Universiẗat, Diss., 2004--Münster (Westfalen).

Essen, Universiẗat Diss., 2004--Duisburg.

Texter i matematik är ofta multimodala, vilket innebär att de består av både ord, bilder och symboler. Forskning har visat att denna form av texter ställer höga krav på läsaren. Elever möter ofta olika sorters bilder, till exempel dekorativa, representativa och essentiella bilder, med olika syften i matematikundervisningen. Syftet med detta arbete var att undersöka hur olika sorters bilder påverkar elevers lösningar av textuppgifter i matematik, hur lärare anser att olika sorters bilder påverkar elevers förståelse och hur lärare undervisar elever i arbetet med bilder. Empirin samlades in genom kvalitativa intervjuer med lärare samt genom att elever i andra klass på två olika skolor löste textuppgifter med olika sorters bilder. Resultatet analyserades sedan utifrån det socialkonstruktivistiska perspektivet med fokus på: förstärkarsystem, scaffolding, internalisering, erfarenheter, strategi, mentala representationer samt visuellt stöd. Resultatet visade att lärarna använde mycket bilder i matematikundervisningen och att de ansåg att de representativa och schematiska bilderna var de som hade mest positiv effekt på elevernas lösningar. Majoriteten av eleverna ville ha bilder till matematikuppgifter och ansåg att de kunde få hjälp utav dessa. / Texts in mathematics are often multimodal, which means that they consist of both words, images and symbols. Research has shown that these kind of texts places high demand on the reader. Students often encounter different kinds of images, for example decorative, representative and essential images, with different purposes when learning mathematics. The purpose of this study was to investigate how different images affect the students' solutions to mathematical word problems, how teachers consider the different images to affect the pupils' understanding and how they teach pupils in working with images. The empirical data was collected through qualitative interviews with teachers and through word problems with different kinds of images solved by pupils in the second grade at two different schools. The result was then analyzed from the social constructivist perspective with a focus on: amplification systems, scaffolding, internalisation, prior experiences, strategies, mental representations and visual support. The results showed that the teachers used a lot of pictures in their teaching and that they considered the representative and schematic images to be the ones that had the most positive effect on pupils' solutions. The majority of the pupils wanted pictures for mathematical tasks and considered some of these helpful.

Uppsatsen bygger på en undersökning av vad elever och lärare upplever är viktigt inom bildämnet. Syftet med uppsatsen var att undersöka vad några olika lärare och elever i årskurs 4-6 tycker är viktigt att fokusera på i bildämnet och orsakerna kring elevernas samt lärarnas svar. Genom intervjuerna av lärarna och eleverna kan man utläsa att lärarna ansåg att framställning av bilder är viktigt och fokus ligger inte kring digital bild. Eleverna framställer gärna bilder men de skulle vilja arbeta mer med digitala verktyg. Undersökningen kom fram till, genom intervjuerna, att grunden till lärarnas och elevernas uppfattningar var inställningar, förväntningar, klassrumsklimat, arbetsro och läroplanen.

No description available.

Abstract Vi lever idag i ett informationssamhälle där gammal som ung möts av ett oändligt bildflöde. Vare sig vi är medvetna om det eller ej, omges vi av bilder som tar olika skepnader och fyller olika funktioner. Också skolans värld präglas av samhällets utveckling och det ligger i linje med läroplanen att förbereda våra elever för en komplex och bildtät omvärld. Syftet med denna studie är att undersöka vilka bilder som figurerar i undervisningen på en skola såväl som i dess fysiska miljö. Därtill undersöks också med vilka tänkbara, pedagogiska ändamål bilderna används. Studien utgår från empiri insamlat från observation och intervjuer som bearbetats och analyserats. Tidigare erfarenheter som vi tillägnat oss under verksamhetsförlagd utbildning på skolan har varit av betydelse för undersökningen. Viktiga resultat som studien redovisar är att bilder används för att överbrygga språkliga svårigheter och konkretisera ett abstrakt innehåll. Bilder är ett pedagogisk redskap på den aktuella skolan.

Bakgrund: Bild och bildskapande har under historiens gång alltid varit en del inom barnverksamheten, men innehåll och upplägg har förändrats över tid. Bildskapandet har gått från styrt till fritt skapande och i dagens förskola ingår bildskapandet i den pedagogiska verksamheten där barnen både får möjligheten att skapa fritt men också under lärarens vägledning. Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö98/10 (Skolverket, 2011), är förskolans uppdrag att ge barnen möjligheten att lära sig använda de estetiska uttrycksformerna bland vilka bilden är en viktig uttrycksform. Studien belyser och problematiserar lärarens förhållningssätt i organiserade bildaktiviteter och vill därmed bidra till en djupare förståelse för lärarens viktiga roll i barnens bildskapande. Syfte: Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt förskollärarens förhållningssätt och handlingar kommer till uttryck i organiserade bildskapande aktiviteter. Metod: Studien är av kvalitativ art där observationer har genomförts på fem olika förskolor vid nio tillfällen sammanlagt. Vid dessa observationer fördes fältanteckningar som i direkt anslutning till observationerna sammanställdes och renskrevs. Dessa observationer har kompletterats med informella samtal med lärarna samt fotografering av bland annat barnens bilder. Resultat: Resultatet visar att bildskapandet i förskolan har olika betydelser. Bildskapande innebär både en process- och produktorienterad aktivitet samt ett stöd i barnens språkutveckling och matematiska färdigheter. Lärarens roll i bildskapandet är att vara organisatör av aktiviteten där läraren ofta finns i bakgrunden och passar upp barnen. Lärarens roll är även att vara kunskapsutvecklare genom att rikta barnens uppmärksamhet mot aktivitetens innehåll genom metasamtal med barnen.

I mitt projekt har jag undersökt hur jag kan hitta nya ingångar till att göra bild på. Jag har gjort detta genom att använda mig av en bok som utgångspunkt – vilka nya ingångar till bild kan ett så rikt textmaterial ge? Hur kan jag förhålla mig till textmaterialet och utifrån det hitta nya och oväntade ingångar till att göra bild på? Projektet behandlar också till viss del att hitta tillbaks till en borttappad skaparglädje, och resulterade i sammanlagt tio illustrationer / bilder. Textmaterialet ledde mig in i en bildvärld som behandlar och bearbetar min uppväxt och var jag kommer från. Minnesbilder från Öhn utanför Strömsund i Jämtland hos min morfar där jag tillbringade mycket tid som barn. I bilderna finns saknad och längtan, trygghet och rädsla, skräck, drömmar, avsked och minnen. Och en fascination för naturen.

Syftet med mitt arbete är att undersöka hur jag som bildlärare kan skapa förutsättningar för lärandet av programmering i bildämnet. Detta undersöker jag genom att designa tre bilduppgifter som har med programmering att göra. Min frågeställning är: Hur kan jag som bildlärare skapa förutsättningar för lärandet av programmering i bildämnet? För att undersöka denna fråga kommer jag att fokusera på dessa underfrågor: Vilka är mina intentioner kring förutsättningar för lärandet av programmering i bildämnet? Hur kan jag iscensätta mina intentioner? Hur upplevs mina iscensättningar?Min designprocess består av tre steg. Först identifierar jag problem inom lärandet av programmering i skolan. Detta gör jag med hjälp av tidigare forskning i form av två avhandlingar. Ett problem som beskrivs är att många lärare anser att inte alla elever kan uppnå godkänt betyg och att en förändring i pedagogiken inte hjälper.2 I våra skolor är det även vanligt med ett fokus på lärandet av syntax samtidigt som lärandet av problemlösning hamnar i baksätet.3 Att kunna programmera handlar allt för ofta om att bara kunna skriva kod. De problem som jag vill lyfta fram i mitt arbete är: 1. Ordet programmering betyder olika saker för olika personer. 2. När vi lär oss programmering ligger fokus på syntax istället för problemlösning. För att undersöka dessa problem så vill jag: 1. Synliggöra vad programmering betyder för mig.2. Lägga fokus på problemlösning och ett undersökande av programmering.1Bild 1. 2Rolandsson, Lennart (2015), Programmed or not, Stockholm: KTH, s. 57 ff. 3Winslow, Leon E (1996), Programming pedagogy – A psychological Overview, New York: ACM, s. 21.3I nästa steg designar jag tre bilduppgifter. De är inspirerade av lärare, konstnärer och min egen konstnärliga utbildning. De programmeringsverktyg som bilduppgifterna låter oss undersöka är: Instruering, slinga och selektion. I sista steget av min designprocess så testar jag bilduppgifterna med tre elever. Tillsammans undersöker vi hur uppgifterna fungerar och kommer på förslag på förbättringar eller vidareutvecklingar. Vi diskuterar vad programmering är och vad dessa bilduppgifter berättar om programmering. Samtidigt som jag har utfört denna undersökning så har jag arbetat med en gestaltning som har med programmering att göra. Jag har programmerat en robotarm som ritar en slumpmässig linje vid ett tryck på en knapp. I denna gestaltning så är problemlösning i fokus och jag har programmerat armen utan kunskap om programspråkets syntax. Jag har undersökt samma programmeringsverktyg som bilduppgifterna handlar om. Error Syntax är titeln på detta arbete och min gestaltning. Det är en ordlek där jag vänder på felmeddelandet syntax error. Jag vill flytta felet från människan till syntaxen. Med detta perspektiv vill jag påstå att det vi behöver för att kunna programmera är bara lite nyfikenhet och kreativitet.

<p>Undersökningens syfte är att ta reda på vad pedagoger anser vara kvalitativ undervisning och hur pedagoger ser på bildämnets betydelse för barns språkutveckling och inlärning och hur detta speglar sig i skolan. Undersökningen fokuserar på åldrarna 9-12 år. De genomförda intervjuerna gjordes på sex pedagoger på två grundskolor i Skåne. De besvarade frågor utifrån sin syn på bildämnets betydelse för språkutveckling, vad kvalitativ undervisning var för dem och hur de använde bilden i ämnesövergripande arbetsmetoder. Resultatet av intervjuerna visade att pedagogerna ansåg att bilden var betydelsefull för barns språkutveckling för att få ett sammanhang och kvalité i undervisningen. Pedagogerna anser att kvalitativ undervisning är när de ger eleverna en helhet att arbeta tematiskt och ämnesintegrerat, pedagogerna använder olika metoder, för att individanpassa. Slutsatsen av arbetet är att det finns både för- och nackdelar med att integrera bilden och skapandet i undervisningen. Det beror helt på vilka elever som man undervisar, alla metoder är inte för alla elever, en individanpassad och varierad undervisning främjar språkutveckling.</p>