Malmö stad planerar att förtäta innerstaden ytterligare för att skapa kortare resvägar vilket skulle bidra till minskade föroreningar samtidigt som man undviker att värdefull mark utanför stadsgränsen exploateras. Studien har sin utgångspunkt i att närmare granska förskolebarns i möjligheter till kontinuerlig kontakt med gröna inslag i Malmö. Genom kvalitativa undersökningar har tre förskolor och deras utomhusverksamhet närmare studerats och hur dessa påverkas av den pågående förtätningsprocessen i Malmö. I studien är förskolornas friytor centrala och hur de tillsammans med förskolornas närområde används för att stimulera barns kontakt med gröna inslag samt hur friytornas beskaffenhet möjliggör för identitetsskapande lek. Resultaten från undersökningarna tyder på att samtliga tre förskolors utomhusverksamhet och därmed barnens möjlighet till kontinuerlig naturkontakt på olika sätt begränsas av Malmö stads pågående förtätningsarbete. / The city of Malmö is in the process of planning further densification of the city center in order to develop efficient movement patterns thus mitigating pollution and avoid further exploitation of valuable land in rural areas. This study focuses on the children of Malmö and their possibilities for nature-based experiences. Through qualitative assessments, this study aimed to understand how outdoor activities of preschools might get affected by the densification process, how preschools use their yards and surrounding areas to stimulate children's’ relations with nature and how the physical function of preschool yards might encourage identity-building play. Our results show that outdoor activities at three examined preschools’ have been adversely affected by the ongoing densification in the city of Malmö, and thus limiting children's opportunity for continuous contact with nature.

This master thesis depicts the topic of urban mining and its possibilities and challenges in the city of Malmö. Because of present day’s high consumption and construction our resources are becoming scarcer. In order to continue to build and consume the way we do, we need to look at other alternatives to obtain these resources. One sustainable alternative is urban mining which is based on society as a resource base where material accumulating over time is a metal storage that can be used through reuse or recycling. This thesis is limited to one type of urban mining which refers to unused cables and pipes that lie underground, so called hibernating cables. The purpose of this thesis is to explore the possibilities and challenges with urban mining in the city of Malmö and to research the Kabel-x urban mining method and its implementation possibilities. To successfully understand the challenges and possibilities a qualitative approach was taken where semi-structured interviews were conducted to see attitudes towards urban mining as well as to identify stakeholders who would work with an urban mining project in the future. The qualitative approach was complemented by a literary research which built the theoretical framework with theories like urban mining, urban metabolism and material flow analysis and sustainability assessments. The empirical discoveries depict topics such as ownership, knowledge-gap or skepticism when it comes to urban mining as well as methods of extractions, but also point to high interest and economic incentives with are in concordance with sustainability aspects. This lead to the conclusion that urban mining shows both possibilities and challenges in Malmö, which proves a challenging but worth implementation. Regarding Kabel-x method, its sustainability aspects and challenges with its implementation, it was concluded that on account of mostly skepticism and knowledge-gap stakeholders proved its implementation challenging but also interesting for urban development.

Denna kandidatuppsats gör en ansats till att belysa biodiversitetsproblematiken i Sydostasien, som är ett område med mycket hög artrikedom som samtidigt hotas av en intensifierad förlust av arter. Fyra ’biodiversitet hotspots’ omger Sydostasien, vilka indikerar platser med hög artrikedom vilka sammanfaller med hög förlust av habitat. Det största orsaken till förlust av biologisk mångfald i Sydostasien är omvandlingen utav artrika naturtyper till monokulturodlingar, och expansionen av jordbruk och urbana områden. För att undersöka den pågående biodiversitetsforskningen genomfördes en systematisk litteraturanalys av publicerade artiklar från 2010-2019. Vad litteraturanalysen kom fram till var att flera problem, socioekonomiska samt miljöproblem intensifierar varandra, liksom fattigdom och förlust av biologisk mångfald. Internationellt samarbete krävs för att stoppa exploateringen av de värdefulla arter och naturtyper som går förlorade till fördel för den globala handeln med produkter som kommer från området. Medel för att stoppa denna biodiversitetskatastrof måste riktas till forskning och organisationer som arbetar i området. Vi bör genast agera på ett globalt plan för att förhindra förlusten av biodiversitet samt dess tillhörande ekosystemtjänster, detta skulle kunna tacklas genom att vi rör oss ifrån den antropocentriska och emot den ekocentriska natursynen. / This bachelor thesis focuses on the biodiversity loss problematics in Southeast Asia, since it is one of the most species rich places on Earth, coupled with the highest rate of loss of species. Four biodiversity hotspots encompasses Southeast Asia which implies areas of high endemism coupled with high rates habitat loss. This thesis aim to understand what current research in the field focuses on and what ways of protecting biodiversity in the area that exists. The main driver of biodiversity loss in Southeast Asia as well as in the rest of the world, are land-use alterations; forests and natural habitat being converted to monoculture plantations, as well as agricultural- and urban expansions. Through a systematic literature review of scientific material from 2010-2019, the biodiversity research in Southeast Asia is reviewed. What the literature review concluded was that an array of environmental- as well as socioeconomic problems intensifies each other in the area, such as poverty and biodiversity loss. International cooperation to halt biodiversity loss and the global demand for products produced in the area which greatly damages ecosystems needs to be addressed urgently. Actions to halt the mass-extinction of species and their connected ecosystem services needs to be taken by providing means to organizations and to scientists that work in the area and could possibly be addressed by moving from anthropocentrism towards a biocentric nature view.

Vietnam is a country that is characterized by a dense river network, experiencing a rapid economic growth, and still faces challenges with supplying enough water for the residents due to increased pollution levels. With water being perceived as one of the most stressed resources today, there is a need of understanding water usage behaviour. To fill in the gap in knowledge and provide a better understanding of the attitudes and the perceptions of household consumption behaviour could be a key to water savings on local and global levels. This field study was carried out in Hai Phong, the third largest city in Vietnam, as the potential of generalizing the result to other fast-growing cities and urban areas of the country was identified. In order to reach an improved understanding of water usage behaviour, the field study was of multi-design nature and was conducted by combining semi-structured interviews, water-diaries and observations. The results show that water usage behaviour is strongly determined by interpersonal trust issues which in most cases lead to an excess water consumption. The lack of trust did however also generate a cautiousness in water treatment routines, which could turn into a water savings behaviour. Other factors that affect water usage behaviour were seasonal aspects and cultural traditions perceptions. Despite the interpersonal trust issues, the institutional trust proved to be greater than expected while the role of marketing and information-based messages proved to influence behaviour. Based on this, water authorities have the potential of encouraging behaviour changes in upcoming challenges.

Bergmann’s and Allen’s rule suggest that for the same species individuals found further north, tend to have larger body sizes and smaller appendages compared to individuals further south, respectively, due to constraints for thermal regulation. This has shown especially true for birds and mammals.  In this paper, I test to see if global warming has led to a change in morphology for birds, i.e. body weight and wing size. We use year as a proxy for temperature as global warming has on average lead to an increase in the earth’s surface temperature over the last century with most of the change occurring since the 1980’s.  To test the hypothesis, I gathered data of male, young of the year birds during autumn migration for a select number of species with different wintering strategies, i.e. resident to long-distance migration. This data came from two Swedish bird observatories where standardized wing and weight measurements have been collected since 1986, coincident with the observed climate warming. The results of this study show that during this period, changes in body mass and wing length did not support the hypothesis that global warming has had a broad impact on the morphology of birds. Given that these results contradict that of other studies, analysis from species across a much wider latitudinal breadth of Europe, including, additional species and different age and sex classes should be investigated.

Deep ecology seeks answers to and treats the earth's ecological crisis by digging down to the root of the problem. In deep ecology, an ecocentric worldview where human life is part of all living things is preferred over the anthropocentric view where humanity places itself at the center of the world. The purpose of this study was to investigate perceived interconnectedness with the rest of nature and how that connection affects possible environmental activism. Engagement can stem from various reasons and the study also examines whether or not it is based on the principles of deep ecology. With the intention to answer the study's research questions, a survey consisting of 18 questions was designed with both closed and open-ended answers, which enabled the use of both quantitative and qualitative analysis methods. The survey was distributed online, and data were collected from 95 individuals, 72% female and 28% male. The results showed that a 93% of the respondents see themselves as environmentally conscious people. A statistically significant majority agreed with the eight principles linked to the deep ecology movement, and it can therefore be assumed that these principles are at least partially accepted by environmentally conscious people. 55% of the respondents replied that the reason for their environmental activism is that they are committed to "nature of which we are all a part", this result is of interest regarding the focus on the ecocentric worldview in this study. The results show that a statistically significant majority agree that a stronger sense of connection with nature makes them want to make more environmentally conscious choices. This particular result encourages continued research of the subject, and a continuation of digging deeper for possible solutions to the ecological crisis. / Djupekologin söker svar till, och behandlar, jordens ekologiska kris genom att gräva ner till roten av problemet. En ekocentrisk världsbild där människan är en del av allt levande föredras framför den antropocentriska bilden där människan sätter sig själv i centrum. Syftet med denna studie är att undersöka människans upplevda samhörighet med resten av naturen och hur den samhörigheten påverkar eventuellt miljöengagemang. Detta engagemang kan komma från olika anledningar och studien ville även undersöka huruvida det grundar sig i djupekologins principer eller ej. För att besvara studiens frågeställningar utformades en enkät bestående av 18 frågor med både slutna och öppna svarsalternativ, vilket möjliggjorde användandet av både kvantitativ och kvalitativ analysmetod. Enkäten distribuerades online och data samlades in från 95 individer, varav 72% kvinnor och 28% män. Resultatet visade att en majoritet av respondenterna, 93%, svarade att de ser sig själva som miljömedvetna människor. En signifikant majoritet instämde med de åtta principerna kopplade till den djupekologiska rörelsen och det kan därför antas att dessa principer är minst delvis godtagna av miljömedvetna människor. 55% av respondenterna svarade även att anledningen till deras miljöengagemang är att de engagerar sig för ”Naturen som vi alla är en del av”, detta resultat är av intresse med tanke på fokuset på denekocentriska världsbilden. Resultatet visar också att en signifikant majoritet svarar instämmande till att en starkare känsla av samhörighet med naturen får dem att vilja göra mer miljömedvetna val. I synnerhet detta resultat gör att studien uppmuntrar till fortsatt utforskning av ämnet, och till att gräva djupare efter lösningar till den ekologiska krisen.

Syftet är att se om elevernas intresse och engagemang kan väckas för ryggradslösa djur i de tidiga skolåren genom att studera organismerna i deras närmiljö samt att följa några arters livscykler. Under denna studie har observationer, individuell elev-och gruppenkät genomförts för att få ett resultat.Efter genomförda moment visar resultaten att elevernas engagemang och viljan att lära sig mera har ökat samt att de fått mer kunskaper. Även de elever som innan studien visade ovilja och ointresse för ryggradslösa djur visade positiv attityd att vilja utforska vidare. Utifrån de kunskaper eleverna inhämtat, genom undervisningsmomenten, har nya frågeställningar uppkommit.

Soil nutrient availability is a key component to understanding the boreal ecosystems, as it directly relates to plant productivity and ecosystem diversity. There is however little known about how the nutrient availability changes seasonally in the boreal forest. This study aimed to understand how soil temperature and nutrient availability changed seasonally as well as with or without reindeer grazing. This was done through measuring NH4, NO3, PO4, total N, and C:N ratio in soil samples taken in- and outside a reindeer exclosure in northern Sweden and then analyzing for differences over sampling time, grazing treatment, and the interaction of both. Differences in soil temperature were more extreme in the grazed areas, giving higher summer temperatures and lower winter temperatures, due to a decreased layer of insulating lichens. Increased soil temperatures also resulted in lowering the C:N ratio, possibly by enhancing the microbial activity leading to larger amounts of CO2 being released. No nutrients differed by grazing treatments, possibly due to the system being complex enough to contain contradicting effects. No systematical differences in seasonal nutrient levels could be found, which was deemed as surprising, but opens for the possibility of sampling one time being sufficient to have an approximation of nutrient levels all year round

År 2005 skedde en väsentlig förändring för Sveriges skogsföretag. IAS/IFRS regelverket och standarden IAS 41 infördes och medförde att börsnoterade skogsbolag blev tvungna att börja redovisa sin växande skog som biologiska tillgångar. Enligt IAS 41 ska biologiska tillgångar redovisas till verkligt värde. Införandet av IAS 41 har kritiserats av både revisorer, forskare och långivare och tidigare studier har ansett att standarden är för svår att tillämpa i praktiken. Skog anses vara en svårvärderad tillgång på grund av dess långa produktionscykel. Det har noterats att det i många fall saknats en aktiv marknad och ett aktuellt marknadsvärde att basera sina värderingar på. Detta har medfört att företagen behövt använda sig av subjektiva bedömningar vid värdering av biologiska tillgångar. Vi har kunnat se ett stort intresse från studenter när det kommer till examensarbeten som berör ämnet men vi har även kunnat notera att det inte tagits ytterligare större steg inom ämnet av erfarna forskare. En tidigare studie behandlar ämnet och lyfter att det behövs mer forskning inom detta ämne för att kunna vägleda reformer och redovisningsregler. Tidigare forskning har studerat IAS 41 just innan och efter implementeringen medan vår studie har genomförts med en historisk tillbakablick. Vi kommer följa två svenska skogsbolag, SCA AB och Holmen, och deras värdering av biologiska tillgångar från två år innan implementeringen fram till år 2022. Vår studie bidrar med en tydligare bild över hur företagen har tagit till sig IAS 41. Studiens syfte är att undersöka svårigheterna som företagen fått tampas med över tid när det kommer till värdering av biologiska tillgångar till verkligt värde i enlighet med IAS 41. Vi identifierar vilka faktorer som haft betydelse för implementeringen av regelverket, samt vilka faktorer som påverkar företagens val av värderingsmetod när de ska fastställa det verkliga värdet på biologiska tillgångar. Studien undersöker även om det finns ett behov av att förändra och förtydliga utformningen av IAS 41 i dagsläget. Följande frågeställningar kommer denna studie att försöka besvara:  ·         Hur har skogsföretag i Sverige värderat sina biologiska tillgångar över tid?  ·         Vilka bakomliggande faktorer förklarar varför de värderar som de gör?  Den teoretiska referensramen har använts som grund för att tolka och analysera empirin där framför allt den institutionella teorin och de institutionella isomorfismerna har varit betydande för vår analys. En kvalitativ textanalys har utförts genom att vi studerat SCA och Holmens årsredovisningar över tidsperioden 2003 till och med 2022. Vi har även genomfört en intervju tillsammans med en redovisningsspecialist som till vardags arbetar med komplexa redovisningsfrågor. Resultatet från vår empiri analyserades med hjälp av den teoretiska referensram som beskrivits i kapitel två. I vår slutsats fann vi att företagen har haft svårigheter med att finna verkligt värde vid värdering av biologiska tillgångar, samt att en frivilligt införd redovisningsprincip kan ha varit en faktor som möjligtvis bidragit till lösa den här typen av svårigheter.

To prevent loss of biological diversity and medical plant resources in Nepal, The Swedish University of Agriculture (SLU) and Kathmandu University (KU) have started a project with the combined aim of nature conservation and social justice where endangered medical plants have been harvested from naturally growing populations in order to cultivate them in greenhouses to help them recover in their natural habitat. The purpose of my study was to see if the project was fulfilling the intended aim, or not. I limited my study to include two endangered plants; Swertia chirayita (herb) and Taxus wallichiana (tree). I established 2 non-harvest-areas and 2 harvest-areas for Taxus wallichiana and 2 non-harvest-areas and one harvest-area for Swertia chirayita. The density of the non-harvest- and harvest-areas did not show a significant difference in both cases, most probably due to too few replicates combined with too high variation. The results for Taxus wallichiana did not show that there is a significant difference between the non-harvest-areas and the harvest-areas, in favor of the intended aim of the project (p > 0,05). Nor did the results for Swertia chirayita show that there is a significant difference between the non-harvest-areas and the harvest-area (too few replicates to make a statistic calculation). The results call for further research with more replicas since there seemingly was a distinguished difference in density between the two types of areas in the field.