Global ETD Search

1	På studiebesök i Bregottfabriken : En kulturgeografisk studie kring markanvändningen i nordöstra Sjösås församling Nyberg, Anders January 2011 (has links) Syftet med detta arbete har varit att kartlägga, beskriva och förklara de förändringar som skett när det gäller markanvändningen under de senaste hundra åren. Fallstudien har särskilt fokuserat på ängs- och hagmarken inom byarna Stora Heda, Lilla Heda och Karryd i nordöstra Sjösås församling. Studien har studerat förändringar i omfång och användning av markslagen, sökt de orsakssamband som kan tjäna till förklaringar och även studerat samtida förändringar vilka kan ha en påverkan på en framtida användning. Resultatet visar på ett orsakssamband där minskad djurhållning kräver mindre vinterfoder från ängsslåtter. En förändring av den plöjda åkermarken från säd till vall. Detta har flyttat skogs- och hagbetet till vallåkern eller ängen för att sedan nästen helt ha övergett ängs- och hagmarken. En ytterligare minskning av antalet betande djur har gjort att det idag är koncentrerat till vallbärande åker. Det finns också en koppling mellan antalet permanentboende i en by och graden av hävdade och betade marker. Samtida förändringar vilka uppfattas som centrala för en framtida markanvändning är vindkraftens utbyggnad och dess etableringskoncentration. Den medialiserade bilden av svenskt kulturlandskap diskuteras också som en viktig dimension av ett framtida markanvändande. markanvändning ängsmark hagmark vindkraft
2	Bränning påverkar artantal, artsammansättning och andel gräs i frisk ängsmark / Burning affects the number of species, species composition and proportion of grass in semi-natural meadow Karlsson, Katarina January 2008 (has links) <p>Bränning har använts av människor för bearbetning av naturen av flera anledningar, t.ex. för att bryta ny mark eller för att skapa bättre bete för boskap. Om bränningen sker under tidig vår är det mindre risk att växtligheten skadas. Det som sker när den döda biomassan bränns är att det mesta av kvävet försvinner till atmosfären, vilket gynnar hög artdiversitet.</p><p>För att utreda huruvida artanatal, artsammansättning och procentandel gräs i frisk ängsmark, påverkas av bränning utsågs tre lokaler med olika bränningsfrekvens: gammalbränd (inte bränd i år, men tidigare), nybränd (bränd varje år) och obränd (aldrig bränd), vilka inventerades under sommaren 2007 varefter resultatet sammanställdes.</p><p>Det fanns flest arter i kategori gammalbränd, något färre i nybränd och minst antal arter i obränd. Det visade sig även att olika arter gynnades eller missgynnades i de olika kategorierna. För ett visst antal arter kunde ingen påverkan visas varpå dessa arter antogs vara opåverkade av bränning. Procentuellt gynnades flest arter i kategori gammalbränd vid jämförelse med kategori obränd. Artsammansättningen varierade mellan kategorierna. Det fanns större andel gräs i kategori obränd än i nybränd och gammalbränd.</p> / <p>Burning has been used for preparation of the landscape for diverse reasons, for example breaking new land or make better conditions for the pasture. If the burning takes place during the dormancy period there is less risk to harm the vegetation. When the necromass is burned most of the nitrogen is lost to the atmosphere, which favours high species diversity.</p><p>To investigate whether the number of species, species composition and the proportion of grass are affected by burning, three categories were chosen: old burned (not burned this year, but earlier years), new burned (burned every year) and unburned (never burned). An inventory of the field sites was performed during the summer of 2007.</p><p>It turned out that the old burned category had the greatest number of species, the newburned exhibited slightly fewer species, while the unburned category had the lowest number of them all. It also became clear that some species were favoured while others were at a disadvantage in the three different categories, and for some species no influence could be measured. Calculated in percentage, most species were favoured in old burned categories in comparison with the unburned ones. The species composition was different between the three categories. There was a greater proportion of grass in the unburned category than in the new burned and old burned ones.</p> Bränning Ängsmark Artantal Biology Biologi
3	Bränning påverkar artantal, artsammansättning och andel gräs i frisk ängsmark / Burning affects the number of species, species composition and proportion of grass in semi-natural meadow Karlsson, Katarina January 2008 (has links) Bränning har använts av människor för bearbetning av naturen av flera anledningar, t.ex. för att bryta ny mark eller för att skapa bättre bete för boskap. Om bränningen sker under tidig vår är det mindre risk att växtligheten skadas. Det som sker när den döda biomassan bränns är att det mesta av kvävet försvinner till atmosfären, vilket gynnar hög artdiversitet. För att utreda huruvida artanatal, artsammansättning och procentandel gräs i frisk ängsmark, påverkas av bränning utsågs tre lokaler med olika bränningsfrekvens: gammalbränd (inte bränd i år, men tidigare), nybränd (bränd varje år) och obränd (aldrig bränd), vilka inventerades under sommaren 2007 varefter resultatet sammanställdes. Det fanns flest arter i kategori gammalbränd, något färre i nybränd och minst antal arter i obränd. Det visade sig även att olika arter gynnades eller missgynnades i de olika kategorierna. För ett visst antal arter kunde ingen påverkan visas varpå dessa arter antogs vara opåverkade av bränning. Procentuellt gynnades flest arter i kategori gammalbränd vid jämförelse med kategori obränd. Artsammansättningen varierade mellan kategorierna. Det fanns större andel gräs i kategori obränd än i nybränd och gammalbränd. / Burning has been used for preparation of the landscape for diverse reasons, for example breaking new land or make better conditions for the pasture. If the burning takes place during the dormancy period there is less risk to harm the vegetation. When the necromass is burned most of the nitrogen is lost to the atmosphere, which favours high species diversity. To investigate whether the number of species, species composition and the proportion of grass are affected by burning, three categories were chosen: old burned (not burned this year, but earlier years), new burned (burned every year) and unburned (never burned). An inventory of the field sites was performed during the summer of 2007. It turned out that the old burned category had the greatest number of species, the newburned exhibited slightly fewer species, while the unburned category had the lowest number of them all. It also became clear that some species were favoured while others were at a disadvantage in the three different categories, and for some species no influence could be measured. Calculated in percentage, most species were favoured in old burned categories in comparison with the unburned ones. The species composition was different between the three categories. There was a greater proportion of grass in the unburned category than in the new burned and old burned ones. Bränning Ängsmark Artantal Biology Biologi
4	Förändring av kärlväxters artsammansättning vid återupptagen hävd i skogligt avgränsade ängs- och hagmarker / Changes in vascular plant species composition when resuming traditional management of isolated meadows and pastures Backius, Helena January 2011 (has links) I det äldre jordbrukslandskapet finns en biologisk mångfald som man bl.a. försöker bevara genom att via EU:s miljöstöd stimulera lantbrukare att hävda betesmarker och slåtterängar med gammaldags metoder. Men är åtgärderna effektiva och uppfyller de sitt ändamål? Syftet med denna studie var att återinventera 10 stycken provytor från 2002 på gården Brofallet, för att se hur artsammansättningen hos kärlväxter hade påverkats av nio säsongers återupptagen hävd. Gården ligger helt omgiven av skog, isolerad från annan jordbruksmark. Ingen signifikant generell förändring kunde noteras hos hävdgynnade kärlväxtarter. Kvalitativa observationer kunde däremot visa en ökning av vissa hävdgynnade arter. Slutsatsen är att de femåriga åtaganden som lantbrukare gör för att få miljöstöden inte är tillräckliga sett till den totala mångfalden av kärlväxtarter på en gård som Brofallet, men att förändringar däremot kan tänkas ske snabbare på andra nivåer i ekosystemet. I studien diskuteras att även miljöåtgärderna och dokumentationen borde präglas av mångfald, där det småskaliga extensiva jordbruket kan visa sig vara viktigt i det totala strävandet efter ett hållbart samhälle både när det gäller att utnyttja extensiva marker för livsmedelproduktion och för att behålla biodiversiteten på landskapsnivå. / Old agricultural landscapes house a great biodiversity. To conserve this diversity the European Union award financial support in the form of environmental grants to encourage farmers to maintain pastures and hay meadows using old-fashioned methods. But are the measures effective and do they meet their purpose? The purpose of this study was to re-inventory ten sample plots from 2002 on the farm Brofallet to see how species composition of vascular plants had been affected by the nine seasons of using these old-fashioned methods management. The farm is completely surrounded by forest, isolated from other agricultural land. No significant overall change was observed concerning the composition of vascular plant species favored by traditional management. Qualitative observations, however, showed an increase in some species favored by traditional management. The conclusion is that the five-year commitment that farmers make to receive the environmental grants is not adequate enough to be able to detect changes in total diversity of vascular plants on a farm such as Brofallet, but that changes may occur faster at other levels in the ecosystem. Moreover, a ramification of this study is the idea that even environmental measures and documentation should be characterized by diversity. In summary, small-scale extensive farming may prove to be important in the overall quest for a sustainable society, both to exploit land for food production using extensive farming, and to maintain biodiversity at the landscape level. naturvårdsbiologi hävdgynnade arter hävdgynnade kärlväxtarter hävdgynnad flora gammaldags hävd återupptagen hävd ängsmark ängsmarker hagmark hagmarker betesmark betesmarker biologisk mångfald biodiversitet artdiversitet miljöstöd EU:s miljöstöd extensivt jordbruk utmark utmarker
5	Makrofossilanalys som ekologiskt verktyg : En metodutvärdering Pettersson, Siri January 2017 (has links) Approximately 50 percent of all endangered species in Scandinavia are associated with old agricultural landscapes. During the agricultural industrialization of the past century the traditional practices and methods that created these environments have been phased out. This has brought on a serious decline and fragmentation of biomes that many endangered species depend on. Knowledge of traditional agricultural landscapes and their species dynamics is needed to make well informed decisions regarding their care and restoration. One way to acquire such knowledge is to study fossil plant remnants from old agricultural contexts. In this study sub-fossil Cyperaceae achenes were analyzed in an attempt to identify them. The achenes had been preserved in three Iron Age wells (80-980 AD) at the Gilltuna settlement in central Sweden and were found during an archeological investigation in 2010. The purpose of this study was to identify the achenes to species level, make conclusions about the ecology of the surrounding landscape, and construct simple species identification key as well as evaluate archaeobotany as an ecological tool. The identification attempt resulted in 14 determined species, which were in consistency with previous landscape analyses made using ecological species distribution. The resulting identification key is a suggestion, to be expanded in the future. This method can undoubtedly provide further knowledge of prehistoric and historical biomes, but in order to draw useful conclusions the identification technique further as well as knowledge of present regional ecology must be developed, especially concerning different Cyperaceae species‟ response to different kinds of stress. macro fossil analysis cyperaceae sedge seed archaeobotanic paleo ecology sweden conservation makrofossilanalys arkeobotanik paleoekologi växtekologi ekologi historisk ekologi cyperaceae halvgräs makrofossil subfossil achen nöt frukt frö metodutvärdering artidentifiering identifiering järnålder vikingatid romersk järnålder Gilltuna västerås län naturvård äng ängsmark hage gräsmark Ecology Ekologi Botany Botanik Archaeology Arkeologi

1

Page generated in 0.0365 seconds