse för hur den budgetlösa styrningen tillämpas i praktiken genom att undersöka hur Handelsbanken och Ahlsells budgetlösa styrning tillämpas, för att se kopplingen mellan teori och deras egna system, samt att undersöka budgetlös styrning i förhållande till styrning med budget.</p><p><strong>Metod:              </strong>I denna Magisteruppsats har vi använt oss av litteratur om budget och budgetlös styrning, för att skapa referensramen. Vi har även använt intervjuer som metod för att samla in material till empirin. Dessa avsnitt är sedan sammankopplade vilket resulterade i vår analys och våra slutsatser.</p><p><strong>Slutsats:            </strong>I vår undersökning har vi kommit fram till att Handelsbanken använder sig av den modell Wallander grundade, Handelsbanksmodellen och de använder sig också av benchmarking. Ahlsells budgetlösa styrning är främst nyckeltal.</p><p>Det finns ett fåtal likheter mellan budgetlös styrning och budget, men det finns fler skillnader. Dessa skillnader grundar sig på att många beslut fattas på lokal nivå och att den budgetlösa styrningen kan justeras och därför blir planen aldrig föråldrad.</p><p>Det är viktigt att ha en målsättning att styra emot oavsett vilken styrform företaget använder. Det beror även på vilken verksamhet företaget har, om det bästa alternativet är budgetlös styrning eller styrning med budget. Det är anmärkningsvärt att det är få företag som tillämpar budgetlös styrning med tanke på dess fördelar. Den budgetlösa styrningen lämpar sig inte till alla typer av verksamheter, men för många företag är det ett bra alternativ till budgeten.</p>

<p>Weber and Linder (2005) have enlightened that the focus of the current debate on the budget’s to be or not be, has been on trying to find a general tool, which fits best in all situations. They argue that the budget may be more appropriate for organizations in certain circumstances, than for others. They claim that there is a gap in research concerning the situations in which the budget may be appropriate, or when Beyond budgeting is preferred. It is this gap we are trying to fill with our thesis.</p><p>The purpose of the thesis is to explain which situational factors that affect the organization's use of budgets for the functions the budget can fulfill. We examined various organizations to explain the situation dependent factors that affect the organization's use of budgets. Since the budget is a tool that can fulfill multiple functions, we have chosen to examine the use of budgets for the three functions - Planning & Coordination, Responsibility allocation, and Control & Evaluation. We chosed not to investigate the function for Motivation, since we be-lieve that motivating the employees is a function of the reward system.</p><p>To be able to generalize our conclusions, we constructed a model of factors that could affect the use of budgets. To test the model, we have made a survey, which was sent to about 700 organizations. Using the responses of the survey we tested the model with regression analysis.</p><p>The conclusions we have reached through our empirical study is that the organizations' over-all use of budgets is affected by the environmental turbulence, its competitive situation, the degree of formalization and the size of the organization. The organization's information sys-tem also affects the use of budgets positively, but only for the functions Planning & Coordi-nation and Responsibility allocation. We also came to the conclusion that the corporate cul-ture affects the use of budgets negatively, but only for the function Planning & Coordination.</p><p>With our results and conclusions, we believe that we have filled a part of the gap in research concerning the budget’s to be or not be. We have identified situational factors that affect the use of budgets for its functions and they show when budget tends to be used.</p>

Détection et identification de la réaction quark + anti-quark -> e+ + e- à l'aide du détecteur CMS (Compact Muon Solenoid) auprès du Grand Collisionneur de Hadrons du CERN, le LHC. Cette réaction permet de tester avec précision le Modèle Standard et de rechercher d'éventuelles nouvelles particules (Z') prédites par les théories de grande unification (GUT) et par les modèles à dimensions spatiales supplémentaires.

SAMMANFATTNING Datum:             2009-05-29 Nivå:                 Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 högskolepoäng Författare:       Sofi Gustafsson                                   Therese Johansson  Handledare:     Ulla Pettersson Titel:                 Budgetlös styrning - inom Handelsbanken och Ahlsell Problem:          Styrning med budget har kritiserats, exempel på kritiken är att den uppdateras alldeles för sällan, det är en tidskrävande arbetsprocess och den baseras på antaganden och gissningar. Ett resultat av kritiken är att ett fåtal företag har valt att överge budgeten för den budgetlösa styrningen. Litteraturen beskriver enbart de budgetlösa styrmodellerna teoretiskt och det kan vara svårt att förstå hur de tillämpas i verkligheten. Syfte:                Vår undersökning syftar till att bidra till en djupare förståelse för hur den budgetlösa styrningen tillämpas i praktiken genom att undersöka hur Handelsbanken och Ahlsells budgetlösa styrning tillämpas, för att se kopplingen mellan teori och deras egna system, samt att undersöka budgetlös styrning i förhållande till styrning med budget. Metod:              I denna Magisteruppsats har vi använt oss av litteratur om budget och budgetlös styrning, för att skapa referensramen. Vi har även använt intervjuer som metod för att samla in material till empirin. Dessa avsnitt är sedan sammankopplade vilket resulterade i vår analys och våra slutsatser. Slutsats:            I vår undersökning har vi kommit fram till att Handelsbanken använder sig av den modell Wallander grundade, Handelsbanksmodellen och de använder sig också av benchmarking. Ahlsells budgetlösa styrning är främst nyckeltal. Det finns ett fåtal likheter mellan budgetlös styrning och budget, men det finns fler skillnader. Dessa skillnader grundar sig på att många beslut fattas på lokal nivå och att den budgetlösa styrningen kan justeras och därför blir planen aldrig föråldrad. Det är viktigt att ha en målsättning att styra emot oavsett vilken styrform företaget använder. Det beror även på vilken verksamhet företaget har, om det bästa alternativet är budgetlös styrning eller styrning med budget. Det är anmärkningsvärt att det är få företag som tillämpar budgetlös styrning med tanke på dess fördelar. Den budgetlösa styrningen lämpar sig inte till alla typer av verksamheter, men för många företag är det ett bra alternativ till budgeten.

Bakgrund och problem: Under 1980-talet riktades hård kritik mot  konomistyrningen i den såkallade ”Relevance Lost” - debatten. Kritiken styrdes senare mer specifikt mot budgeten, där kritiker som Jan Wallander (1995) samt Hope &amp; Fraser (2003) menade att budgeteringen tillförde lite värde i modern affärsverksamhet och att den borde avskaffas helt. Trots kritiken visar nyare studier av Ekholm &amp; Wallin (2000) samt Libby &amp; Lindsay (2009) att majoriteten av företag fortfarande använder sig av budget som en viktig del av sin ekonomistyrning trots att företagen är medvetna om budgetens nackdelar. Detta fenomen kallar vi för ”budgetparadoxen” och kan sammanfattas i studiens huvudfråga ”Varför lever budgeten och budgetsliknande processer vidare trots all kritik som riktats mot den?” Syfte: Studiens syfte är att beskriva och förklara hur två företag valt att hantera kritiken riktad mot den traditionella budgeteringn samt att konstruera en förklarande modell som visar hur budgeten kan ersättas eller utvecklas. Metod: En kvalitativ metod användes, baserad på semistrukturerade intervjuer med fyra respondenter i två fallföretag. Analys och slutsats: Med hjälp av studiens två fallföretag samlades information in om hur de hanterat kritikpunkter som riktats mot budgeten. Intressant var att se vilka komplement som användes till den traditionella budgeten och vilka anledningar man haft att behålla eller ersätta budgeten. De två fallföretagen ansågs inledningsvis befinna sig på var sin sida i frågan, där det ena företaget använder sig av traditionell budgetering medan det andra valt att överge budgeten helt. Vid en närmare analys av företagen kunde däremot flera likheter utskiljas. Analysen visade att inget av de två fallföretagen hade valt en tydligt ”antingen-eller” ståndpunkt i budgetfrågan, utan att de snarare liknar varandra vad gäller utformning av sina styrmedel. Analysen har mynnat ut i en förklarande modell som visar hur budgeten kan utvecklas eller kompletteras, där tre nya begrepp: ”budgetliknande processer”, ”utvecklad budgetering” samt ”situationsbaserad budgetering” formulerats. I slutsatsen poängteras att det inte finns någon standardutformning för budgetanvändningen i företag utan att företag snarare befinner sig någonstans mellan dessa begrepp beroende på vilka specifika verksamhetsförutsättningar och krav som ställs på ett företag.