No description available.

The main purpose of this bachelor thesis is to analyse the publication- and citation patterns of the articles concerning bibliometrics, informetrics, scientometrics, and webometrics which can be found on Web of Science, and give a brief description of how the definition of the four terms has developed. I have looked at how the number of published papers have developed over the years and to what extent they have been quoted by other researchers. I have also briefly adressed what other research fields are referring to articles published in the four areas. The material I looked at includes articles that can be found on Web of Science with one (or more) of the four terms as topic and are categorised under library- and information science starting with the first bibliometrics article which was published in 1969, and ending in 2013. The results show that the publications in all four fields are continuously increasing. For bibliometrics and scientometrics it shows a slow increase up until 2005, then increasing exponentially. Informetric seems to be a comparatively small topic and webometrics is increasing, but is still a relatively young topic which makes it hard to make any concrete conclusions Regarding the citations, it shows that citations for the bibliometrical articles have had a steady curve increasing up until 2005, and then decreasing, the informetric- and scientometrical articles have rather scattered results and the webometrics have decreasing results, which I deduce is based on the fact that it is a new field and citations do not appear until after a few years. Finally I recommend future research, based on the related research I have found.

Syftet med denna uppsats är att undersöka ett biblioteks hantering och placering av nya medier i biblioteksmiljön, hur biblioteksanvändare uppfattar detta och hur det i sin tur påverkar deras lån och val. Detta ska göras genom en fallstudie på Umeå stadsbibliotek med fokus på deras placering av manga. Uppsatsen genomfördes med hjälp av observationer på biblioteket, en webenkät och intervjuer med biblioteksanvändare, samt intervjuer med ansvariga bibliotekarier. Med frågeställningarna Hur finner biblioteket information om ny manga och vad påverkar inköpen? Hur ser placeringen av manga ut på biblioteket? Hur uppfattar biblioteksanvändarna placeringen och hur påverkar detta deras val och lån av manga? Slutsatserna i denna uppsats var kommunikation mellan bibliotekarie och biblioteksanvändare för att skapa en så bra och intressant miljö som möjligt. Om miljön inte är intressant tappar användaren intresset för mediet och lånstatestiken sjunker. I detta fall påverkade flytten till väven vilket resulterade till att mangan placerades i fasadhyllor under fönstren tillsammans med en icke genrer indelad samling. Detta, tillsammans med att biblioteksanvändarens egna vanor påverkar och skapar attityden till att bibliotekarierna inte känns insatta. Även om så är fallet.

According to the Swedish library law from 2013 it is the duty of the library to prioritize diverse groups. These minorities include people who speak other first languages than Swedish, the Swedish national minorities, children and adolescents and people with disabilities. People with disabilities is the focus of this study. A big difficulty with the formulation in the library law is that there are many kinds of disabilities that all have varying forms. Regarding the language, there exist different terms for this priority group. This study uses semi structured interviews with four public–librarians from different libraries in the Stockholm region. Based on critical theory with Foucaults theory of power (which focuses on structural relations in society) as a core and conceptual history for analysis, we aim to analyze and discuss the collected material. We want to get an idea of how public librarians are working to make the library accessible for everyone and how their everyday language and the words they are using affects how they view the group of people with disabilities. The pattern that accurses based on both the answers from the interviews and scientific studies shows that larger forms of accessibility have to be in the building plan from the start, since it is difficult to do later. Smaller forms of accessibility such as noise dampening fabrics or earmuffs can serve well for many library visitors and that outreaching work and activities for people with disability often is performed by one person in particular in the workforce. Colleagues are perceived as perverse and nervous and seems to think that the group of disabled people are more difficult to handle than other visitors and are scared to do something wrong.     The conclusion is that availability happens in both the physical room and in the personal treatment and that outreaching to people with disabilities is key to make more people come to the library. The term usage is decided more by the single librarian than the work-team, which can result in misunderstandings. Education to get more personnel to be more comfortable in meeting people with different grades of functionality could be important to bring into future librarian education since several of the librarians we have spoken to can look back on their education and see that it was missing this particular question. We believe that more studies about accessibility and disability would bring more perspectives and a more scientific base to develop work towards the group in question would be important to the research-field Library- and Information Science. / Enligt svensk bibliotekslag från år 2013 är det bibliotekens uppgift att prioritera olika grupper. Dessa minoritetsgrupper innefattar de nationella minoritetsspråken, svenska som andraspråk, barn och unga samt personer med funktionsnedsättning. Funktionsnedsatta är den grupp denna uppsats fokuserar på. En stor svårighet med formuleringen i bibliotekslagen är att det finns många olika funktionsnedsättningar som alla har varierande form. Även språkligt finns det olika termer att använda för sagda målgrupp. Studien utgår från semistrukturerade intervjuer med fyra bibliotekarier från olika bibliotek inom region Stockholm. Med hjälp av kritisk teori där Foucaults maktteori (som fokuserar på strukturella förhållanden i samhället) är kärnan och med begreppshistoria som analysmetod ämnar vi analysera och diskutera vårt insamlade material. Vi vill få en uppfattning om hur folkbibliotekarier arbetar för att göra biblioteket till en plats som är tillgänglig för alla, samt att se hur deras dagliga språk och vilka ord de använder påverkar hur de ser på målgruppen personer med funktionsnedsättning. Mönster som kommer igen från informanternas svar samt vetenskapliga texter innefattar hur större anpassningar i lokaler bör finnas med från att lokalen byggs då det är svårt att få igenom senare, att mindre åtgärder som ljuddämpande tyger eller hörselkåpor kan hjälpa många besökare, samt att uppsökande verksamhet och aktiviteter för personer med funktionsnedsättning ofta hamnar på en specifik person i personalstyrkan. Kollegor uppfattas motsträviga och nervösa och bilden finns att det skulle vara svårare att bemöta denna grupp än andra och att de är rädda att göra fel.    Slutsatsen av studien visar att tillgänglighet sker både i fysiska rummet och i det personliga bemötandet där uppsökande verksamhet är en nyckel för att få personer med funktionsnedsättningar att komma till biblioteket. Term-användning beslutas mer av den enskilda bibliotekarien än av arbetslagen, vilket kan leda till missförstånd i kommunikationen. Utbildning för att få personal att bli mer bekväma med att möta personer av olika grader av funktionalitet kan vara viktigt att ta in i framtida bibliotekarieutbildningar då flera av informanterna kan se tillbaka på sina utbildningar och sakna det. Vidare studier inom detta område för att lyfta fler perspektiv och ge en mer vetenskaplig grund att utveckla verksamhet mot gruppen i fråga skulle forskningsfältet Bibliotek- och Informationsvetenskap tjäna på.