<p>The loss of such great wetlands, which has arose in Sweden the last decades, has created a situation that threats both the function and the biological diversity within the wetlands. Many ecological niches can be found in the wetlands and it is one of the habitats where most different species exist. In the 17th Century people started to ditch damp environments, such as bogs, to create a productive cultivated ground. Further ditches were made when the forestry gave large economical profits. The wetlands were impoverished from both groundwater and nourishment, and this led to a great loss of species.</p><p>In a corporation with WWF and Skogsstyrelsen in Arvika, the University of Karlstad has participated in the Laskerudproject, a hydrological restoration-project in a forest landscape. The purpose of the project was to increase the groundwater level and to recreate the functions of the wetlands. The project has partly analysed the change in the vegetations composition during six years. The restoration took place in the year 2004 and the inventory of the wetland’s flora has been carried on between the years 2002 and 2007. The same 40 test-squares in Södra ängsmyren, which have been chosen at random, have been analysed every year in august; also 40 randomly chosen test-squares in Lenungen where looked at. The latter were used as a control area.</p><p>All occurring species have been analysed statistically with the parametric z- and t-test and the non-parametric Wilcoxon-test. This was made to analysed if the hypotheses that the number of alter species are more in Södra ängsmyren than in Lenungen. The hypothesis if the hydrophilic species have increased and the hydrophobic species have decreased in Södra ängsmyren was also analysed the same tests mentioned above.</p><p>The results of the analysed material showed a significant increase in two of the species in both Södra ängsmyren and Lenungen. The remainder species in Södra ängsmyren could show interesting trends, even though they were not significant. Some species in the wetlands have got a wider area of distribution, this has been visually observed. In comparison with similar studies this study shows the conclusion that more time is needed to prove the changes statistically. As a suggestion, three to five years of further data of the wetlands flora is needed to prove the changes statistically.</p>

<p>Abstract</p><p>The sediment requirements for freshwater pearl mussel (Margaritifera margaritifera) recruitment, in 18 rivers in the counties of Västra Götaland, Örebro, Värmland and Västmanland in Sweden, were investigated. The top 4 cm of sediment in the rivers was analysed in terms of size, distribution and organic compound within the fine sediment. The aims of the study were to determine whether there is a relation between sediment particle size compound and freshwater pearl mussel recruitment as well as between organic compound in fine sediment and recruitment of mussels. The study shows that there is a significant difference in the amount of organic silt between non-recruitment and recruitment sites with a higher percentage of organic silt in recruitment sites. There is also a legible difference between the amounts of silt per sample between non-recruitment sites and recruitment sites where there was significantly more silt in sediment samples of non-recruitment sites. With the exception of fine sediment, no significant difference was found between non-recruitment and recruitment sites regarding size class distribution.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Sedimentkraven för rekrytering hos flodpärlmussla (Margaritifera maragaritifera) i 18 svenska vattendrag belägna i Västra Götalands, Örebro, Värmlands och Västmanlands län undersöktes. Vattendragens översta 4 cm sediment analyserades gällande storlek, fördelning och organisk sammansättning i finsedimentet. Målen med studien var att fastställa huruvida det finns förhållanden mellan sedimentets partikelstorleksammansättning och rekrytering av flodpärlmussla samt mellan finsedimentets organiska sammansättning och rekrytering av musslor. Studien visar en signifikant skillnad i organiskt finsediment mellan icke-rekryteringsplatser och platser med rekrytering där rekryteringsplatser hade högre procentuell andel organiskt finsediment. En signifikant skillnad påvisades också mellan andel finsediment per sedimentprov där sedimentprov från icke-rekryteringsplatser innehöll en högre procentuell andel finsediment. Förutom gällande finsediment påvisades ingen signifikant skillnad i sedimentets storleksdistribution mellan rekryterings- och icke-rekryteringsplatser.</p>

No description available.

Abstract The sediment requirements for freshwater pearl mussel (Margaritifera margaritifera) recruitment, in 18 rivers in the counties of Västra Götaland, Örebro, Värmland and Västmanland in Sweden, were investigated. The top 4 cm of sediment in the rivers was analysed in terms of size, distribution and organic compound within the fine sediment. The aims of the study were to determine whether there is a relation between sediment particle size compound and freshwater pearl mussel recruitment as well as between organic compound in fine sediment and recruitment of mussels. The study shows that there is a significant difference in the amount of organic silt between non-recruitment and recruitment sites with a higher percentage of organic silt in recruitment sites. There is also a legible difference between the amounts of silt per sample between non-recruitment sites and recruitment sites where there was significantly more silt in sediment samples of non-recruitment sites. With the exception of fine sediment, no significant difference was found between non-recruitment and recruitment sites regarding size class distribution. / Sammanfattning Sedimentkraven för rekrytering hos flodpärlmussla (Margaritifera maragaritifera) i 18 svenska vattendrag belägna i Västra Götalands, Örebro, Värmlands och Västmanlands län undersöktes. Vattendragens översta 4 cm sediment analyserades gällande storlek, fördelning och organisk sammansättning i finsedimentet. Målen med studien var att fastställa huruvida det finns förhållanden mellan sedimentets partikelstorleksammansättning och rekrytering av flodpärlmussla samt mellan finsedimentets organiska sammansättning och rekrytering av musslor. Studien visar en signifikant skillnad i organiskt finsediment mellan icke-rekryteringsplatser och platser med rekrytering där rekryteringsplatser hade högre procentuell andel organiskt finsediment. En signifikant skillnad påvisades också mellan andel finsediment per sedimentprov där sedimentprov från icke-rekryteringsplatser innehöll en högre procentuell andel finsediment. Förutom gällande finsediment påvisades ingen signifikant skillnad i sedimentets storleksdistribution mellan rekryterings- och icke-rekryteringsplatser.

Syftet med examensarbetet är att göra en läromedelsanalys för att undersöka om läroböcker för Biologi A, BI1201 för gymnasieskolan, uppfyller kursmålen. De böcker som används är Biologi Kurs A Anders Henriksson (2000), Biologi A med Naturkunskap A Janne Karlsson m.fl (2000), Liv i utveckling Lars Ljunggren m.fl (1999) och Biologi A Peinerud m.fl (2000). För Biologi Kurs A användes även lärarhandledning. Resultatet visar att det är endast en av läroböckerna, Peinerud m.fl, som uppfyller alla kursmål som finns uppsatta. Även Henrikssons bok uppfyller kursmålen när den kompletteras av lärarhandledningen. En av böckerna, Ljunggren m.fl uppnår endast två av åtta kursmål. Trots att författarna ska utgå ifrån de kursmål som är uppsatta för kursen när de skriver läroboken, så är det ändå inte samtliga läroböcker som uppfyller kursmålen. Används läroboken som primär kunskapskälla finns det därför risk att alla kursmål inte uppfylls. Läroböckerna måste därför kompletteras med andra läromedel, till exempel tv eller internet.

The loss of such great wetlands, which has arose in Sweden the last decades, has created a situation that threats both the function and the biological diversity within the wetlands. Many ecological niches can be found in the wetlands and it is one of the habitats where most different species exist. In the 17th Century people started to ditch damp environments, such as bogs, to create a productive cultivated ground. Further ditches were made when the forestry gave large economical profits. The wetlands were impoverished from both groundwater and nourishment, and this led to a great loss of species. In a corporation with WWF and Skogsstyrelsen in Arvika, the University of Karlstad has participated in the Laskerudproject, a hydrological restoration-project in a forest landscape. The purpose of the project was to increase the groundwater level and to recreate the functions of the wetlands. The project has partly analysed the change in the vegetations composition during six years. The restoration took place in the year 2004 and the inventory of the wetland’s flora has been carried on between the years 2002 and 2007. The same 40 test-squares in Södra ängsmyren, which have been chosen at random, have been analysed every year in august; also 40 randomly chosen test-squares in Lenungen where looked at. The latter were used as a control area. All occurring species have been analysed statistically with the parametric z- and t-test and the non-parametric Wilcoxon-test. This was made to analysed if the hypotheses that the number of alter species are more in Södra ängsmyren than in Lenungen. The hypothesis if the hydrophilic species have increased and the hydrophobic species have decreased in Södra ängsmyren was also analysed the same tests mentioned above. The results of the analysed material showed a significant increase in two of the species in both Södra ängsmyren and Lenungen. The remainder species in Södra ängsmyren could show interesting trends, even though they were not significant. Some species in the wetlands have got a wider area of distribution, this has been visually observed. In comparison with similar studies this study shows the conclusion that more time is needed to prove the changes statistically. As a suggestion, three to five years of further data of the wetlands flora is needed to prove the changes statistically.

<p>The intention of the study is to investigate pedagogues understanding of physical activities in preschool. Should special activities be planned in order to stimulate children´s progress in motor skills? I also want to find out if pedagogues found the acitivities in preschool curriculum which says that the aim is to develop children´s body perception and teaching children how to care for their own health. I have interviewed seven pedagogues and focus of the question lied within motor skills and the joy of movement among preschool children. The result shows that pedagogues regard it to be important to stimulate motor activities and to encourage joy of movement in preschool. However the interviewed pedagogues believe that children can be supported in their development both through planned and more spontaneous activities. It is only a few of the pedagogues that make a connection between well developed motor skills in preschool children and the children´s future health.</p><p>Keywords: Preschool pedagogues, motor activity, planned activity and joy of movement</p>

Elevers begreppsförståelse är ett väl undersökt område inom fysik, dock inte inom den svenska gymnasieskolans biologiundervisning, än mindre inom området människokroppen och dess funktioner. Syftet med denna studie är att belysa elevers förståelse och missuppfattningar kring vissa begrepp om kroppen och kroppensfunktioner hos totalt 39 elever som läser biologi 2 på gymnasiet från två olika klasser. Frågeställningarna i studien är (1) Vilken förståelse har eleverna kring begrepp inom ämnet kroppens funktioner? (2) Vilka begrepp har eleverna bristande förståelse för?Studien använder sig av både enkäter och intervjuer för att besvara frågeställnigarna där enkätens begrepp baseras på begrepp från kursbok, styrdokument och tidigare studier. Intervjufrågorna baseras på enkäten där missuppfattnignar eller avvikande svar visas. Eleverna intervjuas två och två, där klasserna representeras av fyra elever var. Genom att använda öppna frågor i enkäten och intervjun kan elevernas kunskap och förståelse kring de utvalda begreppen visas tydligare än om eleverna får givna svarsalternativ.Studien visar att det finns bristande förståelse och missuppfattningar kring delar inom detta ämne, likt tidigare studier finns det missuppfattningar och svårigheter i att förstå begreppet meios. Vad detta kan bero på diskuteras utifrån bland annat om förståelsen endast beror på tidigare erfarenheter och vardagsföreställningar.

<p>Land use change is considered to be one of the biggest threat to global species diversity. In Sweden, abandonment of grazing is one of the most common reasons for decline in species richness in semi-natural grasslands. Today semi-natural grasslands often occur as more or less isolated fragments. The result for species that benefits from grazing is a smaller area of suitable habitat and higher extinction risks and a lowered ability to colonize new areas. <i>Succisa pratensis</i> is a long-lived perennial plant that benefits from grazing and is common in Swedish semi-natural grasslands. I have assessed the performance of <i>Succisa pratensis</i> at various spatial and temporal scales, in a Swedish rural landscape. I performed demographic matrix modelling of populations at grazed and ungrazed sites. A regional level was then added, by incorporating data collected from a large number of populations and habitat types into the matrix models and extinction risks over 50 years were calculated. A dynamic metapopulation model was created and the regional dynamics, in terms of colonisations resulting from long distance dispersal and population extinctions were examined. The effects of management history were incorporated into the model by using historical maps. In addition, I made an analysis of the impact of management history on the distribution and performance of four grassland species, using vegetation maps from 1945 and 2001. Local dynamics of <i>Succisa pratensis</i> was negatively affected by abandonment of grazing. Recorded population sizes were ten times higher in grazed sites than in ungrazed. The turnover rate of the system was estimated to about one extinction or colonisation per year. Both the simulation study and the analyses of vegetation maps suggested a pronounced legacy of management history in <i>Succisa pratensis</i> in the study landscape. Overall, the results of this thesis demonstrate the importance of management history for species in the rural landscape.</p>

<p>Naturen i Laholm är storslagen och variationsrik men är en resurs som man ofta tar för givet, det har alltid funnits natur i överflöd och den har alltid varit gratis. Jord- och skogsbrukarna har alltid gett oss möjlighet att vistas i fin öppen natur med höga naturvärden som inbjudit till ett attraktivt friluftsliv. Mycket har hänt, jordbruket har rationaliserats, blandskogar har till stor del övergått i produktiv granskog och exploateringstrycket på marken har ökat. Detta har medfört att fina naturvärden är på väg att försvinna och att det skapats barriärer i landskapet.</p><p>Det har aldrig funnits något samlat dokument över vilka natur- och friluftsvärden som finns inom Laholms kommun och därför ska en naturvårdsplan tas fram. Planen arbetas fram av Agenda 21 enheten i Laholms kommun och syftar till att kartlägga och visa den natur som finns inom kommunen. </p><p>Arbetet kommer att ingå som en del i den färdiga naturvårdsplanen. I arbetet har jag tagit fram allt kartmaterial som kommer att användas i planen med hjälp utav GIS (geografiska informationssystem), samt skrivit utvalda delar. De delarna är: Vilken skyddad natur som finns inom kommunen, naturvårdsplanens koppling till de nationella miljömålen, kulturlandskapets, jordbrukets och skogens utveckling i Laholms kommun, samt redovisat rödlistade arter som finns inom kommunen. Jag har även deltagit i diskussioner med lokala intresseföreningar för deras syn på naturvård och framtida skötsel av naturområden.</p><p>För att bibehålla och utveckla de fina naturområdena som finns i Laholms kommun behövs det en medveten strategi. Naturvårdsplanen kommer att utgöra en plattform att utgå ifrån. Planen ska ligga till grund för den kommunala planeringen samt belysa att naturvården inte är ett isolerat specialområde utan att naturvårdsaspekter istället berör många områden och frågor. För framgångsrik naturvård är den lokala förankringen väldigt viktig. Markägare och olika intresseföreningar inom natur och friluftsliv har ofta den största kunskapen om marken och dess naturvärden. </p><p>Förhoppningen är att naturvårdsfrågorna blir ett gemensamt ansvarsområde för de olika kommunala förvaltningarna och att man arbetar tillsammans med markägare, företag, föreningar och andra statliga myndigheter.</p>