Mina frågeställningar inför detta arbete var; Hur planeras en helt ny trädgård utifrån ett hälsoperspektiv? Hur kan detta tillsammans med önskemål från tomtägaren/ägarna och tomtens förutsättningar knytas ihop till en formgivning? De personer och den plats som jag utgått från under arbetet är; en familj bestående av två vuxna och tre barn samt deras nya tomt. I arbetet har jag använt mig av miljöpsykologiska forskningsresultat rörande hur olika miljöer påverkar vår hälsa. Denna kunskap har matchats mot de hälsobehov familjen uppgett under en intervju, där hälsobetonade frågor har ställts. Detta har sedan knutits ihop med tomtens förutsättningar och familjens önskemål om design, funktion samt innehåll i gestaltningsprocessen. Denna process har lett till följande slutprodukter; en illustrationsplan, perspektivskisser, en planteringsritning med växtförteckning och detaljplaner. Med avseende på familjen hälsa innehåller gestaltningsförslaget följande; - platser för både aktiviteter och samvaro, men även för lugn och ro - flera miljökaraktärer som stödjer familjemedlemmarna i olika psykiska tillstånd - växter som bidrar till att förhöja de olika platsernas karaktärer - växter i syfte att bidra till att använda den spontana uppmärksamheten, att fascineras överfärger, blommor och dofter som uppkommer under olika årstider - växtval som är anpassade till den allergi som finns inom familjen - miljöer innehållande stora träd och stenar för att skapa tillfällen till enklare relationer ochskapa trygghet alltefter deras behov - skötselmoment som främjar den fysiska hälsan När det gäller tomtens förutsättningar ingår följande i gestaltningen; - stödmurar för att plana ut marken - uteplatser placerade efter sol och skugga - en lösning för området med en begränsad höjd på 0,5 m - växter som är ståndortsanpassade Önskemål från familjen har efterföljts i gestaltningen bland annat genom att; - förenkla skötseln av trädgården - föreslå former och innehåll för uteplatser - placera in växter de önskat sig t.ex. lavendel, pioner och gräs på lämpliga platser - låta trädgården ge ett balanserat intryck både mellan hårt och mjukt, lätt och tungt samtrunda och raka former Jag har i arbetet visat hur jag gått tillväga för att gestalta en hälsofrämjande trädgård utifrån en familjs hälsobehov. Detta tillvägagångssätt kan även användas för att gestalta andra typer av gröna miljöer samt utifrån andra målgruppers behov. Att erbjuda människor gröna miljöer som främjar hälsa tror jag är extra viktigt i det moderna samhället vi lever i idag.

This report is a result of a first survey of Halland’s gravel pits as an assignment from the County Administrative Board of Halland. The focus has been on Apalus bimaculatus, since the Swedish Environmental Protection Agency are creating a restoration program as it is red listed as Near Threatened. The purpose was also to get an overview of the pits since the County Administrative Board wants to continue this project. Apalus bimaculatus is easy to overlook since it is a short-lived beetle and it lives early in the spring. The species parasitize on Colletes cunicularius which are dependent on fine-grained, exposed sand in sunlit areas with Salix nearby. Gravel is a limited resource that today is replaced with crushed rock, this is a big problem for the beetles since the gravel pits are their primary habitat. The sand pits have a continuous disturbance which results in mixed sand and removed vegetation. This early succession state benefits species that are sensitive to competition. The after-treatment of the pits disfavors Apalus bimaculatus when plantation of trees occurs and the exposed sand disappears. It is suitable to save sun exposed slopes and to prevent overgrowing of vegetation. The survey was between 5th of March to the 19th of April and in total 96 active and disused pits was visited. The species was found in only two localities but 14 were considered as suitable environments since they contained exposed sand and Salix.

The intention of the study is to investigate pedagogues understanding of physical activities in preschool. Should special activities be planned in order to stimulate children´s progress in motor skills? I also want to find out if pedagogues found the acitivities in preschool curriculum which says that the aim is to develop children´s body perception and teaching children how to care for their own health. I have interviewed seven pedagogues and focus of the question lied within motor skills and the joy of movement among preschool children. The result shows that pedagogues regard it to be important to stimulate motor activities and to encourage joy of movement in preschool. However the interviewed pedagogues believe that children can be supported in their development both through planned and more spontaneous activities. It is only a few of the pedagogues that make a connection between well developed motor skills in preschool children and the children´s future health. Keywords: Preschool pedagogues, motor activity, planned activity and joy of movement

Denna studie berör gymnasielärares inställning till och tankar om utomhusundervisning inom biologi, varför man undervisar utomhus samt hur man väljer att genomföra det.Studien bygger på intervjuer med 7 lärare som undervisar i biologi på gymnasienivå och den visar att lärarna bedriver utomhusundervisning främst inom ämnesområdena ekologi och systematik och att lärarna anser det vara viktigt att vara ute. Lärarna ägnar sig främst åt utomhusundervisning för att få en verklighetsanknytning till den biologiundervisning som är direkt kopplad till naturen och de organismer som finns i den, men det finns fler konsekvenser och orsaker till att undervisa utomhus.Tre olika typer av lärare har kategoriserats utifrån resultaten som visar på olika grader av engagemang och olika inställningar till utomhusundervisning. Respondenternas svar gör dock tillsammans klart att utomhusundervisningen måste vara förberedd och välplanerad för att fungera optimalt. Mest förekommande är kortare arbetsuppgifter som eleverna löser i smågrupper med läraren som handledare och lärarna föredrar att agera handledare hellre än guider när de undervisar utomhus.Studien visar att utomhusundervisningen finns, uppskattas och behövs och att det finns flera områden där en vidare forskning behövs för att utveckla och förbättra kunskaperna om ämnet.

Studiens syfte var att kartlägga och belysa de tankar och preferenser som finns kringbiologiundervisning i allmänhet och i synnerhet på den undersökta skolan. Frågeställningenvar: Hur ser eleverna på undervisningen i biologi, biologins olika ämnesområden samtbiologiämnets livsanknytning på denna skola? Elevernas tankar och preferenser inhämtadesgenom en enkät som till stor del inspirerats av ROSE projektet. Data sammanställdes ochanalyserades utifrån frågeställningen. Eleverna anser att betygen är viktigare än ämnet i sigoch att de delar av ämnet som har anknytning till dem själva är intressantare än allmännabiologikunskaper. De anser också att lärarens förmåga är avgörande för intressenivån pålektionerna. Ett tråkigt ämne kan bli intressant med en bra lärare. Elevernas svar indikerarockså att en så varierad undervisning som möjligt ger flest elever bäst chans att lära sig.

No description available.

Abstract The purpose of this essay was to examine children’s comprehension of the internal organs of the human body and to see how this understanding varies between ages. Thirteen children in the ages between three to five have been asked questions, through qualitative interviews, about their thoughts regarding the human body. The understanding varies depending on the children’s age. A five year old have a better knowledge than a three year old. Their spontaneous reflections regarding the inside of our bodies are that we all have food, a heart, muscles and a skeleton inside. The internal organ most children could locate to the correct place was the heart. Most children also knew the function of this organ. Keyword: children, development, human body, organs. / Sammanfattning Syftet med detta arbete var att ta reda på vad barn har för uppfattningar om kroppen inre samt att ta reda på om uppfattningarna skiljer sig åt i olika åldrar. Tretton barn i åldrarna tre till fem år blev genom kvalitativa intervjuer tillfrågade om hur deras tankar om kroppen ser ut. Barnens uppfattningar om kroppen var olika beroende på i vilken ålder barnen var i. Femåringar har större kunskap om kroppen än vad treåringar har. Barnens spontana reflektioner om vad som finns i kroppen är att vi har mat, hjärta, muskler och skelett i kroppen. Det organ som de allra flesta barnen placerade på rätt ställe var hjärtat. Hjärtats funktion kunde de allra flesta barnen. Nyckelord: barn, människokroppen, organ, utveckling

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka om och hur elevernas sätt att resonera kringbiologiska fenomen förändras under den tid de genomför sin gymnasieutbildning inaturvetenskap. Hur förklaras dessa fenomen av eleverna och hur har elevernas sätt attresonera kring biologiska fenomen förändrats under tiden de går på gymnasietsnaturvetenskapliga program? Största delen av forskningen på området undersöker hursättet att resonera förändras för barn mellan 1 och 12 år.Denna studie använder en kombination av två tidigare väl verifierade metoder för atttydliggöra hur elevernas resonerande förändras. Frågeformuläret BCI och de treresonerandekategorierna antropocentriskt-, teleologiskt- och essentielltresonemang. Tvågrupper av elever deltog i studien, en från årskurs 1 och en från årskurs 3 pånaturvetenskapliga programmet. Båda elevgrupperna svarade på ett frågeformulär ochslumpade elever deltog i semistrukturerade intervjuer.Studien visar på en tydlig förändring av sättet att resonera mellan årskurs 1 och årskurs3. Det essentiella sättet att resonera är dock lika vanligt i båda grupperna. Kunskap omhur eleverna resonerar kring naturvetenskapliga begrepp kan hjälpa läraren attsynliggöra sambanden mellan till synes orelaterade missuppfattningar. Läraren har dåstörre möjlighet att hjälpa eleverna till bättre förståelse.

The river Bivaröd is one of the river Helgeån tributaries which has the highest and the fastest increase in water colour. The reason behind this increase is unclear but several factors have been suggested to affect this pattern. In this work, I studied the role of land use, iron and precipitation for water colour increase in river Bivaröd for the period 1976 -2011. Data from a field study along with data from SRK for river Helgeån were used for the analyses. The results showed that both water colour and iron concentration increase and that there is a strong correlation between these two variables. Land use and especially intensive forestry and short distances of the water flow are suggested as possible factors that may affect the water colour. Approximately 68 % of the river Bivarödån basin is covered by forest. Forests are a major source of humic matter production that gives the water its brown colour. The increase in iron concentration may be alarming considering that river Bivarödån has low alkalinity. Iron in conjunction with low alkalinity may affect the water ecosystem negatively. The climate seems to play an important role in the dynamics of humic substances in river Bivaröd. Water colour was significantly lower in January than in July. Ground frost which forms in January because of the low temperatures  is suggested as a major reason why humic substances leaching is inhibited at this time of year. Extended periods without frost in the ground because of warmer climate can contribute to watercolor increase.