Syftet med denna uppsats har varit att utforska fotografiet som museiföremål, kulturhistoriskt medium och arbetet med fotografier inom det kulturhistoriska rummet. Ämnet är avgränsat till den analoga bilden, dokumentärfotografi och fotografiet som kulturhistoriskt medium, aspekter som museer arbetar med. Uppsatsen bygger på tre frågeställningar: ❖ Vad för betydelse har fotografiet som kulturhistoriskt medium? ❖ Hur kan museiarbetare bearbeta kulturhistoriska fotografier, och kan musealiserade fotografier läsas på berättelser? ❖ Vad betyder dokumentärfotografin för museet? Det första huvudkapitlet presenterar en inblick i fotografiets kulturhistoria som museernas fotosamlingar återspeglar samt dess roll i människans kulturhistoria. Det andra huvudkapitlet utgör ett logiskt resonemang av fotografiet som ett kulturhistoriskt medium och lyfter fram hur bilder kan ”läsas”. Tredje huvudkapitlet består av resultatet från en empirisk undersökning inom vilken sju olika kulturarvsinstitutioner deltog, temat på undersökningen var synen på deras respektive fotografiska samlingar. Fjärde huvudkapitlet undersöker hur museiarbetare kan arbeta med de fotografiska samlingarna och bygga fotografiska berättelser med hjälp av grävarbete och studier samt hur museifotografer kan dokumentera nya kulturarv och försvinnande miljöer med sina kameror. Båda parter kan skapa kulturarv med hjälp av fotografier. Många museer har anställda dokumentärfotografer och deras arbete betyder mycket för det gemensamma kulturarvet. Uppsatsen avrundas med en avslutande diskussion där aspekter och tankar kring uppsatsen diskuteras och tankar ges på källmaterial.

Samhället idag sitter på ett stort kulturarv av bilder som nu digitaliserats i stora digitala bildarkiv. För att allmänheten ska få möjlighet att ta del av detta så har denna studie undersökt hur man kan skapa en interaktiv tjänst som ger åtkomst till ett stort antal bilder med en intresseväckande visuell upplevelse. För att besvara detta har en kvalitativ studie genomförts med en blandning av forskning genom design och fallstudie. Studiens har bestått av intervjuer med en intendent på Norrköpings stadsmuseum och fokusgrupper som besvarar målgruppens efterfrågan. Utifrån detta skapades designförslag som testades med hjälp av användbarhetstester och som därefter utvärderades genom en induktiv kvalitativ analys. Studiens resultat visar att skapandet av en interaktiv tjänst som ger åtkomst till ett stort antal bilder med en intresseväckande visuell upplevelse bör utgå från en tydlig och engagerande interaktion. Med bilder som får ta stor plats och med element som kan öka intresset i form av karta som visualliserar bildens position och tidslinje som ger möjlighet till filtrering.

Vi uppfattar idag en ökning av det vardagliga fotograferandet och därav en ökning av passiva bilder bland de personliga bildarkiven. I ett försök att återaktivera de passiva bilderna utgår undersökningen från frågeställningen vad kan inspirera vardagsfotografen till att använda sitt bildarkiv för att skapa nya bildscener? Där syftet är att hitta en inspirationskälla för att uppmuntra användningen av passiva bildarkiv för att skapa nya bildscener. Vi strävar även efter att informera om de växande bildarkiven med passiva bilder och uppmuntrar till diskussion kring ämnet. För att skapa en bild av vårt valda tema har vi granskat forskning inom vardagsfotografering, personlig arkivering och bilder som minnen. Under processens gång har vi tagit hjälp av brainstorming, mindmaps och varför-metoden för att både skapa nya idéer och utveckla befintliga. Vi har även använt oss av metoderna workshop och crowdsourcing för att ta in utomstående personer i processen. Messiness var också närvarande under en stor del av processen då vi stötte på ett dilemma som vände upp och ner på vår undersökning och fick oss att ändra inställning. Vår slutsats och gestaltning, BuildBild, grundar sig i metoden transparent scenskapande av bilder vilket bygger på bilder utskrivna på plast. BuildBild är tänkt att användas som ett lekfullt verktyg för att inspirera vardagsfotografer att återaktivera sina bilder genom scenskapande. / There is an increasing amount of pictures taken everyday and thus an increase of passive pictures in our personal archives. In order to reactivate the passive pictures this bachelor thesis asks the research question what can inspire the everyday photographer to use their picture archive to create new image scenes? The aim of this analysis is to find an inspiration source to encourage the everyday photographers to use their passive images to create new image scenes. The further aim is also to inform and encourage a discussion about the everyday photography and the growing amount of pictures. As a foundation for our design process we have explored a variety of research within the field of everyday photography, personal archives and pictures as memories. We have during our design process also used a combination of methods to create and evolve ideas, for instance brainstorming, mindmapping and the “why-method”. The methods workshop and crowdsourcing were also used as a way to invite other people into the process. As a whole our process has revolved around the concept of messiness as we encountered a dilemma that turned our previous attitude towards the thesis upside down. Our design and conclusion, BuildBild, emerged through our method creating scenes of transparent images which is based on the idea of pictures printed on plastic. BuildBild is a playful tool which is meant to inspire everyday photographers to reactivate their passive pictures through creative scenes.