<p>Syftet med denna studie var att belysa förskolepedagogers tankar om bilderna i bilderböcker. Fokus var på vad som styrde deras val av bilderböcker samt vad de tänkte om bildernas funktion, uttryck och innehåll. Dessutom undersöktes vad de tänkte om hur bilderna påverkar den som tittar. Empirin samlades in genom enskilda intervjuer med pedagoger verksamma i förskolan. Fem pedagoger intervjuades och varje intervju varade ca 1 timme. Varje pedagog ombads ta med sig bilderböcker till intervjun. Minst en vars bilder de ogillade och en vars bilder de tyckte om.<strong> </strong></p><p>Resultatet kategoriserades under de 4 huvudrubrikerna: Tankar om <em>val av bilderböcker och bilders utseende.</em> T<em>ankar om bilders funktion och användning. Tankar om bildernas uttryck, </em>samt<em> Tankar om bildernas innehåll<strong>.</strong></em></p><p>Resultatet visar att de medverkande pedagogerna många gånger valde böcker utifrån bilderna. Det var bilderna som ofta fångade deras intresse och avgjorde ifall de tilltalades av boken eller inte. De bilder som tilltalade pedagogerna skulle helst vara enkla och lättförståliga. Man skulle se vad de föreställde och inte behöva gissa sig till vad de visade. De tyckte också om bilder som var färgglada och som förmedlade en positiv känsla.</p><p>Pedagogerna hade både ett utvecklingspsykologiskt perspektiv och nyttoperspektiv när de talade om bilderna och deras funktion. Samtidigt fann de stort nöje i att bara undersöka och njuta av bilder tillsamman med barn.</p><p>Bildernas uttryck påverkade pedagogernas känslor för dem men de kunde sällan säga varför. Bildernas innehåll diskuterades mestadels utifrån nyttoaspekten. Bilders förmedling av olika stereotyper var inget dessa pedagoger funderat så mycket på.</p>

Denna studie syftar till att med stöd av en genusteoretisk referensram undersöka hur flickor och kvinnor respektive pojkar och män porträtteras i en lärobok avsedd för SO- undervisning i årskurs 1-3. Resultatet av bildanalysen är att pojkar och män är både kvantitativt och kvalitativt överrepresenterade. Således fortlever ett genussystem med pojkar och män som norm, vilket inte är förenligt varken med vad som skrivs fram i styrdokument rörande skolans jämställdhetsuppdrag eller vad som formuleras i kursplanerna för SO- ämnena. Studien påvisar värdet av att lärare innehar en didaktisk kompetens som gör det möjligt att bemöta läroboksinnehåll för att undervisningen i SO- ämnena ska avspegla vad som formuleras i styrdokumenten om jämställdhet. / <p>SO</p>

<p>This thesis presents and examines a method that can potentially be used for extracting parameters from a manifold in a space. In the thesis the method is presented, and a potential application is described. The application is determining FAP-values. FAP-values</p><p>are used for parameterizing faces, which can e.g. be used to compress data when sending video sequences over limited bandwidth.</p>

<p>Att möta konst kan ske på många olika sätt och skapa många olika känslor. Upplevelsen är ett centralt begrepp i konsten och det är det som jag i den här uppsatsen har fokuserat på. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur olika perspektiv och erfarenheter påverkar ens konstupplevelse. Jag vill även undersöka hur förkunskaper om verken påverkar den.</p><p> Som utgångspunkt för mina undersökningar har jag använt mig av teorier om perception presenterade av Sven Sandström och om konstpedagogik, presenterade av Anna Lena Lindberg. Detta tar jag upp i uppsatsens andra del där jag presenterar och förklarar de begrepp och teorier som jag använder mig av i uppsatsens tredje del.</p><p> Fallstudierna är uppsatsens tredje del där jag gör analyser av tre olika verk, A House for Edwin Denby, (2000), av den amerikanske konstnären Robert Wilson. Verket är en träbyggnad placerad i skogen i Wanås skulpturpark och en hyllning till den amerikanske poeten Edwin Denby. Det andra verket jag har analyserat är Uppbrottet (1935) av Göteborgskoloristen Carl Kylberg och föreställer Jesus arrestering i Getsemane. Det tredje verket är, Hur skulle det gå om alla gjorde så? (2003) av Elin Wikström och innebar att Wikström låg under täcket i en säng uppställd på Ica Malmborgs i Malmö i tre veckor. Analyserna utgår från mina egna upplevelser av verken och genom dem undersöker jag varför upplevelsen blev som den blev. </p><p> Upplevelsen av ett konstverk är ett mycket subjektivt begrepp och den varierar från person till person. Detta beroende på vilka erfarenheter denna person har med sig sedan tidigare. Det finns dock verk, anser jag, där en större mängd individer kan tolka dem likadant. Ett exempel är Wikströms verk som behandlar ett samhällsfenomen som alla har en relation till i och med att vi är medborgare samhället. </p><p> Jag tycker också att det finns några ”nycklar” eller ingångar till de verk som jag har tittat på. Titeln på Wikströms verk är en tydlig ingång till vad det handlar om. Det är ganska lätt att förstå verket och att få en bakgrundsinformation känns inte relevant. Angående Kylbergs verk, anser jag, att det förstås bättre genom att man vet lite om hans liv, d.v.s. att han hade religiösa och andliga teman i sina verk. Wilsons verk är ett ganska öppet verk, anser jag. Jag kan läsa in mycket i det och den stämning kring verket gör, tycker jag, att det blir en meditationsplats där man kan låta tankarna vandra i olika riktningar. Guidningen är annars en bra ingång till verket. </p><p> Konsten ska inspirera till egna reflexioner. Hur den gör det varierar, men det är i mina ögon alltid värt att ta sig tid till att undersöka de vägar den leder oss in på.</p>

<p>En vanlig åsikt bland lärare är att genetiken är ett intressant avsnitt, men att det är svårt att undervisa så eleverna förstår. Därmed är det viktigt att det bör finnas illustrativa bilder som förtydligar texten, och är pedagogiskt framställda. Som lärare är man ansvarig för lärandet, och använder olika hjälpmedel, exempelvis lärobok. Läroböckernas kvalitet är därför mycket viktig, Syftet med examensarbetet var att undersöka, hur bilderna inom genetik och genteknik presenteras i gymnasieläroböcker. Samtliga bilder analyseras och tolkas med hjälp av ett kodschema och dess tillhörande bedömningsgrunder. Analysen visade att enstaka bilder var under all kritik för att klassas som pedagogiska, men dessa bilder är av underordnad betydelse för helhetsresultatet. Det framgår att Biologiböckerna har lite högre medelvärden än Naturkunskapsböckerna. Slutsats av bildanalysen är att en stor del av bilderna (82 %) kan klassas som pedagogiska bilder i skolmiljö och att den påtagligaste skillnaden som finns mellan läromedlen är bildhänvisningen i brödtexten.</p>

Syftet med denna studie var att belysa förskolepedagogers tankar om bilderna i bilderböcker. Fokus var på vad som styrde deras val av bilderböcker samt vad de tänkte om bildernas funktion, uttryck och innehåll. Dessutom undersöktes vad de tänkte om hur bilderna påverkar den som tittar. Empirin samlades in genom enskilda intervjuer med pedagoger verksamma i förskolan. Fem pedagoger intervjuades och varje intervju varade ca 1 timme. Varje pedagog ombads ta med sig bilderböcker till intervjun. Minst en vars bilder de ogillade och en vars bilder de tyckte om. Resultatet kategoriserades under de 4 huvudrubrikerna: Tankar om val av bilderböcker och bilders utseende. Tankar om bilders funktion och användning. Tankar om bildernas uttryck, samt Tankar om bildernas innehåll. Resultatet visar att de medverkande pedagogerna många gånger valde böcker utifrån bilderna. Det var bilderna som ofta fångade deras intresse och avgjorde ifall de tilltalades av boken eller inte. De bilder som tilltalade pedagogerna skulle helst vara enkla och lättförståliga. Man skulle se vad de föreställde och inte behöva gissa sig till vad de visade. De tyckte också om bilder som var färgglada och som förmedlade en positiv känsla. Pedagogerna hade både ett utvecklingspsykologiskt perspektiv och nyttoperspektiv när de talade om bilderna och deras funktion. Samtidigt fann de stort nöje i att bara undersöka och njuta av bilder tillsamman med barn. Bildernas uttryck påverkade pedagogernas känslor för dem men de kunde sällan säga varför. Bildernas innehåll diskuterades mestadels utifrån nyttoaspekten. Bilders förmedling av olika stereotyper var inget dessa pedagoger funderat så mycket på.

Att möta konst kan ske på många olika sätt och skapa många olika känslor. Upplevelsen är ett centralt begrepp i konsten och det är det som jag i den här uppsatsen har fokuserat på. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur olika perspektiv och erfarenheter påverkar ens konstupplevelse. Jag vill även undersöka hur förkunskaper om verken påverkar den. Som utgångspunkt för mina undersökningar har jag använt mig av teorier om perception presenterade av Sven Sandström och om konstpedagogik, presenterade av Anna Lena Lindberg. Detta tar jag upp i uppsatsens andra del där jag presenterar och förklarar de begrepp och teorier som jag använder mig av i uppsatsens tredje del. Fallstudierna är uppsatsens tredje del där jag gör analyser av tre olika verk, A House for Edwin Denby, (2000), av den amerikanske konstnären Robert Wilson. Verket är en träbyggnad placerad i skogen i Wanås skulpturpark och en hyllning till den amerikanske poeten Edwin Denby. Det andra verket jag har analyserat är Uppbrottet (1935) av Göteborgskoloristen Carl Kylberg och föreställer Jesus arrestering i Getsemane. Det tredje verket är, Hur skulle det gå om alla gjorde så? (2003) av Elin Wikström och innebar att Wikström låg under täcket i en säng uppställd på Ica Malmborgs i Malmö i tre veckor. Analyserna utgår från mina egna upplevelser av verken och genom dem undersöker jag varför upplevelsen blev som den blev. Upplevelsen av ett konstverk är ett mycket subjektivt begrepp och den varierar från person till person. Detta beroende på vilka erfarenheter denna person har med sig sedan tidigare. Det finns dock verk, anser jag, där en större mängd individer kan tolka dem likadant. Ett exempel är Wikströms verk som behandlar ett samhällsfenomen som alla har en relation till i och med att vi är medborgare samhället. Jag tycker också att det finns några ”nycklar” eller ingångar till de verk som jag har tittat på. Titeln på Wikströms verk är en tydlig ingång till vad det handlar om. Det är ganska lätt att förstå verket och att få en bakgrundsinformation känns inte relevant. Angående Kylbergs verk, anser jag, att det förstås bättre genom att man vet lite om hans liv, d.v.s. att han hade religiösa och andliga teman i sina verk. Wilsons verk är ett ganska öppet verk, anser jag. Jag kan läsa in mycket i det och den stämning kring verket gör, tycker jag, att det blir en meditationsplats där man kan låta tankarna vandra i olika riktningar. Guidningen är annars en bra ingång till verket. Konsten ska inspirera till egna reflexioner. Hur den gör det varierar, men det är i mina ögon alltid värt att ta sig tid till att undersöka de vägar den leder oss in på.

En vanlig åsikt bland lärare är att genetiken är ett intressant avsnitt, men att det är svårt att undervisa så eleverna förstår. Därmed är det viktigt att det bör finnas illustrativa bilder som förtydligar texten, och är pedagogiskt framställda. Som lärare är man ansvarig för lärandet, och använder olika hjälpmedel, exempelvis lärobok. Läroböckernas kvalitet är därför mycket viktig, Syftet med examensarbetet var att undersöka, hur bilderna inom genetik och genteknik presenteras i gymnasieläroböcker. Samtliga bilder analyseras och tolkas med hjälp av ett kodschema och dess tillhörande bedömningsgrunder. Analysen visade att enstaka bilder var under all kritik för att klassas som pedagogiska, men dessa bilder är av underordnad betydelse för helhetsresultatet. Det framgår att Biologiböckerna har lite högre medelvärden än Naturkunskapsböckerna. Slutsats av bildanalysen är att en stor del av bilderna (82 %) kan klassas som pedagogiska bilder i skolmiljö och att den påtagligaste skillnaden som finns mellan läromedlen är bildhänvisningen i brödtexten.

Phase-based methods are commonly applied in image registration. When working with phase-difference methods only a single is employed, although the algorithms are normally iterated over multiple scales, whereas phase-congruency methods utilize the phase from multiple scales simultaneously. This paper presents an extension to phase-difference methods employing parallel scales to achieve more accurate displacements. Results are also presented clearly favouring the use of parallel scales over single scale in more than 95% of the 120 tested cases.

Upptäckten om att betongen hade sin plats inom designen öppnade mitt intresse för att undersöka hur materialet uttrycker sig i designade föremål. I detta examensarbete fick jag tillfälle att undersöka detta närmare. Uppsatsen är uppdelad i två delar. Den första behandlar betongens materiella egenskaper och dess historia. I den andra analyseras tre verk, det vill säga tre bord av betong. Den första som presenteras från kategorin är Ingela Karlssons betongbord och i den andra nederländaren och formgivaren Jesse Vissers ”Sag table” i betong och till sist min egen gestaltning, soffbordet i samma material. Undersökningen grundar sig på Jan-Gunnar Sjölins bildanalys, där objekten har analyserats var för sig och har sedan jämförts tillsammans mellan de olika uttryckssätten från de tre objekten. I bilagan behandlar arbetsprocessen och designmetodikens grunder utifrån ett didaktiskt perspektiv från min gestaltning.