Syftet med den här studien är att ta reda på vilka verksamheter som ingår i utomhusundervisningen i åk 1-6 i skolorna i Pargas, vilka möjligheter och vilka hinder lärarna upplever samt hur eleverna upplever utomhusundervisningen. Undersökningen riktar sig till samtliga klasslärare i Pargas stad. Utgående från att allt fler rapporter visar på barns och ungdomars stillasittande, försämrade hälsa och stressymptom behöver vi medvetet fundera på hur vi kan förändra skolans arbetsmetoder för att befrämja välmående och hälsa. Uppsatsen strävar till att ringa in vad utomhuspedagogik innebär, att ge en liten bakgrund samt redogöra för några, främst nordiska forskares syn på utomhusundervisning. Studien innefattar en lärarenkät, några lärarintervjuer samt belyser elevernas åsikter med hjälp av en elevenkät. Eftersom kopplingen till läroplanen är viktig för att berättiga utomhusundervisning i skolan berörs också den i uppsatsen. Resultatet visar att många lärare upplever tidsbrist och stress p.g.a. utökade uppgifter i skolan, men de flesta är ändå positiva till att undervisa utomhus. De flesta elever är också positivt inställda till undervisning utomhus.

No description available.

No description available.

I lärarutbildningens allmänna utbildningsområde tre ingår det ett examensarbete. Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur mycket pedagogerna i skolans tidigare år arbetar med att undervisa i utomhusmiljö. Enligt olika studier har det visat sig att barn idag tillbringar mindre tid ute i naturen. För att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av kurs och referenslitteratur i utomhuspedagogik samt litteratur som jag haft i kurser tidigare i lärarutbildningen. Jag har valt att göra en kvantitativ undersökning. Syftet med min undersökning är att få kunskap om, när och hur ofta pedagogerna använder skolans närmiljö när de undervisar. Samt vad de ser för möjligheter och hinder. I diskussionen lägger jag tyngdpunkten på att se utomhusundervisningen som något naturligt, som en del av undervisningen i olika miljöer. Resultatet av undersökningen visar att utomhusundervisning bedrivs, då främst i matematik, i de naturvetenskapliga ämnena och i idrott och hälsa.

<p>I lärarutbildningens allmänna utbildningsområde tre ingår det ett examensarbete. Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur mycket pedagogerna i skolans tidigare år arbetar med att undervisa i utomhusmiljö. Enligt olika studier har det visat sig att barn idag tillbringar mindre tid ute i naturen.</p><p>För att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av kurs och referenslitteratur i utomhuspedagogik samt litteratur som jag haft i kurser tidigare i lärarutbildningen. Jag har valt att göra en kvantitativ undersökning.</p><p>Syftet med min undersökning är att få kunskap om, när och hur ofta pedagogerna använder skolans närmiljö när de undervisar. Samt vad de ser för möjligheter och hinder. I diskussionen lägger jag tyngdpunkten på att se utomhusundervisningen som något naturligt, som en del av undervisningen i olika miljöer. Resultatet av undersökningen visar att utomhusundervisning bedrivs, då främst i matematik, i de naturvetenskapliga ämnena och i idrott och hälsa.</p>

Flera forskare (Erdem, 2018; Norling &amp; Sandberg, 2015) har anmärkt på den bristande forskningen om barns språkutveckling i relation till uteverksamheten. Med utgångspunkt i fenomenologin har pedagogers upplevelser av arbetet med barns språkutveckling i relation till uteverksamheten undersökts. Studiens syfte är att öka förståelsen för pedagogers syn på barns språkutveckling i uteverksamheten såväl som att bidra med kunskap om pedagogers upplevelser av arbetet med barns språkutveckling i uteverksamheten. Utifrån en fenomenologisk och kvalitativ ansats genomfördes fokusgruppintervjuer och en kvalitativ analys. Resultatet mynnar ut i två huvudkategorier; pedagogens synsätt samt möjligheter och utmaningar. Pedagogens synsätt genomsyrar hela studiens resultat och synliggör att pedagogerna betonar ett medvetet språkutvecklande synsätt. Resultatet visar dessutom att pedagogerna upplever både möjligheter och utmaningar i arbetet med barns språkutveckling i uteverksamheten. Pedagogerna beskriver hur de använder utemiljön för att stimulera barns språkutveckling och att barnen såväl som vuxnas språkbruk påverkas av miljön de vistas i. Samtidigt beskriver pedagogerna utmaningar i arbetet med barns språkutveckling, exempelvis organisatoriska utmaningar och vädret. Studien bidrar till en ökad förståelse för pedagogers upplevelser av arbetet med barns språkutveckling i uteverksamheten och ger slutligen förslag på implikationer för pedagoger samt förslag till fortsatt forskning.

Denna studie handlar om i vilken utsträckning förskollärare tar in hållbar utveckling i den dagliga verksamheten. De områden som berörs är lärandet i barngruppen, uteverksamheten samt miljöcertifieringar. Detta har undersökts genom att förskollärare i en kommun har fått svara på en webbenkät om hur de har arbetat med den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling i sin verksamhet det senaste året. Enkäten har även följts upp med intervjuer av två förskollärare som närmare har fått beskriva sina upplevelser av detta i förskolan. Resultatet visar att majoriteten berör hållbar utveckling i sin verksamhet och det vanligaste innehållet handlar om naturkunskap, närmiljö samt sopsortering och återvinning. Samtliga erbjuder barnen utevistelse flera timmar om dagen och många lämnar förskolans gård minst en gång i veckan. Miljöcertifieringar som Grön Flagg och utmärkelsen Skola för hållbar utveckling är ej särskilt utbrett i den aktuella kommunen och attityderna kring en certifiering är blandade. Slutsatserna är att det huvudsakligen är personalens inställning och engagemang som är avgörande om de ska arbeta med lärande för hållbar utveckling där utevistelsen har stor betydelse och att en miljöcertifiering skulle kunna vara ett bra hjälpmedel om det inte krävdes så mycket administrativt arbete.

Denna studie ämnar belysa förskollärares syn på utevistelsen och hur de upplever förutsättningarna att bedriva undervisning utomhus. Studien syftar till att öka kunskapen om arbetet med, samt vilka faktorer som påverkar, spontan såväl som planerad undervisning utomhus i förskolans verksamhet. Studien har haft en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjufrågor som metod för insamling av data. Empirin har analyserats med hjälp av tidigare forskning samt den skolorganisatoriska modellen som visar hur olika organisatoriska faktorer påverkar den pedagogiska verksamheten. Studiens resultat visar att den fria leken är det huvudsakliga syftet med utevistelse men att det även förekommer spontan såväl som planerad undervisning utomhus i förskolan. Ett flertal faktorer beskrivs ha betydelse för om undervisning utomhus genomförs eller uteblir vilket medför att undervisning framför allt koncentreras till verksamheten inomhus.

Den rådande föreställningen om naturvetenskap i förskolan handlar oftast om att pedagoger ska ta tag i, möta och lyfta fram barns frågor, för att naturvetenskap på så vis ska bli en naturlig del av vardagen i verksamheten. Syftet med min undersökning är att belysa de didaktiska möjligheter som finns i den oplanerade uteverksamheten i förskolan, och att öka förståelsen för hur interaktionsprocesser mellan pedagoger och barn kan påverka lärande och kunskap inom området naturvetenskap. Med hjälp av observationer av pedagoger har jag jämfört om det är någon skillnad mellan utedagar i skogen eller på förskolegården under oplanerade verksamhetstiden. För att få svar på hur pedagogerna kan använda sig av de spontana händelser och upptäckter barn gör till ett lärande kring natur har jag även utfört intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna tar till stor del vara på de tillfällen som uppstår i den oplanerade tiden till ett lärande och kunskap om naturen. Än tydligare är resultatet i skogen då hela miljön är en inspirationskälla och inga lekredskap pockar på barnens uppmärksamhet med sin närvaro. / The prevailing notion about natural-science in preschool often involves that a teacher should show, lift and highlight children’s questions for thereby become a natural part in the everyday activity. The intention with this study was to illustrate the didactic opportunities which are available in the unplanned time outdoors in preschool, and to increase understanding of how the processes of interaction between teachers and children can affect learning and knowledge in the subject of natural science. By using observations of teachers in preschool, I have compared whether there is any difference between days out in the woods or in the preschool yard during unplanned activity time. I also conducted interviews to find out how teachers can use the spontaneous experience and discoveries children make to learn about natural science. The results show that teachers in preschool take the opportunities that occur in the unplanned time to learning and to give knowledge of nature. Even clearer is the result at activities in the forest where the whole environment become a source of inspiration and when no play equipment attracts the children's attention with their presence.

AbstractUtemiljön påstås inom utomhuspedagogiken inte bara vara en inspirationskälla, eller en plats för barnens eget upptäckande och lek, utan en plats för aktivt lärande. Med utevistelsen som ett verktyg kan läroplansmålen uppfyllas, men är det en pedagogisk utevistelse med didaktisk planering som bedrivs och kan kallas utomhuspedagogik eller hur används utemiljön för barns utveckling och lärande i förskolor? Hur bedrivs uteverksamheten på förskolor? Hur används utemiljön för barns utveckling och lärande i förskolor? Vad definieras som utomhuspedagogik av förskollärare? Mitt syfte är att spåra utomhusvistelsens kopplingar till lärandet i förskolor genom granskning av vad förskollärare säger om bedrivandet av utomhuspedagogik i verksamheten. Examensarbetet har genomförts som en kvalitativ forskningsstudie med semistrukturerade intervjuer som är utförda med förskollärare från tre olika avdelningar på två olika förskolor som är belägna på två orter. Jag hämtar uppsatsens teoretiska begrepp från didaktiken för att kunna belysa det som förskollärare säger om utevistelse och utomhuspedagogik samt hur didaktiken som metod används för barns lärande i utemiljön. Med ett fokus på de didaktiska begreppen om lärandets var och vad samt utförandet av didaktisk planering och utvärdering av lärandet i utemiljön.Analysen av de semistrukturerade intervjuerna visar att uteverksamhet på förskolegården bedrivs med oplanerade och spontana lärandesituationer utan didaktisk planering. Materialet på förskolegården används inte som undervisningsmaterial och med pedagogiska beskrivningar. I utemiljön utanför förskolegården planeras det av förskollärare mer utifrån ett didaktiskt perspektiv men inte med ett tydligt lärandeobjekt då undervisningen sker utifrån barns intresse. Förskollärarna definierar utomhuspedagogik som lärandesituationer i utemiljön. Då det inte görs en uppföljning av aktiviteter är min tolkning att förskollärarna inte vet om det skett någon kunskapsöverföring till barnet och kan betraktas som en lärandesituation med en koppling till läroplanen. Min tolkning är att förskollärarna inte använder didaktiken som metod och verktyg för utomhusundervisning till att uppnå läroplansmålen. Nyckelord: didaktik, förskola, förskolegård, lärandet, miljö, undervisning, utemiljö, uteverksamhet, utevistelse, utomhuspedagogik