• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Förutsättningar för avgränsning av bilfri zon : Exemplifierat i Gävle stad

Bergström, Louise, Hjälsten, Lisa January 2018 (has links)
Bilfria zoner är en planeringsstrategi som eftersträvar en hållbar stadsmiljö med fokus på att reducera bilanvändningen i människors vardag. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka förutsättningar som har tagits i beaktande vid avgränsning av bilfria zoner för att få fram hur bilfria zoner ska avgränsas i svenska städer. Målet med studien var att identifiera vilka förutsättningar som är betydelsefulla vid avgränsning av bilfri zon. Därefter applicerades förutsättningarna i Gävle för att exemplifiera var det är möjligt och mest optimalt för Gävle kommun att införa en bilfri zon. Studien utfördes med två metoder för att få fram vilka förutsättningar som ska finnas vid avgränsning av bilfria zoner. Först utfördes en kvalitativ innehållsanalys av fyra befintliga och planerade bilfria zoner genom en induktiv ansats på plandokument, rapporter, vetenskapliga artiklar, böcker och organisationers hemsidor. De befintliga och planerade bilfria zonerna var gågatan Ströget, Helsingfors, Oslo och stadsdelen Vauban. Därefter genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer. De intervjuade var trafikplanerare från Gävle kommun, Sundsvalls kommun, Umeå kommun och Eskilstuna kommun. Förutsättningar som framkom från innehållsanalysen och intervjuerna visades i tematiserade tabeller för att kunna jämföra förutsättningarna som framkommit från de två metoderna. Genom en jämförelse mellan innehållsanalysen och intervjuerna identifierades nio förutsättningar. Dessa nio förutsättningar är täthet, handel, offentliga byggnader, grönytor, mötesplatser, cykelstråk, kollektivtrafik, gångstråk och parkeringshus. Förutsättningarna applicerades på ett ortofoto över Gävle i ArcMap 10.6 för att exemplifiera var en bilfri zon är möjlig och mest optimal att implementera i Gävle stad. Appliceringen av förutsättningarna resulterade sig i ett område som centrerade sig till centrala Gävle. / Car-free zones are a planning strategy that strives for a sustainable urban environment, focusing on reducing car use in people's everyday lives. The purpose of this study has been to investigate what preconditions that have been taken into account when defining car-free zones, to find out how car-free zones are to be delimited in Swedish cities. The aim of the study was to identify which preconditions that are important when designing a car-free zone. Then the preconditions were applied in Gävle to exemplify where a car-free zone is possible and optimal for the municipality of Gävle. The study was carried out with two methods to determine the conditions for the delimitations of car-free zones. First, a qualitative content analysis of four existing and planned car-free zones was carried out through an inductive approach to planning documents, reports, scientific articles, books and organizations' websites. The existing and planned car-free zones were the pedestrian street Ströget, Helsinki, Oslo and the district Vauban. Thereafter four semi-structured interviews were conducted. The interviewees were traffic planners from Gävle Municipality, Sundsvall Municipality, Umeå Municipality and Eskilstuna Municipality. Preconditions emerging from the content analysis and interviews were shown in themed tables to compare the preconditions emerged from the two methods. A comparison between the content analysis and the interviews identified nine preconditions. These nine preconditions are density, trade, public buildings, green spaces, meeting places, cycle paths, public transport, walk paths and multistory car parks. The preconditions were applied to an orthophoto of Gävle in ArcMap 10.6 to illustrate where a car-free zone is possible and most optimal to implement in Gävle city. The application of the preconditions resulted in an area that centered in central Gävle
2

How Motivating Factors and Political Vision affect Car-free Initiatives : A study of Stockholm and Oslo

Arora-Jonsson, Sebastian, Björkman, Leo January 2022 (has links)
This thesis studies why car-initiatives are implemented and how political visions is intertwined in this process. These topics are further explored by looking at how certain critical groups are impacted by car-free initiatives and how they can affect polarization. We use a holistic multiple case comparing Oslo’s Car-free Livability Programme with Living Stockholm. This analysis is structured with our adapted version of the multi-level perspective framework, which emphasizes social components to a greater extent than the original framework. The results show that climate concerns, a common reason to implement car-free initiatives is superseded by softer values such as an increased appreciation of urban areas. Prohibiting cars from city centers has limited short term climate effects. Instead, the value of car-free initiatives is achieved when the urban environment is improved. Additionally, an important and often overlooked result is that car-free initiatives may help change the publics’ perception of the necessity of cars. Furthermore, the political vision behind the project is interlinked with how car-free initiatives are recognized in the public. A strong political vision backed by heavy rhetoric increases the societal impact of the project, as exemplified by Oslo. The project can potentially alter the general perception of the necessity of the car long-term with such an approach but is also exposed to the public’s glare. However, if the project only focuses on a specific area of the city, it may contribute towards polarization and a feeling of discontent within society. In comparison, by implementing an agile approach without a clear political vision as Stockholm did, the project becomes more flexible and reduces unintended consequences. but also has less influence on a national or international level. Furthermore, failing to cater for the needs of critical groups, such as people with disabilities and craftsmen, often results in difficulties and may become a major source of concern within the project. However, these issues can often be identified with improved communication and reduced with small means. To conclude, the emergence of car-free initiatives is a budding trend not only in Scandinavian cities, but around the world. Fueled by concerns about the climate and an urge for citizens to reclaim urban space, car-free initiatives will become more common. Therefore, to implement successful car-free initiatives, it is vital for institutional actors to keep in mind the key points proposed in this thesis, in order to create successful, vibrant cities in the future. / Den här uppsatsen studerar varför bilfria initiativ implementeras och hur den politiska visionen påverkar utformningen. Vi analyserar även hur vissa grupper kan beröras negativt av bilfria initiativ och hur det kan påverka polariseringen i en stad. Uppsatsen använder sig av en holistisk multipel case studie, och jämför de båda huvudstadsinitiativen Bilfritt Byliv i Oslo och Levande Stockholm. Analysen är strukturerad med hjälp av vår anpassade version av multi-level perspective ramverket, som lägger större vikt vid sociala aspekter än ursprungsmodellen. Resultaten visar att klimatförbättringar, en vanlig anledning till att implementera bilfria initiativ, inte är den främsta samhällsnyttan. Andra aspekter som ofta förbises, exempelvis en ökad uppskattning av urbana miljöer, tycks vara viktigare. Att förbjuda bilar har begränsad direkt klimatnytta, utan det är vad stadsytan används till i stället som skapar olika mervärden. En ökad insikt om detta skulle sannolikt kunna göra initiativ för att minska privat bilismen mer ändamålsenliga. Vidare kan bilfria initiativ påverka allmänhetens uppfattning om bilens nödvändighet, vilket är en fråga som inte fångas upp av existerande litteratur. Bilfria initiativs utformning, och allmänhetens uppfattning av det påverkas till stor del av projektets politiska vision. En tydlig vision och kommunikation kan skapa en bred allmän medvetenhet om projektet, som i Oslos fall. Initiativetkan på så sätt skapa en betydande förändring i samhället, men exponeras därigenom även för kritik. Om projektet enbart omfattar särskilda stadsområden finns det en risk för att projektet ökar polariseringen och upplevelsen av utanförskap i staden. Om man i stället använder en mer agil approach utan en tydlig politisk vision, likt Stockholm, blir projektet mer flexibelt och minskar risken för negativa konsekvenser. Men man går därmed till stor del miste om möjligheten att påverka attityder på nationell, eller internationell nivå. Att inte ta hänsyn till grupper med särskilda behov, som äldre eller personer med funktionsnedsättning, resulterar i svårigheter såväl för dessa gruppersom för projektet. Med en intressent analys i förväg och en tydlig kommunikation kan många problem åtgärdas med små medel. Sammanfattningsvis har vi funnit att bilfria initiativ är en trend som växer sig allt starkare runt om i världen, pådriven av en ökad klimatmedvetenhet och en vilja bland stadens invånare att återta urbana miljöer från bilar. Med studien presenterar vi viktiga aspekter för att möjliggöra en effektiv implementering av bilfria initiativ och skapa framtidens levande städer.

Page generated in 0.037 seconds