Detta är en C-uppsats som handlar om traditionella och moderna metoder och tekniker ibildundervisning. Syftet var att se hur begreppen moderna och traditionella metoder och teknikertolkas av lärare i bild och hur de lägger upp sina planeringar i undervisningen utifrån dessa tvåbegrepp. Jag intervjuade tre lärare i bild om hur de tolkade begreppen traditionella metoder ochtekniker i deras undervisning, vad som påverkade dem i deras planeringar och vad de undervisadei utifrån dessa begrepp. Resultatet visade att lärarna hade liknande tolkningar av begreppen menmed vissa variationer. Det som främst påverkade deras planeringar var elevernas önskemål iundervisningen och skolornas utrustning.

<p>Denna rapport beskriver arbetsprocessen och skapandet av en animerad film på uppdrag av Månhusprojektet, Luna Resort. Beräknat 2012 ska ett rött hus med vita knutar sättas på månen, en idé skapad av konstnären Mikael Genberg. Syftet med filmen är att kommunicera månhusprojektets budskap – att göra världen till en bättre plats att leva på. Med det som mål har jag arbetat utifrån två frågeställningar; <strong>Hur kan kunskaper inom informationsdesign tillämpas vid filmproduktion?</strong> och <strong>Hur bör filmen utformas för att nå en så bred målgrupp som möjligt?</strong> Frågeställningarna har besvarats med hjälp av utprovningar, litteraturstudier och samtal med uppdragsgivarna. Resultatet blev en film med storytelling som kommunikationsverktyg. Filmen utformades i ett serietecknarmanér och kompletterades med text för att förtydliga budskapet. Slutsatsen är att man kan tillämpa teorier i informationsdesign vid filmproduktion genom att tillämpa regler för språk, konst, information, kognition och kommunikation. För att filmens budskap ska kunna nå ut till en bred målgrupp krävs det att filmen är så interkulturell som möjligt. Filmen ska finnas tillgänglig på webbplatser tillgänglig för människor runt om i världen och förhoppningsvis väcker den intresse hos både barn och vuxna.  Examensarbetet har utförts våren 2009 vid Institutionen för innovation, design och teknik på Mälardalens Högskola.</p>

<p>Roy Andersson är en internationellt hyllad regissör som genom användning av en stilistiskt, särpräglad bildestetik vunnit stort erkännande bland både kritiker och publik. Denna uppsats behandlar människo- och rumsgestaltning, samt granskning användningen av den komplexa bilden i ”En kärlekshistoria” (1970), ”Giliap” (1975) och ”Sånger från andra våningen” (2000). Med utgångspunkt från en hermeneutisk metod och auteurteori utförs analyser av dessa filmer.</p>

Roy Andersson är en internationellt hyllad regissör som genom användning av en stilistiskt, särpräglad bildestetik vunnit stort erkännande bland både kritiker och publik. Denna uppsats behandlar människo- och rumsgestaltning, samt granskning användningen av den komplexa bilden i ”En kärlekshistoria” (1970), ”Giliap” (1975) och ”Sånger från andra våningen” (2000). Med utgångspunkt från en hermeneutisk metod och auteurteori utförs analyser av dessa filmer.

Denna rapport beskriver arbetsprocessen och skapandet av en animerad film på uppdrag av Månhusprojektet, Luna Resort. Beräknat 2012 ska ett rött hus med vita knutar sättas på månen, en idé skapad av konstnären Mikael Genberg. Syftet med filmen är att kommunicera månhusprojektets budskap – att göra världen till en bättre plats att leva på. Med det som mål har jag arbetat utifrån två frågeställningar; Hur kan kunskaper inom informationsdesign tillämpas vid filmproduktion? och Hur bör filmen utformas för att nå en så bred målgrupp som möjligt? Frågeställningarna har besvarats med hjälp av utprovningar, litteraturstudier och samtal med uppdragsgivarna. Resultatet blev en film med storytelling som kommunikationsverktyg. Filmen utformades i ett serietecknarmanér och kompletterades med text för att förtydliga budskapet. Slutsatsen är att man kan tillämpa teorier i informationsdesign vid filmproduktion genom att tillämpa regler för språk, konst, information, kognition och kommunikation. För att filmens budskap ska kunna nå ut till en bred målgrupp krävs det att filmen är så interkulturell som möjligt. Filmen ska finnas tillgänglig på webbplatser tillgänglig för människor runt om i världen och förhoppningsvis väcker den intresse hos både barn och vuxna.  Examensarbetet har utförts våren 2009 vid Institutionen för innovation, design och teknik på Mälardalens Högskola.

Trots epitetet ”ett av världens mest jämställda länder”, lagar om förbud mot diskriminering p.g.a. könstillhörighet och styrmedel i skolan som betonar vikten av att all utbildning genomsyras av jämställdhet, visar forskning av läromedel förekomsten av könsstereotyper och en överrepresentation av män jämfört med kvinnor i innehållet. I bakgrund av detta och med uppfattningen om en brist av läromedelsgranskning framförallt av läroböcker för moderna språk, syftar föreliggande uppsats till att undersöka representationen av kvinnor och män på bilder i fem läroböcker konstruerade för första årets studier i franska på högstadiet. Metoden utgörs av en kvantitativ innehållsanalys där syftet är att undersöka hur kvinnor och män framställs på bilderna i materialet. Uppsatsens frågeställningar fokuserar på mäns och kvinnors representation gällande synlighet, yrken och färger samt på hur resultatet kan tolkas ur ett genusperspektiv.   Utgångspunkten i uppsatsen är att läroboken, förutom att vara en källa till kunskap, kan ses ur en maktsynpunkt som spridare av värderingar och normer i samhället. Resultaten har analyserats i förhållande till genusteorins begrepp om stereotyper, dikotomi och en hierarki där mannen står som norm. Studiens resultat visar en relativt jämn representation av kvinnor och män gällande hur ofta de förekommer på bilder även om fler män än kvinnor syns på bilderna i samtliga läroböcker. När det kommer till vilka yrken och färger som förknippas med könen syns en tydligare diskrepans där män avbildas med fler möjligheter och alternativ till aktiviteter och utseende och där könsstereotyper förekommer. Detta styrker tidigare forskning som uppvisat en dominans av män och ett manligt perspektiv samt förekomsten av könsstereotyper i läroböcker. Ur ett genusperspektiv kan läroböckerna ses som skapare och återgivare av normer för vad som är kvinnligt respektive manligt där mannen står som norm högst upp i könshierarkin. Den kvantitativa jämställdheten i antal kvinnor och män på bilder i förhållande till skillnaderna kopplat till yrken och färger visar på vikten av läromedelsgranskning på ett djupare plan där fokus ligger inte bara på en kvantitativ emfas utan också på betoningen av hur män och kvinnor gestaltas och vilken kunskap och vilka föreställningar detta sprider.

I detta arbete presenterar jag vad jag kommit fram till i min studie om grunderna inom mönsterframställning. Jag har studerat hur mönsterbranschen ser ut inom avgränsade områden och presenterar formgivaren och mönsterdesignern Lotta Kühlhorns arbetssätt och tips till mönsterskapare. Jag kommer även att redovisa det visuella resultat som jag framställt och arbetat fram parallellt med min studie.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka en specifik lärobok i bild utifrån den gällande kursplanen i bild. Tidigare forskning visar att bildlärare är de lärare som sällan eller aldrig använder sig av läroböcker i undervisningen. Tidigare forskning visar även att bildlärare anser att det finns så pass lite undervisningsmaterial inom bildämnet att de tvingas skapa eget undervisningsmaterial och de få undervisningsmaterial som faktiskt finns lever inte upp till den standarden läraren vill ha på undervisningen. För att undersöka detta djupare genomfördes en undersökning där en lärobok i bild valdes ut och därefter gjordes en kvalitativ innehållsanalys utifrån läroboken och den gällande kursplanen i bild. Resultatet visar att läroboken saknar vissa delar för att leva upp till kursplanens uppnåendemål, men visar även att läroboken har ett rikt innehåll.

Bakgrund och problemdiskussion: Onoterade företag kan välja att följa antingen Bokföringsnämndens regelverk eller Redovisningsrådets rekommendationer. De företag som följer rekommendationerna från Bokföringsnämnden kan välja mellan olika avskrivningsmetoder vid redovisning av materiella anläggningstillgångar. Redovisningsnormer kan tillåta flera korrekta val och företagen i sin tur måste själva bestämma vilken princip som ska tillämpas. Olika val som företag gör påverkar både resultaträkningen och balansräkningen. Individer har dock en tendens att utgå från egenintresset och strävar efter att välja det val som ger den största nyttan. Årsredovisningen ska emellertid vara ett tillförlitligt beslutsunderlag för externa intressenters beslutsfattande. Redovisningen ska även vara rättvisande och jämförbar men då olika metoder för att beräkna avskrivningarnas storlek är tillåtna kan detta medföra att redovisningen mellan företag inte blir jämförbar i de fall de redovisar dessa på olika sätt. Hur avskrivningsmetod och antal nyttjandeperioder påverkar företagets kostnader i resultaträkningen är en intressant fråga på grund av att företagen själva kan välja en tillåten avskrivningsmetod samt bestämma vilken avskrivningstid de vill använda.  Syfte: Vi vill beskriva hur större onoterade företag väljer avskrivningsmetod samt nyttjandeperiod på materiella anläggningstillgångar. Vi vill även förstå vad de använder för hjälp till att grunda sina val och beslut på. Resultat: Analyskapitlet behandlar hur våra respondenter fastställer avskrivningarnas storlek vilket jämförs med rekommendationer och olika redovisningsprinciper. Analysen leder fram till en slutsats som visar att företagen i vår undersökning vid redovisning av avskrivningar tenderar att välja de val som de anser är enklast och mest praktisk. Samtidigt nämner våra respondenter andra motiv till de val de gör vid bestämning av avskrivningsmetoden och nyttjandeperioden. Samtliga respondenter använder sig av linjär avskrivningsmetod eftersom de anser att denna är enkel samt att den fungerar bra i verksamheten. Ingen av respondenterna omvärderar och eventuellt byter avskrivningsmetod då detta skulle medföra en liten skillnad i resultatet. Vid bestämning av nyttjandeperioden väljer företag oftast det kortaste alternativet på grund av osäkerhet samt för att undvika att belasta resultatet med avskrivningskostnader under en längre tid. Samtliga företag använder även de materiella anläggningstillgångarna efter nyttjandeperiodens slut, det sker sällan en omvärdering av nyttjandeperioden eftersom resultatet inte väsentligt förändras i deras fall. I de fall företag agerar i egenintresse genom att välja den avskrivningsmetod som företaget själv anser ger bäst resultat kan det ifrågasättas om avskrivningarna ger en rättvisande bild då redovisningen inte är neutral.

I den nya läroplanen för förskolan, lpfö 98 (reviderad 2010) ligger stort fokus på estetiken. Estetik kan innefatta många olika områden i förskolans verksamhet men poängteras ofta i ämnen som musik och bild. Den här studien syftar på att undersöka hur sex förskollärare tycker och tänker om musik och bild i verksamheten. Detta ska sedan sättas i relation till läroplanen för förskolan, lpfö 98 (reviderad 2010). Undersökningen genomförs med hjälp av samtalsintervju där sex förskollärare intervjuas med samma frågor. Intressanta resultat som framkommit ur studien är hur förskollärarna går efter barnens intresse när det gäller musik och bild. Att även de med annat modersmål är svenska påverkas av musiken och bilden i olika utsträckningar. Till sist och inte minst intressant visar studien hur förskollärarna tänker om musik och bild som mål i läroplanen för förskolan.