Organisms that are part of complex ecosystems interact not only with other organisms but also with their environment, affecting ecosystem functions. In aquatic ecosystems filter feeders affect ecosystem functioning by transferring energy and nutrients from the water to the benthos. The filter-feeding unionoid mussels can have strong effects on nutrient release and biodeposition in streams, affecting primary and secondary production. In a 90-day field cage experiment during winter 2019-2020, effects of the critically endangered freshwater pearl mussel (Margaritifera margaritifera) and leaf litter on benthic macroinvertebrate communities were tested using a factorial study design. Benthic macroinvertebrates were collected from the cages and examined in the lab. No significant effects of mussels, leaf litter or their interaction on the abundance and diversity of invertebrates were found for most groups. The abundance of Simulidae was however lower in cages with mussels compared to cages without mussels. The presence of mussels in streams may therefore affect ecosystem function, here shown as a possible effect on the interspecific competition for food sources between filter feeders. / Organismer i komplexa ekosystem interagerar inte bara med andra organismer utan också med sin miljö, samt påverkar ekosystemfunktioner. I akvatiska ekosystem påverkar filtrerare ekosystemfunktioner genom att överföra energi och näringsämnen från vattnet till det bentiska samhället. De filtrerande unionoida musslorna kan ha stora effekter på närsalter och biodeposition i vattendrag, vilket påverkar primär- och sekundärproduktionen. I ett 90-dagars fältbursförsök under vintern 2019-2020 testades effekterna av den starkt hotade sötvattenspärlemusslan (Margaritifera margaritifera) och löv på bentiska samhällen. Makroevertebrater provtogs i burarna och undersöktes på lab. Det fanns inga signifikanta effekter av musslor, löv eller deras interaktion på makroevertebraters tätheter och diversitet för de flesta grupper. Tätheter av Simulidae var dock lägre i burar med musslor jämfört med burar utan musslor. Förekomsten av musslor i vattendrag kan därför påverka ekosystemets funktion, här visat som en möjlig effekt på mellanartskonkurrens mellan filtrerare.

Freshwater bivalves of the family Unionidae have filter-feeding traits that alter freshwater ecosystems on several trophic levels. Filtration of organic and inorganic particulates in the water column transform matter through the mussel’s egestion before it is sequestered in the sediment, making it available as food for benthic invertebrates. Rates of filtration and deposition vary depending on species-specific traits, however, the filtration rate of Anodonta anatina (duck mussel) and Unio tumidus (swollen river mussel) are equivalent. This experimental aquarium study was performed by feeding duck mussel and swollen river mussel, to assess the biodeposition rate for both species. I hypothesized (1) that the biodeposition rate decreases for both species over a period of 180 minutes after feeding, and (2) there is no difference in deposited mass between A. anatina and U. tumidus. Results confirmed a decrease of organic and inorganic deposition over 180 minutes after feeding, with no significant difference of deposition mass between species. This study will contribute to valuable feeding methodology and knowledge for future studies of biodeposition of the family Unionidae. / Sötvattensmusslor av familj Unionidae har filtrerande egenskaper som förändrar sötvattensekosystem på flera trofiska nivåer. Filtrering av organiska och icke-organiska partiklar i de fria vattenmassorna transformerar material genom musslans matsmältningssystem som sedan lagras i sedimenten, och möjliggör materialet för födoupptag av bentiska evertebrater. Filtrering- och depositionshastigheter varierar beroende på artspecifika egenskaper, men filtreringshastigheten för Anodonta anatina (allmän dammussla) och Unio tumidus (spetsig målarmussla) är jämförbara. Denna experimentella akvariumstudie utfördes genom matning av allmän dammussla och spetsig målarmussla, med syftet att bedöma biodepositionshastigheten för de båda arterna. Jag ställde hypoteserna (1) biodepositionshastigheten minskar för båda arter över 180 minuter efter matning, och (2) det finns ingen skillnad i deponerad massa mellan A. anatina och U. tumidus. Resultaten bekräftar en minskning av organiskt och icke-organiskt material över 180 minuter efter matning, med ingen signifikant skillnad av depositionsmängd mellan arter. Denna studie bidrar med viktig kunskap om matningsmetoder och kunskaper för framtida studier om biodeposition för familjen Unionidae.