Orientador: Waldir Antonio Bizzo / Dissertação (mestrado) - Universidade Estadual de Campinas, Faculdade de Engenharia Mecanica / Made available in DSpace on 2018-08-03T19:45:02Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Ensinas_AdrianoViana_M.pdf: 12489739 bytes, checksum: 281170c0cc211343bfa4de398a553cc0 (MD5) Previous issue date: 2003 / Resumo: A disposição final do lixo é um dos graves problemas ambientais enfrentados pelos grandes centros urbanos, particularmente no Brasil onde o uso de "lixões" ainda é muito comum. A emissão descontrolada do biogás produzido na decomposição anaeróbia da matéria orgânica pode ser uma ameaça ao ambiente local causando danos à vegetação, gerando odores desagradáveis, oferecendo ainda riscos de explosão em concentrações entre 5 e 15% no ar. O biogás pode ser também um problema global pois é formado por cerca de 50% de metano que é um gás causador do efeito estufa. O uso do biogás produzido nos aterros pode promover vários benefícios para os governos locais, estimulando a adoção de práticas de engenharia que maximizam a geração e a coleta do biogás, também reduzindo os riscos de contaminação do meio ambiente. Neste estudo desenvolveram-se testes no aterro sanitário Delta na cidade de Campinas, onde foram realizadas análises da composição e medições de vazão do biogás emitido no local para avaliar o potencial de geração de energia elétrica utilizando o biogás como combustível. Também foi calculada a partir dos resultados obtidos em campo, a produção futura para o aterro, com a adoção de uma metodologia teórica presente na literatura. Concluiu-se que o aterro atingirá seu potencial máximo (4 MW) um ano após o seu fechamento que deve ocorrer em junho de 2006. A produção de biogás tende a diminuir exponencialmente até o final do consumo da matéria orgânica / Abstract: Disposal of waste into landfills represents one of the most important problems in urban sites, particularly in Brazil where the use of "open dumps" is still very common. Uncontrolled emission of biogas produced by anaerobic decomposition of the organic matter can be a local environmental hazard causing vegetation damage, unpleasant odors and may form explosive mistures at concentrations from 5 to 15 per cent in air. Biogas can also be global problem, once it is constituted by at least 50% of methane, which is an aggressive greenhouse gas. The use of produced biogas can promote many benefits for the local govemments, extimulating the adoption of engineering practices that maximize the biogas generation and collection efficiency, also reducing the risks of environment contamination. This study comprises field testing in Delta landfill located in Campinas city where were there performed composition analysis and flow measurements of the biogas emitted from the site to evaluate the electric power generation potential using biogas as combustible. The future biogas production was also calculated for the landfill adopting a methodology presented in the literature, using measured data as initial input. It was concluded that the landfill will achieve it's maximum potential (4MW) one year after the closure of the site that is planed to happen in 2006. The production of biogas tends to decrease exponentially until the end of the organic matter consumption / Mestrado / Termica e Fluidos / Mestre em Engenharia Mecânica

No description available.

En gårdsbiogasanläggning har flera stora interna energiförbrukare. Tidigare forskning har visat att energibehovet för endast omblandning i en biogasanläggning kan uppgå till 1 % av biogasens energiinnehåll vilket är oerhört högt. En omrörningsstudie har genomförts där data som specifik omrörningseffekt (W/m3) och energiförbrukning (kWh/dag) har inhämtats ifrån verkliga fall och sedan jämförts emot varandra. Samband mellan större rötkammarvolymer och högre energiförbrukning per dag för omrörning kunde finnas. Samtidigt som kopplingar mellan mindre anläggningar och högre specifik omrörningseffekt (W/m3) också kunde finnas. En rötkammares värmebehov ligger teoretiskt på cirka 33 % för termofila processer och 20 % för mesofila processer av den teoretiska energiproduktionen för en anläggning med en rötkammare på 750 m3. En planerad anläggning med rötkammarvolym på cirka 3000 m3 och specifik omrörningseffekt på 22 W/m3, borde ha ett högre elbehov per år än 100 000 kWh/år. / A farm biogas plant has several large internal energy consumers. Previous research has shown that the energy for only mixing in a biogas plant may reach 1% of the biogas energy content which is extremely high. A mixing study was performed where data specific stirring power (W/m3) and energy consumption (kWh/day) has been obtained from real cases and then compared against each other. Correlation between larger reactor volumes and higher energy consumption per day for agitation could be. While connections between smaller plants and higher specific stirring power (W/m3) could also be. A digester heating demand is theoretically at around 33% for thermophilic processes and 20% for mesophilic processes of the theoretical energy output for a plant with a digester of 750 m3. A planned facility with reactor volume of approximately 3000 m3 and specific stirring power at 22 W/m3, should have a higher electricity demand per year than 100 000 kWh/year.

Apresenta-se na tese proposta uma contribuição ao método aplicado no projeto de plantas de biogás composto de seis passos. Inicia-se com o levantamento de dados do local de instalação da planta de biogás, o planejamento, dimensionamento da planta de biogás e a escolha de tecnologias. Por fim segue a modelagem mecânica computacional em CAD e por último a simulação dos tanques biorreatores com programas computacionais. A metodologia desenvolvida foi testada no projeto de uma planta de biogás para biodigestão de silagem de milho (35000 m3 ao ano) no município de São Francisco de Paula-RS. O biorreator foi dimensionado com volume de 2100 m3 e um volume de biogás gerado foi estimado em 18219 m3 por dia. As simulações mecânicas computacionais foram executadas para a escolha da espessura das chapas a serem utilizadas nos tanques biorreatores. Foram dimensionados os biorreatores da planta e simulados em três materiais metálicos distintos, o aço duplex AISI 318, o aço austenítico AISI 316L e o aço carbono laminado ASTM A36. A melhor chapa verificada para o caso foi a do aço AISI 318 utilizando-se chapas de 1,5 a 3,0 mm de espessura. A diminuição da espessura reduz em 29% em massa o material empregado na fabricação dos tanques biorreatores em comparação com o uso de espessuras de chapas 3 mm em todo o tanque. Já para o aço AISI 316 L e ASTM A-36 diminui-se em 34% em massa do material a ser empregado na fabricação dos tanques biorreatores caso sejam utilizadas diferentes espessuras. / This thesis presents a contribution to the method for the biogas plant project and consists of six steps. Start with the location of data collection biogas plant installation, planning, biogas plant design and the choice of technologies. Finally follows the computational mechanical modeling in CAD and simulation of bioreactor tanks with computer programs. The methodology was tested in a design of a biogas plant for digestion of corn silage (35,000 m3 per year) in São Francisco de Paula-RS. The bioreactor was sized with a volume of 2100 m3 for a volume of 18,219 m3 of biogas per day. The mechanical computer simulations were performed to select the thickness of the sheets to be used in the bioreactor tank. The bioreactor plant and were scaled simulated in three different metallic materials, the duplex steel AISI 318, AISI 316L austenitic steel and rolled carbon steel ASTM A36. The plate most suitable for the manufacturing was the AISI 318 steel with thickness of 1.5 to 3.0 mm. With the simulation we obtained a decrease of plate thickness. This generated a mass reduction of 29% of the material used in manufacturing the tank bioreactors compared to using a 3 mm plate thickness throughout the tank. For steel AISI 316L and ASTM A-36 we subtract 34% by weight of the material to be used in manufacturing the tank bioreactors where different thicknesses are used as computer simulation.

Den totala biogasproduktionen i Sverige 2009 var 1,4 TWh och 22 % av biogasen producerades i samrötningsanläggningar. Sedan 2005 är det förbjudet att deponera organiskt avfall, vilket har gjort att produktionen från samrötningsanläggningar har ökat de senaste åren. Den totala biogaspotentialen i Sverige är ungefär 15 TWh och där står lantbruket för över 70 %. Avloppsslam, avfall från livsmedelsindustrin och matavfall står för den resterande delen. Det är även dessa tre råvarugrupper som har störst lönsamhet med dagens teknik. Av dessa råvarugrupper finns den största kvarvarande potentialen hos matavfall. Problemet med matavfall är att det ofta innehåller föroreningar som måste sorteras bort för att inte orsaka driftstörningar. Detta orsakar ofta problem på grund av att organiskt material hamnar i rejektet.    Kungsängens gård är en samrötningsanläggning som producerar biogas från olika typer av organiska restprodukter. Under 2009 behandlades 7 536 ton material, av detta var 58 % matavfall. Av inkommande material sorterades 938 ton ut och lämnade anläggningen som rejekt. Under 2011 förväntas mängden inkommande material öka. Dessutom förväntas andelen matavfall öka till 90 % vilket kommer att ge ännu större rejektmängder. Syftet med detta examensarbete var att genom analyser och satsvisa utrötningsförsök bestämma den kemiska sammansättningen samt metanpotentialen hos de olika rejektfraktionerna från biogasanläggningen Kungsängens gård. En utredning gjordes för att undersöka vilka möjligheter och tekniker som potentiellt skulle kunna användas för att framställa biogas av rejektet och också vilka möjligheter som finns för att effektivisera befintlig utrustning. Resultatet från utrötningsförsöken visade att metanpotentialen för de olika rejektfraktionerna var hög och kan jämföras med vad som kan förväntas av källsorterat matavfall. Om rejektet som producerades under 2010 skulle användas för biogasproduktion skulle denna metanpotential motsvara 10 % av den totala biogasproduktionen vid Kungsängens gård under 2010. Utredningen visar att det bästa alternativet för att röta rejektet i sitt befintliga skick är satsvis torrötning. Osäkerheten kring torrötning är dock stor på grund av att det i Sverige inte finns några torrötningsanläggningar och därmed är kunskapsnivån relativt låg. / The biogas production in Sweden in 2009 was 1,4 TWh and 22 % of the biogas was produced in co-digestion plants. Since 2005 it is prohibited to deposit organic waste and this has resulted in an increased biogas production from this type of waste materials in recent years. The total biogas potential in Sweden is approximately 15 TWh and 70 % of that comes from agriculture wastes. Sewage sludge, waste from food industry and food waste accounts for the rest. It is also these three commodity groups that have the greatest profitability with today's technology. Among these groups, food waste have the largest remaining biogas potential. The problem with food waste is that it often contains impurities that must be sorted out in order to avoid operational problems. The out sorting process often causes problems and typically organic material is lost in the reject fraction. The biogas plant Kungsängens gård is a co-digestion plant that produces biogas from different types of organic residues. In 2009 about 7 536 tons of material were treated, of which 58 % was food waste. Of the incoming material 938 tons were sorted out as reject. In 2011 the amount of incoming material is expected to increase. In addition, the proportion of food waste is expected to increase to 90 %, which will result in even larger amounts of reject. The purpose of this study was to perform analysis and batch digestion experiments to determine the chemical composition and methane potential of the reject from the biogas plant Kungsängens gård. An investigation was also made to examine methods and technologies that potentially could be used to produce biogas from the reject. The results from the batch digestion experiments showed that the methane potential of the different reject fractions was high and it can be compared with what might be expected of source separated food waste. If the reject that was produced in 2010 would be used for biogas production, this methane potential is equal to 10 % of the total production of biogas at Kungsängens gård in 2010. The investigation shows that dry fermentation with a batch system is the only technology that potentially could produce biogas from the reject in its existing form. There are no dry fermentation plants in Sweden and therefore the level of knowledge is relatively low. Because of that it is hard to estimate the profitability and efficiency of dry fermentation plants.

Apresenta-se na tese proposta uma contribuição ao método aplicado no projeto de plantas de biogás composto de seis passos. Inicia-se com o levantamento de dados do local de instalação da planta de biogás, o planejamento, dimensionamento da planta de biogás e a escolha de tecnologias. Por fim segue a modelagem mecânica computacional em CAD e por último a simulação dos tanques biorreatores com programas computacionais. A metodologia desenvolvida foi testada no projeto de uma planta de biogás para biodigestão de silagem de milho (35000 m3 ao ano) no município de São Francisco de Paula-RS. O biorreator foi dimensionado com volume de 2100 m3 e um volume de biogás gerado foi estimado em 18219 m3 por dia. As simulações mecânicas computacionais foram executadas para a escolha da espessura das chapas a serem utilizadas nos tanques biorreatores. Foram dimensionados os biorreatores da planta e simulados em três materiais metálicos distintos, o aço duplex AISI 318, o aço austenítico AISI 316L e o aço carbono laminado ASTM A36. A melhor chapa verificada para o caso foi a do aço AISI 318 utilizando-se chapas de 1,5 a 3,0 mm de espessura. A diminuição da espessura reduz em 29% em massa o material empregado na fabricação dos tanques biorreatores em comparação com o uso de espessuras de chapas 3 mm em todo o tanque. Já para o aço AISI 316 L e ASTM A-36 diminui-se em 34% em massa do material a ser empregado na fabricação dos tanques biorreatores caso sejam utilizadas diferentes espessuras. / This thesis presents a contribution to the method for the biogas plant project and consists of six steps. Start with the location of data collection biogas plant installation, planning, biogas plant design and the choice of technologies. Finally follows the computational mechanical modeling in CAD and simulation of bioreactor tanks with computer programs. The methodology was tested in a design of a biogas plant for digestion of corn silage (35,000 m3 per year) in São Francisco de Paula-RS. The bioreactor was sized with a volume of 2100 m3 for a volume of 18,219 m3 of biogas per day. The mechanical computer simulations were performed to select the thickness of the sheets to be used in the bioreactor tank. The bioreactor plant and were scaled simulated in three different metallic materials, the duplex steel AISI 318, AISI 316L austenitic steel and rolled carbon steel ASTM A36. The plate most suitable for the manufacturing was the AISI 318 steel with thickness of 1.5 to 3.0 mm. With the simulation we obtained a decrease of plate thickness. This generated a mass reduction of 29% of the material used in manufacturing the tank bioreactors compared to using a 3 mm plate thickness throughout the tank. For steel AISI 316L and ASTM A-36 we subtract 34% by weight of the material to be used in manufacturing the tank bioreactors where different thicknesses are used as computer simulation.

Apresenta-se na tese proposta uma contribuição ao método aplicado no projeto de plantas de biogás composto de seis passos. Inicia-se com o levantamento de dados do local de instalação da planta de biogás, o planejamento, dimensionamento da planta de biogás e a escolha de tecnologias. Por fim segue a modelagem mecânica computacional em CAD e por último a simulação dos tanques biorreatores com programas computacionais. A metodologia desenvolvida foi testada no projeto de uma planta de biogás para biodigestão de silagem de milho (35000 m3 ao ano) no município de São Francisco de Paula-RS. O biorreator foi dimensionado com volume de 2100 m3 e um volume de biogás gerado foi estimado em 18219 m3 por dia. As simulações mecânicas computacionais foram executadas para a escolha da espessura das chapas a serem utilizadas nos tanques biorreatores. Foram dimensionados os biorreatores da planta e simulados em três materiais metálicos distintos, o aço duplex AISI 318, o aço austenítico AISI 316L e o aço carbono laminado ASTM A36. A melhor chapa verificada para o caso foi a do aço AISI 318 utilizando-se chapas de 1,5 a 3,0 mm de espessura. A diminuição da espessura reduz em 29% em massa o material empregado na fabricação dos tanques biorreatores em comparação com o uso de espessuras de chapas 3 mm em todo o tanque. Já para o aço AISI 316 L e ASTM A-36 diminui-se em 34% em massa do material a ser empregado na fabricação dos tanques biorreatores caso sejam utilizadas diferentes espessuras. / This thesis presents a contribution to the method for the biogas plant project and consists of six steps. Start with the location of data collection biogas plant installation, planning, biogas plant design and the choice of technologies. Finally follows the computational mechanical modeling in CAD and simulation of bioreactor tanks with computer programs. The methodology was tested in a design of a biogas plant for digestion of corn silage (35,000 m3 per year) in São Francisco de Paula-RS. The bioreactor was sized with a volume of 2100 m3 for a volume of 18,219 m3 of biogas per day. The mechanical computer simulations were performed to select the thickness of the sheets to be used in the bioreactor tank. The bioreactor plant and were scaled simulated in three different metallic materials, the duplex steel AISI 318, AISI 316L austenitic steel and rolled carbon steel ASTM A36. The plate most suitable for the manufacturing was the AISI 318 steel with thickness of 1.5 to 3.0 mm. With the simulation we obtained a decrease of plate thickness. This generated a mass reduction of 29% of the material used in manufacturing the tank bioreactors compared to using a 3 mm plate thickness throughout the tank. For steel AISI 316L and ASTM A-36 we subtract 34% by weight of the material to be used in manufacturing the tank bioreactors where different thicknesses are used as computer simulation.

Stallgödsel består av spillning, gödselvatten, urin och strömaterial. Miljö- och hälsoskadliga ämnen kan också förekomma i form av antibiotikarester eller patogener. Det är därför viktigt att gödselhanteringen sköts på korrekt sätt för att undvika att de skadliga ämnena vållar miljö- och hälsoproblem. Naturliga ämnen som kväve och fosfor förekommer också i stallgödsel bidrar till miljöeffekter som övergödning eller försurning vid felaktig gödselhantering. Miljöeffekterna drabbar i sin tur ekosystem och de konsekvenser som uppstår är bland andra fiskdöd och giftalgblomningar i vattendrag. Examensarbetet kommer att belysa de ekologiska och sociala fördelarna som Kolmården skulle kunna erhålla om de byter gödselhanteringssystem från gödselspridning till rötning. Dessutom kommer Kolmårdens nuvarande stallgödselhantering att beskrivas, aspekter som kan påverka biogaspotentialen att presenteras och den teoretiska mängden biogas som kan utvinnas ur stallgödseln att beräknas. Det första som genomfördes i examensarbetet var att dela in Kolmårdens djur i olika djurgrupper för att kunna utföra beräkningar på biogaspotentialen. Totalt tre djurgrupper figurerar i examensarbetet och de är: fågel, icke-idisslare och idisslare samt allätare och rovdjur När djuruppdelningen var slutförd påbörjades litteraturstudien för att få fram aktuellt material att använda i studien och förbereda de intervjufrågor som sedan användes i samband med ett studiebesök på Kolmården. Stallgödseln som uppkommer i djurparken mockas från djurens hägn och stall varje dag för att sedan lagras på mindre gödselplattor. Dessa töms sedan tre gånger i veckan av entreprenörer som fraktar stallgödseln till en central gödselplatta innan den sprids på arrenderad mark eller överförs till en lantbruksentreprenör. Stallgödseln på Kolmården har teoretisk sett en potential att kunna täcka nära hälften av djurparkens årliga energibehov. Aspekter som påverkar biogasutbytet är föda, strömaterial, näringsinnehåll och antibiotika. / Manure consist of feces, manure water, urine and stray material. Environmental and health harmful substances can also occur in manure. That is why it is important that the manure management is handled in a correct way to avoid the harmful substances that are likely to cause environmental and health problems. Natural substances are also a part of the manure and those are nitrogen and phosphorus and they could cause environmental effects as eutrophication and acidification with insufficient manure management. The environmental effects could affect ecosystems and the consequences could appear as that fishes are dying and poisonous algal blooms in watercourses. The bachelor thesis will illustrate the ecological and social benefits that Kolmården could achieve if they are replacing the current manure management which is manure spreading with anaerobic digestion. Besides that the current manure management will be described in more depth, aspects that could affect the biogas potential will be presented and the theoretical amount of biogas of the manure will be calculated. The first step that was completed in the thesis were to divide Kolmården’s animals into different animal groups that later could be used in the calculations of the biogas potential. Totally there are three animal groups in this thesis and they are: fowl, non-ruminant and omnivore and beast of prey. When dividing the animals was completed the search for literature began with the purpose to get up-to-date material that could be used in the thesis and to prepare the interview questions for the study visit at Kolmården. The amount of manure that emerge in the zoo is mucked from the animal’s pens and stables every day to be stored in small manure storage places. Those are emptied three times a week and freighted to a central storage place before the manure is spread on tenancy land or transferred to a farmer. The theoretical biogas potential from the manure at Kolmården can cover almost half of the energy need in a year. Aspects as food, straw material, nutrition content and antibiotics can affect the biogas yield.

This Master of Science and Engineering thesis in Chemical Engineering treats biogas production in China. The thesis is divided into two parts. The first part contains an energy potential and situation analysis of biogas in China and a comparison with the situation in Sweden. The biogas potential in China is 950-2180 TWh depending on source. Specially, the potential from fish waste is 11 TWh. Part 1 also includes batch experiments where co-digestion of corn straw and swine manure is performed using substrate from Dajugezhuang in Tianjin. The experiments were executed at Tianjin Academy of Environmental Science. The experiments do not show a significant reduction in COD when co-digesting manure with straw and are connected with uncertainty. The experiments should be executed again with the recommendations given in this report. It is discovered that the inoculum affects the C:Nratio a lot. When co-digesting experiments are being performed, an inoculum that have a C:N-ratio close to the desired must be used. This is due to that the organic loading rate must be kept low. Part 2 of this thesis is an economical feasibility analysis and market investigation of biogas in China. A model is created using excel, where economic data from biogas plants in China are used to estimate the profit of producing biogas in China. The model indicates that the most feasible choice is to upgrade the biogas and inject it to the gas grid. This is due to the lower investment cost for an upgrading unit compared to an electricity-generating unit. The model uses electricity and gas prices from different provinces in China. Guangdong is the province with the highest electricity price and Ningxia the province with the lowest electricity price. The gas price in Guangdong is also high, but highest in Guangxi and Yunnan. The lowest gas price is found in Ningxia. Part 2 also discuss problems with the current situation for biogas producers in China. Investment subsidies from the government instead of product subsidies has led to a situation where China has over 30 million biogas reactors, but very low yield. The current situation means low incentives for selling the products from anaerobic digestion, biofertilizers, bio-methane, electricity and heat. The grid connection limit on electricity generators of >500 kW limits the number of grid-connected plants to less than 10. vi / Detta examensarbete i kemiteknik behandlar biogasproduktion i Kina. Examensarbetet är uppdelat i två delar. Den första delen innehåller en energipotential och nulägesanalys av biogas i Kina och en jämförelse med situationen i Sverige (kapitel 1). Biogas potentialen i Kina är 950-2180 TWh beroende på olika källor. Speciellt är potentialen från fiskarens 11 TWh. Del 1 omfattar även satsvisa utrötningsförsök där samrötning av majshalm och svingödsel sker med hjälp av substrat från Dajugezhuang i Tianjin. Experimenten utfördes vid Tianjin Academy of Environmental Science. Experimenten visar inte en signifikant minskning av COD vid samrötning av grisgödsel med halm och försöken är behäftade med osäkerhet. De bör därför genomföras igen efter de rekommendationer som ges i denna rapport. Det upptäcks att den ymp som används påverkar C:N-kvoten mycket. När samrötningsexperiment genomförs, ska en ymp som har en C:N-kvot nära den önskade för försöket användas. Detta beror på att den organiska belastningen måste hållas låg. Del 2 i detta examensarbete är en feasibility-analys och marknadsundersökning av biogas i Kina. En modell skapades i Excel, där ekonomiska data från biogasanläggningar i Kina används för att uppskatta resultatet att producera biogas i Kina. Modellen visar att det mest ekonomiska sättet att använda biogasen är att uppgradera den och injicera det till gasnätet. Detta beror på den lägre investeringskostnaden för en uppgraderingsanläggning jämfört med ett elkraftverk. Modellen använder el- och gaspriser från olika provinser i Kina. Guangdong är provinsen med det högsta elpriset och Ningxia provinsen med det lägsta elpriset. Gaspriset i Guangdong är också hög, men högst i Guangxi och Yunnan. Det lägsta priset på gas finns i Ningxia. Del 2 diskuterar också problem med den nuvarande situationen för biogasproducenter i Kina. Investeringsstöd från staten i stället för subventioner av produkterna har lett till en situation där Kina har över 30 miljoner biogasreaktorer, men mycket lågt utbyte i reaktorerna. Den nuvarande situationen innebär få incitament för försäljning av produkterna från rötningsprocessen, bio-gödsel, bio-metan, el och värme. Den nätanslutningsgräns som finns för elproducenterna på >500 kW, begränsar antalet nätanslutna anläggningar i Kina till mindre än 10 stycken. vii

For several years, blooming of algae around the Caribbean islands, including Grenada, has been an issue. This influenced AlgaeFuel Technology into looking at the possibility of biogas production with macroalgal biomass in Grenada. Grenada is dependent on fossil fuels to meet its energy needs. Using the algae for producing biogas could possibly decrease greenhouse gas emissions. There are different factors affecting the production of biogas and therefore, the purpose of this project is to optimize a biogas plant with the use of macroalgal biomass, with focus in Grenada. A literature review was made to gain more knowledge about biogas production through anaerobic digestion, particularly by using macroalgae as biomass. An experiment was made through building four biogas plants in mini format with guidelines from the Swedish University of Agriculture Science. Each plant was fed with different combination of biomass to be compared in biogas production. The result from the experiment gave no clear differences in biogas production which most likely was due to errors during the experiment. Optimizing of a biogas plant includes several aspects. Pretreatment has shown to be an effective way of increasing the methane yield and the biogas production rate. Temperature regulation is significant in order to achieve a more efficient biogas production. The effect of pretreatment and temperature regulation needs to be compared with their energy consumption for a sustainable biogas production. Continues supply of biomass need to be secured which can be done by storing of algae in seasons with abundance and utilization of alternative types of biomass. A combination of biomass through co-digestion is an effective way of increasing the methane yield and also make the biogas plant more efficient in the longer run. In Grenada it is important to prioritize sustainable solutions that can fulfill Grenada’s vision towards 2030, with 100 percent renewable energy. Utilization of macroalgal biomass for biogas production in Grenada can be a solution to both decrease the negative impact of algae bloom and increase the share of renewable energy. / Under flera år har algblomning runt de Karibiska öarna, däribland Grenada, varit ett problem. Detta influerade AlgaeFuel Technology till att se närmare på möjligheterna för biogasproduktion med makroalger som biomassa i Grenada. Grenada är beroende av fossila bränslen för att möta sitt energibehov. Att använda algerna för produktion av biogas kan möjligtvis minska utsläpp av växthusgaser. Det finns olika faktorer som påverkar biogasproduktion och syftet med detta projekt är därför att optimera en biogasanläggning med användning av makroalger som biomassa, med fokus i Grenada. En litteraturstudie gjordes för att få mer kunskaper om biogasproduktion genom syrefri rötning, särskilt med användning av makroalger som biomassa. Ett experiment gjordes genom att bygga fyra biogasanläggningar i miniformat med riktlinjer från Svenska lantbruksuniversitetet. Varje anläggning var matad med fyra olika kombinationer av biomassa för att bli jämförd i produktion av biogas. Resultatet från experimentet gav inga tydliga skillnader i biogasproduktion vilket troligen berodde på felkällor under experimentet. Vid optimering av en biogasanläggning inkluderas flera aspekter. Förbehandling har visat sig att vara ett effektivt sätt att öka utbytet av metan och hastigheten av biogasproduktionen. Temperaturreglering är viktigt för att uppnå en mer effektiv biogasproduktion. Effekten av förbehandling och temperaturreglering behöver jämföras med deras energikonsumtion för att få en hållbar biogasproduktion. En kontinuerlig tillgänglighet av biomassa behövs, vilket kan uppnås genom lagring av alger under säsonger med överflöd samt användning av alternativ biomassa. En kombination av biomassa genom samrötning är ett effektivt sätt att öka metanutbytet och även göra biogasanläggningen mer effektiv i det långa loppet. I Grenada är det viktigt att prioritera hållbara lösningar som kan uppnå deras vision fram mot 2030 med 100 procent förnyelsebar energi. Att använda makroalger som biomassa för biogasproduktion i Grenada kan vara en lösning för att båda minska dom negativa effekterna från algblomning och öka andelen förnyelsebar energi.