<p>Många arter av dagrovfåglar har varit och är fortfarande hotade. Återinplantering är en vanlig åtgärd för att restaurera rovfågelpopulationer. Syftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan hur väl man följt IUCN:s riktlinjer för återinplantering och framgången hos projekten. Jag har också utvärderat vilka som är de vanligaste återinplanteringsmetoderna. Dessutom har jag analyserat sambandet mellan projektresultaten och projekttid och antalet utplanterade fåglar. Studien är baserad på 27 återinplanteringsprojekt som skett från tidigt 1970-tal och fram tills idag. Riktlinjerna är uppdelade i biologiska och icke biologiska. Det fanns ingen skillnad i framgång hos de projekt som uppfyllde många av de biologiska riktlinjerna än hos de projekt som uppfylldefärre riktlinjer. De projekten med en större andel uppfyllda ickebiologiska riktlinjer var signifikant mera framgångsrika. Hacking användes i 14 av de 16 framgångsrika projekten. Långa projekt där många fåglar släpptes ut var signifikant mera framgångsrika.</p> / <p>Many species of diurnal raptors have been, and still are, threatened. A widely used method for restoration of raptors is re-introduction. The purpose of this study is to investigate if there is a correlation between how well IUCN´s guidelines for re-introduction projects have been followed, and the success of the projects. I also evaluate the most common re-introduction methods used. In addition, I analyze the correlation between success of the projects and time used, as well as number of birds released. The study is based on 27 re-introduction projects from the early 1970´s until today. The guidelines were separated into biological and nonbiological. There was no difference in success between projects where many of the biological guide-lines were fulfilled, and those where less guide-lines were fulfilled. However, projects where a larger proportion of the non-biological guide-lines were fulfilled were significantly more successful. Hacking was used in 14 of the 16 successful projects. Projects that lasted longer, and where more birds were released, were significantly more successful.</p>

<p>Klorofyllhalten och karotenoidhalten per torrvikt samt storlek och formen på solbarr och skuggbarr studerades under hösten 2006 från tre granar (Picea abies) på tre olika platser. En metodanalys för pigmentextraktionen gjordes för att kunna använda den bästa metoden. Tre metoder testades och en passiv metod valdes med metanol som lösningsmedel.</p><p>Den totala klorofyllhalten och karotenoidhalten per torrvikt bör vara högre i skuggbarren än i solbarren för samtliga granar. Ingen skillnad kunde visas för klorofyll a/b förhållandet eftersom förhållandet var olika mellan granarna och de skillnader som kunde visas för två av fallen var relativt små. Generellt var det tre gånger mer klorofyll a än klorofyll b i samtliga barr. Förhållandet mellan klorofyll och karotenoider kunde inte heller visa någon större skillnad mellan sol och skuggbarr.</p><p>Vad gäller storleken på barren skiljde sig tjockleken mest, det kunde visas att solbarren var ca 1,5 gånger tjockare än skuggbarren. Även den beräknade totala barrytan var större hos solbarren. Den specifika barrytan (totala barrytan/friskvikt) var högre hos skuggbarren.</p>

<p>Denna studie undersöker hur fotosyntesen behandlas i olika läromedel från högstadiet och gymnasiet i ämnet biologi. Även den förändring som skett över tiden har studerats. Studien berör därför läroböcker från 1970-talet fram till 2000-talet. Undersökningen har genomförts med hjälp av studier av en serie högstadieböcker och en serie gymnasieböcker, genomgång av kursplaner och läroplaner, samt intervju med en lärare från gymnasiet. Syftet med att intervjua läraren var att få en inblick i hur denne upplever lärobokens presentation av fotosyntesen. Resultatet visar en förändring i högstadiets biologiläromedel från att ha presenterat biologiska processer på ett faktaspäckat och naturvetenskapligt sätt till ett mera vardagligt och sammanhängande sätt. Gymnasiets läromedel i biologi kurs A bygger från början på en helhetssyn, och genomgår inte samma förändring mot vardag och förenkling som visat sig i högstadiets läromedel.</p>

Bränning har använts av människor för bearbetning av naturen av flera anledningar, t.ex. för att bryta ny mark eller för att skapa bättre bete för boskap. Om bränningen sker under tidig vår är det mindre risk att växtligheten skadas. Det som sker när den döda biomassan bränns är att det mesta av kvävet försvinner till atmosfären, vilket gynnar hög artdiversitet. För att utreda huruvida artanatal, artsammansättning och procentandel gräs i frisk ängsmark, påverkas av bränning utsågs tre lokaler med olika bränningsfrekvens: gammalbränd (inte bränd i år, men tidigare), nybränd (bränd varje år) och obränd (aldrig bränd), vilka inventerades under sommaren 2007 varefter resultatet sammanställdes. Det fanns flest arter i kategori gammalbränd, något färre i nybränd och minst antal arter i obränd. Det visade sig även att olika arter gynnades eller missgynnades i de olika kategorierna. För ett visst antal arter kunde ingen påverkan visas varpå dessa arter antogs vara opåverkade av bränning. Procentuellt gynnades flest arter i kategori gammalbränd vid jämförelse med kategori obränd. Artsammansättningen varierade mellan kategorierna. Det fanns större andel gräs i kategori obränd än i nybränd och gammalbränd. / Burning has been used for preparation of the landscape for diverse reasons, for example breaking new land or make better conditions for the pasture. If the burning takes place during the dormancy period there is less risk to harm the vegetation. When the necromass is burned most of the nitrogen is lost to the atmosphere, which favours high species diversity. To investigate whether the number of species, species composition and the proportion of grass are affected by burning, three categories were chosen: old burned (not burned this year, but earlier years), new burned (burned every year) and unburned (never burned). An inventory of the field sites was performed during the summer of 2007. It turned out that the old burned category had the greatest number of species, the newburned exhibited slightly fewer species, while the unburned category had the lowest number of them all. It also became clear that some species were favoured while others were at a disadvantage in the three different categories, and for some species no influence could be measured. Calculated in percentage, most species were favoured in old burned categories in comparison with the unburned ones. The species composition was different between the three categories. There was a greater proportion of grass in the unburned category than in the new burned and old burned ones.

Storvuxna musslor i sötvatten (stormusslor) kan ha drabbats av en allvarlig tillbakagång i såväl Sverige som hela världen. Tidigare undersökningar i Sverige och andra delar av världen visar på en kraftig tillbakagång och brist på en fungerande föryngring hos arterna flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) och tjockskalig målarmussla (Unio crassus). I tidigare undersökningar i Sverige har fokus främst varit att försöka kartera arternas förekomst och utbredning, men inte dess föryngring. Syftet med denna studie är att undersöka föryngringen av samtliga arter stormusslor i vattensystemen Tidan, Lidan och Mariedalsån i Västra Götalands län. Sju lokaler valdes selektivt ut för att representera några av de bästa i de tre vattensystemen. Inventeringen utfördes främst med vattenkikare men även med luther- räfsa. Sedimentprov utfördes i lokalerna för undersökning av juvenila musslor. Musslorna räknades, artbestämdes, mättes och åldersbestämdes utifrån räknade vinterringar på skalen. Resultatet i studien pekar på att föryngringen är mycket dålig i flertalet lokaler även hos vanligt förekommande arter i landet som allmän dammussla (Anodonta anatina) och spetsig målarmussla (Unio tumidus). Förekomsten av arter stormusslor i lokalerna är dålig och tyder på relativt artfattiga vatten i Tidan, Lidan och Mariedalsån. Då de inventerade lokalerna ska representera några av de bästa i de tre vattensystemen är resultaten på föryngringen i vattendragen mycket oroväckande. Fortsatta studier bör göras på föryngringen i vattendragen för samtliga arter stormusslor i Västra Götalands län, nationellt och internationellt. / Freshwater mussels (Unionoida) may have been substantially reduced in Sweden as well as the whole world. Earlier studies show that the species Margaritifera margaritifera and Unio crassus has been substantially reduced and there are several localities with no reproduction in Sweden and in several other parts of the world. Other species of freshwater mussels in Sweden have not been studied very much and the focus of studies in Sweden has been on the species existence, not their reproduction. The purpose with this study is to examine the existence of reproduction of different kind of freshwater mussels in the water systems Tidan, Lidan and Mariedalsån in Sweden. Seven localities were choosing selective for the study to represent some of the best localities in the water systems. The freshwater mussels were studied on the bottom and in the sediment. The lengths of mussels were measured and the winter rings were counted to estimate the age of the mussels. The result of this study point on a very bad reproduction in several localities even with the most common species in Sweden and the diversity of species are low in the water systems Tidan, Lidan and Mariedalsån. These localities were supposed to represent some of the best localities in the water systems and because of that the result of the bad reproduction is very concerning. More studies of the reproduction of freshwater mussels even the more common species is recommended in Sweden and other countries of the world.

No description available.

No description available.

Processbeskrivningen syftar till att formge ett gestaltningsförslag av en bostadsgård som stödjer sociala aktiviteter. Med sociala aktiviteter åsyftas enskilda aktiviteter som kan leda till möten och gemensamma aktiviteter, tillfälliga eller planerade. Bostadsgården som jag utgår ifrån i gestaltningsförslaget ligger i stadsdelen Andersberg, Gävle. I bakgrunden presenteras stadsbyggnadsbegrepp som ger en förklaring till utformningen av den sociala och fysiska bostadsmiljön. Sedan redovisas resultat ifrån studier som gjorts om miljonprogramsområden och av stadsrummet. Dessa används i gestaltningsprocessen som verktyg, tillsammans med observationer av bostadsgårdens förutsättningar. Detta leder fram till ett formgivningsförslag som stödjer sociala aktiviteter.

No description available.

Mitt examensarbete var ett uppdrag från Hälsohuset i Båstad som ville skapa en helande trädgård och få ett designförslag på en sådan. Hälsohusets nuvarande arbete med friskvård som meditationer, samtalsterapi och vanliga läkarundersökningar m.m. bedrivs inomhus. Målgruppen som besöker Hälsohuset är bred men alla har sin hälsa som fokus. Hälsohuset vill komplettera med utomhusverksamhet genom att anlägga en helande trädgård som kan erbjuda klienterna möjligheten att vistas i en restorativ utemiljö under besöken.   Arbetet har skrivits som en processbeskrivning där syftet är att man ska kunna följa hela arbetets framskridande. Mina frågeställningar inför detta arbete var; Vad kan Hälsohuset vinna på att ha en del av sin verksamhet utomhus? Vilka är de viktigaste restorativa kvalitéer för målgruppen i Hälsohuset trädgård? För att besvara dessa frågor utfördes en litteraturgenomgång inom ämnesområdet natur och hälsa för att belysa hur utemiljöer kan främja vår hälsa. Att naturen har en positiv påverkan på människan allmänt finns det idag belägg för i forskningen. Det finns även teorier som säger att sjuka individer rehabiliteras snabbare om de får vistas i naturen. Man har kunnat fastställa vad som utgör och vad en helande plats bör ha för innehåll.  Utifrån de fakta litteraturgenomgången gav kunde arbetets frågeställningar besvaras. Vinsterna av utomhusverksamhet för Hälsohuset presenteras utifrån mina egna slutsatser samt vilka de viktigaste restorativa kvalitéer för målgruppen är i Hälsohuset trädgård?  Inför utformningen av den helande trädgården gjordes observationer, intervjuer och en inventeringsanalys av trädgården och dess omgivningar. Jag planerade utformningen utifrån svaret på min frågeställning om vilka restorativa trädgårdskvalitéer som är viktigast för Hälsohusets målgrupp. Jag tog även fasta på det fakta som min litteratursökning gav. I design förslaget till beställaren lyfter jag fram kvalitéer i trädgården som redan finns och det som behöver anläggas så att trädgården kan nyttjas utifrån sitt syfte vilket är att kunna använda utemiljön och bedriva olika behandlingar och aktiviteter där. Jag beskriver trädgårdens delar, mina val och visar en illustrationsplan och en planteringsplan med växtlista. Egna idéer om trädgårdens utformning och anläggning presenteras i slutet av arbetet.