Syftet med vårt utvecklingsarbete var att ta reda på om vi genom styrda aktiviteter, såsom sagoberättande och bildskapande, kunde öka medvetenheten kring empati hos barn i förskolan. För att uppnå detta genomförde vi fyra olika aktiviteter i förskolan tillsammans med en liten grupp femåringar. Aktiviteterna hade en gradvis ökande progressionsnivå. För alla aktiviteter finner vi stöd i den litteratur som redovisas i arbetet. Vi använde oss av ljudupptagning under alla aktiviteterna för att få ut så mycket som möjligt av resultatet. Som helhet upplevde vi att vi lyckades med vårt utvecklingsarbete. Vi såg att barnen utvecklades under arbetets gång och att de lättare kunde sätta ord på sina känslor. Som pedagoger kan vi dock alltid utvecklas. Vi ansåg det viktigt att reflektera över den egna insatsen för att se vilken påverkan vi hade på barnen. Vi kände att både vi och barnen följde en röd tråd under alla aktiviteter och barnen fick en helhetsbild över olika känslor och empati.

Utifrån intresset för estetiska lärprocesser och hur det påverkar elevers lärande i ämnesintegration har jag gjort en undersökning i årskurs ett på gymnasiets estetiska program om elevers lärande genom estetiska lärprocesser i ämnesintegration. Syftet är att tydliggöra vad den estetiska lärprocessens bidrar med vid ämnesintegrering. De frågeställningar jag utgått ifrån är ”På vilket sätt kan estetiska lärprocesser bidra till lärandet i ämnesintegration i projektform? Hur ser estetiska lärprocesser ut vid ämnesintegration med engelska och svenska? Hur kan man genom ämnesintegration med Estetisk kommunikation 1 bredda förståelsen för innehållet i både den kursen och andra kurser?”. Ramen för undersökningen är ett projekt som löper under sju veckor där kurserna Estetisk kommunikation, Engelska 5 och Svenska 1 integreras. Det är en kvalitativ studie där jag använder mig av metodtriangulering för att söka svar på frågorna. Genom etnografisk metod med deltagande observation, intervju med fokusgrupp, insamlade artefakter och enkät tar jag fram empirin. Den teoretiska ramen är strukturalistiskt teori och diskursanalys. I bearbetning och analys av materialet framkommer en kunskapsprocess där eleverna går från faktakunskaper till förståelse för att slutligen nå färdighet och förtrogenhet. Den pedagogiska strukturen skapar förutsättningar för den estetiska lärprocessen genom den ram som projektet utgör. I djupintervju med en fokusgrupp framträder en diskurs där eleverna poängterar vikten av delaktighet i lärprocessen för sitt engagemang och sin entusiasm till skolarbetet. Enkätmaterialet visar att redovisningar i grupp är en källa till kunskap genom att eleverna interagerar med varandra. Detta visar på hur strukturen för undervisningen påverkar lärandet genom det pedagogiska upplägget. Några slutsatser jag kan dra är att estetiska lärprocesser bidrar positivt till lärandet eftersom det praktiska arbetet kräver kunskaper på en färdighets- och förtrogenhetsnivå för att genomföras. Jag kan även se att kunskap är en process som börjar i fakta, vilket eleverna ger uttryck för. Genom ämnesintegration får eleverna en sammanhållen process i sitt lärande.

När vi ser en annan människa börjar vi redan där kategorisera henne eller honom. Anledningen är att förenkla och att lättare kunna orientera oss i den sociala verkligheten. I vår studie har vi undersökt hur en sådan kategorisering eller identifikationsprocess ser ut när det första mötet sker via en bild. Studiens utgångspunkt var en kvalitativintervju med bilder som diskussionsunderlag fyra stycken personer deltog och fick försöka tillskriva en identitet till ett objekt i en bild. Totalt användes sex stycken bilder föreställandes olika typer av människor och händelser. Resultatet visar att identifikationsprocessen går igenom fyra faser med tillhörande underprocesser. Den första fasen ämnar till att ringa in vad som sker och hitta ett underlag för vidare personbeskrivning. I fas två börjar man tillskriva attribut på objektet baserat utifrån de erfarenheter man bär med sig. Fas tre är intressant för där formas objektet till att passa in i den beskrivning man valt och till det sammanhang som porträtteras i bilden. Fas fyra används inte alltid utan kan ses som en sista utväg om man inte känner sig bekväm med den identitet som vuxit fram.

Wuppertal, Universiẗat, Diss., 2000.

Zugl.: Heidelberg, Univ., Diss., 2003

Univ., Fak. für Geistes-, Sozial- und Erziehungswiss., Diss.--Magdeburg, 2002. / Parallel als elektronische Ressource im Fernzugriff verfügbar.

Zugl.: Berlin, Humboldt-Univ., Diss., 2007

Aachen, Techn. Hochsch., Diss., 2008

Zugl.: Hamburg, Univ., Diss., 2009.

Wuppertal, Univ., Diss., 2008.