SammendragDen dominerende planktonorganismen i Atlanterhavet og Barentshavet er den calanoide kopepoden Calanus finmarchicus. Den er en nøkkelart i den marine næringskjeden, og har evnen til å lagre store mengder fett, som kan være den viktigste opptaksruten for lipofile forurensende stoffer til høyere trofiske nivå. C. finmarchicus er derfor betraktet som en økologisk relevant forsøks art.Ettersom en upassende respons til miljøbestemte og fysiologisk stimuli, som en årsak av toksiske effekter av forurensende stoffer, kan ha atskillige konsekvenser for overlevelse, selv på konsentrasjoner under dødelig nivå, er det viktig å undersøke adferds indikatorer for akvatisk toksisitet. Det ble totalt gjennomført fire eksponerings serier, hvor eksponerings media var WAFs basert på fersk og forvitret råolje. Eksponeringstiden var 24, 48, 72 og 96 timer. Endringer i flukt respons som en årsak av narkose indusert av olje eksponering ble målt. Parameterne som ble målt var flukt respons frekvens, flukt respons latens tid og utmattende effekter av repetitive hydrodynamiske forstyrrelser. Resultatet fra forvitret og fersk råolje eksponeringer viser at det skjer en nedgang i flukt respons frekvenser selv på konsentrasjoner langt under dødelig nivå, for alle eksponerings tider. Det ble derimot ikke funnet noen klar korrelasjon mellom råolje eksponering og endinger i latens tid eller utmattende effekter av repetitiv hydrodynamiske forstyrrelser.Tilstedeværelsen av signifikant reduksjon i flukt respons frekvenser i C. finmarchicus indikerer at endringer i flukt adferd kan fungere som endepunkt for toksiske effekter, av kjemikalier med konsentrasjoner under dødelig nivå, og kan blir brukt som en økologisk relevant biomarkør.

As human induced disturbance in alpine ecosystems have increased, more knowledge is needed about the long-term effects of restoration efforts in such environments. There are benefits with using native species in restoration in alpine ecosystems, but the establishment success of native species compared to non-native species, and their effect on the establishment of native species has not been evaluated in detail. We examined ten disturbed alpine sites 21 years after seeding with a commercial seed mix, with regard to vegetation cover, species richness and soil conditions, and compared them with reference sites in close vicinity. After 21 years seeded sites had more vegetation cover, but native vegetation cover and species richness was larger in reference sites. Soil material did have a significant effect on vegetation cover, with less vegetation establishing as dominating soil particle size increased. However, native vegetation cover remained the same with increasing soil material. The effects of a native species, Festuca ovina, was compared with the effects of the main ingredient from the commercial seed mix used in 1989, Festuca rubra, on the establishment of the native Betula nana. Festuca rubra established slightly better than F. ovina on all soil types in the greenhouse experiment, but had larger plant size. B. nana experienced competition from both Festuca species, but less from F. ovina. The species F. ovina facilitated for B. nana on coarse soil. Even though these findings indicate that the native F. ovina is the best alternative with regard to establishment of a native species in the greenhouse, these patterns may not always be expected in nature due to other environmental factors, like wind. However the findings in this study indicate that using native species is the best alternative in alpine ecosystem restoration.

Effective population size (Ne) is a fundamental concept within biology and can be defined as the size of an ideal Wright-Fisher population in which the rate of genetic drift is the same as in the observed population. Natural populations are not ideal so that Ne is often < Nc. A low Ne can lead to inbreeding depression and less adaptability in a population, thus it is essential to know Ne for threatened populations. Ne can be estimated using genetic or demographic data. In this study four different genetic estimators (LDNE, ONeSAMP, MLNE and CoNe) and one demographic estimator were compared using data from a natural house sparrow metapopulation. How Ne related to Nc was also examined. All four genetic estimators seemed to be upwardly biased, however, LDNE often produced estimates in the expected range (Ne<N) and thus appeared to be less biased. To understand how characteristics of natural populations may affect the rate of genetic drift it is important to examine what influence the Ne/Nc-ratio. Thus, I investigated whether population characteristics such as population size, sex ratio, immigration rate, variance in population size and population growth rate explained the variation in the Ne/N ratio for the different genetic estimators. A general result was that the immigration rate had a positive effect on the Ne/Nc-ratio. The apparent upward bias of genetic Ne estimates and the positive effect of immigration rate on Ne/Nc-ratio suggest that gene flow between subpopulations within the study metapopulation was of significant importance for the rate of genetic drift. Genetic estimators of Ne seem like promising tools. However, if no knowledge of the ecology of the population in question exists, Ne should be interpreted cautiously. When assumptions underlying estimators are violated this can lead to erroneous conclusions about genetic processes in the population. 

Question: How does nutrient addition and seeding affect revegetation of seed plants, and are the effects differing among the stages of the regeneration pathway? Location: Two roads restored in 2002, located in Hjerkinn firing range, in lower alpine zone of Dovrefjell, Norway.Methods: Abundance of species and functional types (dwarf shrubs, forbs and graminoids) in four stages of the regeneration pathway (seed rain, seed bank, field seedlings and established vegetation) was recorded seven years after road reconstruction in treatment plots (with nutrient addition, nutrient + seed addition and no treatment). Results: The graminoid Deschampsia cespitosa dominated the vegetation and seed rain in fertilized plots, while the seeded Festuca rubra still dominated the seeded + fertilized plots. The germinable seed bank was lowest in the seeded + fertilized treatment, while the control plots had the highest number of seedlings germinating in the field. Dwarf shrubs had a high germination rate in the field, despite low rates in the seed rain and seed bank. The highest rate of dwarf shrub seedlings was in control plots, while the frequency of dwarf shrubs in the established vegetation increased with nutrient addition. Forbs had species specific responses.Conclusions: Both treatments that included nutrients were dominated by graminoids, with a higher vegetation cover and frequency of dwarf shrubs than the control plots. While graminoids are the most efficient seed producers, they are less able to germinate and survive as seedlings. Dwarf shrubs accounted for a high proportion of germinating seedlings in the field, but the low frequencies of dwarf shrubs in the established control plot vegetation suggest either low seedling survival or an ongoing successional change. It remains to be revealed if the high recruitment of dwarf shrubs in the control plots will speed up the establishment of the typical dwarf shrub cover similar to the surrounding vegetation and hereby indicate that unassisted recovery is the fastest way to restore alpine dwarf shrub heath.

Min studie handlar om hur inomartskonkurrensen ser ut hos talgoxen, Parus major, när det gäller födosök, trädplacering och säkerhet. Är det så att fåglarna lever i ”mansdominerade” samhällen, att det är hanen som söker föda på de bästa och säkraste delarna av trädet jämfört med honan. För att undersöka detta har 31 talgoxar studerats under nio dagar i sin naturliga miljö. Här noterades var i trädet de placerade sig och hur de sedan förflyttade sig i tre födosök. För att visa på skillnader gjorde jag icke- parametriska tester som visade att det fanns signifikanta skillnader mellan hur honor och hanar placerar sig i träden vid födosök.

<p>Next year, Swedish upper secondary school will be the arena for a new comprehensive reform according to an extensive government bill. The reform will probably have major impact on every-day educational practices. The aim of this paper is to describe the consequences for</p><p>biology teaching when the reform is implemented, and to analyse in what way the biology teachers, and other participants, take part in digitised discussion forums during the implementation of the reform.</p><p>The research design consists of a quantitative approach and two different methods are used, i.e. descriptive content analysis and quantitative content analysis. The content and meaning of the government bill is analysed and the statements from the participants at the discussion forums are equally important in order to fulfil the aim of this inquiry.</p><p>The results show the reform will have a profound impact on the subject biology, e.g. the amount of courses will decrease, course grades will be replaced by subject grades, new syllabi will be introduced, and biological subject matters will be integrated in compulsory core subjects. According to the analysis of the digitised discussions the biology teachers do take part. However, their statements seldom lead to dialogues, as the participants seem to be</p><p>unwilling to give any feed back.</p> / <p>Frågeställningarna i denna uppsats handlar om de förändringar vilket den nya gymnasiereformen 2007 innebär för biologiundervisningen och biologilärarnas deltagande i den öppna förändringsprocess som Skolverket inbjuder till i form av diskussionsfora. Syftet är att exempelvis studera vem som deltager och om det existerar ett samtal. Uppsatsen är en upptäckande analys där jag använder mig av två analysmetoder.</p><p>Den första metoden är en deskriptiv innehållsanalys, som beskriver förändringarna som gymnasiereformen 2007 innebär för biologiundervisningen i den Svenska gymnasieskolan. Denna metod bygger på regeringspropositionen Kunskap och kvalitet – elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan (2003/04:140).</p><p>Den andra metoden är en enkel kvantitativ innehållsanalys, vilken beskriver bland annat biologilärarnas deltagande i Skolverkets diskussionsfora, vilket lagts ut på Internet.</p><p>De två diskussionsfora, vilka är aktuella för denna uppsats, omfattar två nationella program vilka är Naturbruksprogrammet och Naturvetenskapsprogrammet. Programmen omfattar båda ämnet biologi. De medverkande aktörernas åsikter värderas av Skolverkets programansvariga under arbetet med reformen vilket önskas resultera i en demokratisk medverkan.</p><p>Resultatet från den första deskriptiva analysen visar att antalet biologikurser kommer att minska och en infärgning mellan kärnämnena och biologiämnet kommer att införas. Resultatet visa även att kursbetyg kommer att försvinna och ämnesbetyg kommer att införas. Detta innebär att ämnet biologi kommer att minska från 500 gymnasiepoäng till 300 gymnasiepoäng.</p><p>Den kvantitativa analysens resultat visar att de flesta inläggen på de aktuella diskussionsfora kom från förmodade biologilärare och att det inte har förekommit någon respons. Detta innebär att biologilärare har deltagit, men det är bara ett fåtal och det har inte förekommit något samtal.</p>

The purpose of this study was to gain greater knowledge of how preschool teachers and children using an experimental- and activity box in biology. To find this out, I have used the participant observation method and semi-structured interviews since my study is qualitative. The result of the work led to a greater understanding of the biologybox. It was shown that preschool teachers' involvement is very important for children and that the biologybox contained good and inspiring materials. Although educators desired that there was more material to choose from as well as the usage time of the biologybox should be longer than 3 weeks.

Det finns ca 2100 arter av lavar och ca 1000 arter av mossor i Sverige. Av dessa befinner sig 281 lavarter och 233 mossarter på rödlistan. Lavar och mossor är relativt okända organismgrupper då nya arter fortfarande upptäcks som visar sig vara inte allt för ovanliga. De flesta lav- och mossarterna är inte särskilt känsliga för störningar, men de arter som som är känsliga är extra intressanta och utgör ofta signalarter för ett områdes status. Eftersom lavar och mossor är relativt lätta att hitta och återfinns året runt är av de man känner till välstuderade och används ofta som indikatorer på ett områdes biologiska kvaliter.   En jämförande inventering genomfördes sommaren 2010 i en produktionsskog med gran och en olikåldrig blandskog för att se om det fanns några skillnader i artdiversiteten av mossor och lavar genom att inventera 60 rutor i vardera skog. Inga signalarter eller arter kategoriserade som hotade hittades. I granskogen hittades två lavarter och 20 mossarter och i blandskogen hittades fem lavarter och 25 mossarter. Antalet arter var lägre i produktionsskogen men i genomsnitt fanns lika många arter per ruta i de båda skogarna. Produktionsskogen med gran ska ingå i ett framtida naturreservat och man vill att den ska bli så lik blandskogen som möjligt i framtiden. Olika förslag till skötselplanen tas upp, så som att ringbarka, frihugga lövträd samt att fylla igen dikena som sätts in för att produktionsskogen ska få en mer blandskogkaraktär.

No description available.

Abstract The purpose of this study was to see if there is a connection between smolt length from Brattfors salmon cultivation and temperature. Climate changes are expected to give a higher temperature that could result in a longer growing season for the fish. Cultivated smolt is today bigger than it was before, it is also bigger than the wild salmon. The growth season of salmonids depend on the water temperature, salmonids need 6-80C to grow. Water temperature has been surveyd since the late 50´s in Brattfors. The result shows that it’s now considerable more days per year with higher temperature. Data of the fish length growth includes 2-years old smolt of salmon (Salmo salar L.) and trout (Salmo trutta L.), put out in the Vänern area from 1965 – 2002. This study is includes the tribes of Klarälvssalmon, Gullspångssalmon and Gullspångstrout. Length data was related to growth season, i.e. number of days with a temperature above 60C, in the cultivation basins. The result of this study shows for both tribes of salmon that there is not a relationship between fish length and days of growing temperatures because the regression coefficient was too small. The result for the Gullspångstrout shows a small length increase and the regression coefficient were lager than it was for the tribes of salmon. / Sammanfattning Syftet med denna studie var att undersöka ifall det fanns ett samband mellan längdtillväxten hos kompensationsodlad smolt från Brattforslaxodling och temperatur. Klimatförändringar förväntas ge högre temperaturer, vilket för fiskens del skulle visa sig i en allt längre tillväxtsäsong. Odlad smolt är i dag större än vad den varit längre tillbaka i tiden och den är även större än sina vilda artfränder. Fiskens tillväxtsäsong styrs till stor del av vattentemperatur. Generellt kan man säga att laxartade fiskar börjar tillväxa över 6-80C. Information om vattentemperaturen har samlats in sedan slutet av 1950-talet i Brattfors. Resultatet visar att det nu är betydligt fler dagar per år med högre temperaturer. Data om fiskens längdtillväxt innefattar 2-årig smolt av arterna lax (Salmo salar L.) och öring (Salmo trutta L.), utsatta i Vänerområdet från 1965 till 2002. Av de två arterna omfattar studien stammarna Klarälvslax, Gullspångslax och Gullspångsöring. Längddata har relaterats till hur många dagar per år som det varit tillväxtsäsong, det vill säga att det varit temperaturer över 60C i laxodlingens bassänger. Resultatet av undersökning hos båda stammarna på lax blev att man inte kan påvisa ett samband därför att längdtillväxten var ytterst marginell och spridningen allt för stor. För Gullspångsöringen kunde man se en liten längdökning och det var betydligt mindre spridning mellan individerna än vad som uppvisas hos stammarna av lax.