Syftet med vårt examensarbete är att på ett kvalitativt sätt beskriva hur pedagoger undervisar om hållbar utveckling ur ett miljöperspektiv och hur denna kunskap blir befäst för eleverna. Detta arbete är baserad på kvalitativa intervjuer av sexton elever samt en enkätundersökning av lärare. Vår undersökning har genomförts på två olika skolor, en med miljöutmärkelsen Grön Flagg och en skola utan Grön Flagg. Vi har sett i vår undersökning att många lärare inte vet vad hållbar utveckling innebär. Många lärare har inte stött på begreppet, därför syns det inte i undervisningen. Båda skolorna arbetar med miljöfrågor, men på olika sätt. I undersökningen kunde vi se att skolan med Grön Flagg hade bättre kunskaper om hållbar utveckling ur ett miljöperspektiv, men det var inga stora skillnader mellan skolorna som vi trodde från början.

Syftet med undersökningen är att belysa hur högstadielärare verksamma på olika skolor i södra Sverige resonerar kring elevers socioekonomiska förutsättningar kan påverka lärares förväntningar på elevernas prestationer i skolan, vilket också var grunden till de tre frågeställningar som studien bygger på. Vi har genomfört studien med hjälp av kvalitativa metoder. Resultatet från fyra semistrukturerade intervjuer på fyra olika skolor har tolkats med hjälp av relevant litteratur och aktuell forskning. Intervjupersonerna menar att socioekonomiska förutsättningar har stor betydelse för elevers resultat. På grund av elevernas olika socioekonomiska förutsättningar hade majoriteten av lärarna olika förväntningar på sina elever. Att lärare har låga förväntningar på vissa elever kan resultera i ett livslångt utanförskap för dessa. Slutsatsen av studien är att lärares förväntningar kan påverkas av elevernas socioekonomiska förutsättningar.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka om hur vissa elever i år 6 uttrycker sig kring frågor relaterade till begreppet storm. Kan de se dess orsak och verkan? Utifrån svaren ville vi även ta reda på om eleverna uppnår till de mål i geografi för det femte skolåret, som kan kopplas till väder, specifikt storm. Vi har använt oss av en kvalitativ metod som innebar djupintervjuer av elva stycken elever på en skola i Malmö. Resultatet visar att eleverna inte uppnår de mål som är kopplade till kursplanen i geografi för det femte skolåret, beträffande begreppet storm. Det visar sig att deras kunskap om begreppet storm i viss mån är obefintlig då de har svårt för att redogöra, förklara samt motivera svaren. Svaren eleverna gav grundar sig i egna erfarenheter samt upplevelser och kan inte knytas an till någon skolkunskap. / The aim whit our dissertaion is to examine some pupils in grade 6 how they express themeselfes concerning questions related to the conception Storm. Can they see it`s cause and effects? From the answers we also wanted to find out if the pupils achieve the goals in geograpy for the fifht schoolyear which can be related to weather,specificly storm. We used a method called qualitative interview´s which meant deepinterviews whit eleven pupils at a school in Malmö. The result showed that the pupils did not achieve the goals which are related to the curriculum in geography for the fifth year, concerning the conception Storm. It showed that their knowledege about the conception Storm to some extent is nonexistent,it also showed that they have a hard time to give an account for explain and motivate their answers. The answer`s the pupils gave is based on their own experience`s and can not be attached to any knowledge from school.

Denna studie gjordes för att ta reda på hur verksamma idrottslärare i Malmö ser på sin arbetssituation. De frågeställningar jag använde mig av var: Hur upplevs rollen som idrottslärare verksam i Malmö stad? Vilka intentioner har idrottsläraren med sin undervisning? Om möjligheten till förändring fanns vad skulle detta utgöra? Upplevs de socioekonomiska förutsättningarna i stadsdelen påverka arbetet? Anledningen till att jag har valt att utforska detta ämne är de olika arbetsförhållanden som noterats vid de olika skolor jag haft min verksamhetsförlagda tid. För att få en bra inblick i detta ämne har fem stycken kvalitativa intervjuer gjorts med lärare verksamma i Malmö stadsdelsområden med olika ekonomiska förutsättningar. Uppsatsen behandlar sedan resultatet med hermeneutisk tolkning, Theorells psykologiska kravmodell samt utifrån litteratur av Engström, som skrivit kring livsstil kopplat till idrott och motion. Resultatet visar att en lärare som verkar ha ett bra socialt stöd bättre tacklar de krav som yrket ställer på lärare. Lärare i socialt utsatta områden tenderar även att utvidga sin arbetsroll i mer socialt elevstödjande roller som utökar deras arbetsmängd. Intervjuade idrottslärare menar även att deras idrottsliga bakgrund påverkar deras sätt att utforma undervisningen. / This study was undertaken to find out how active physical education teacher in Malmö, perceive their work situation. The questions I used were: How is the perceived role of physical education teachers working in the city of Malmö? What intentions have these PE teachers with their lessons? If the possibility of change was possible what would be? Do socio-economic conditions in the district tend to affect the work? The reason I have chosen to explore this subject is due to the different working conditions noted in the various schools I had my placement. To get a good insight into this subject, five qualitative interviews where made with teachers working in the city of Malmö in areas with different economic conditions. The essay then processes the results of hermeneutic interpretation, Theorells model of psychological demands and literature by Engström who has written about lifestyles related to sports and exercise. The results show that physical education teachers tend to have large amounts of paperwork that stress them in their regular workday. Teachers who have a good social support seem to better address the requirements of the profession places on teachers. Teachers in socially deprived areas tend to expand their role in more social student support roles that increase their workload further. Interviewed PE teachers also believe that their sporting background absolutely affects their way of designing the curriculum.

Syftet med arbetet är att ta reda på vilken attityd lärare har till utomhuspedagogik generellt och specifikt, samt vilket syfte lärare har med ett besök på ett Science Center i detta fall SEA-U. Syftet är också att ta reda på vilken attityd pedagogerna på SEA-U har till utomhuspedagogik, samt vilket syfte de har med sin verksamhet. Det är en kvalitativ undersökning med intervju och observation som metod. Resultatet är analyserat med hjälp av fenomenografiska ansatser. Under studien kom det fram att SEA-U pedagogerna Pär och Martin anser att platsens och sinnenas betydelse för lärande är av stor vikt i utomhuspedagogik. Klassläraren Kristina verkar däremot ha svårt att se utomhuspedagogikens fördelar. SEA-U pedagogerna Pär och Martin vill förmedla empati för djur och växter samt väcka nyfikenhet och intresse för närmiljön. För klassläraren Kristina tycks besöket på SEA-U vara mer av en trevlig utflykt, än ett lärande tillfälle.

Syftet med examensarbetet är att undersöka fem- och elvaåringars vardagsföreställningar kring nedbrytning, kompost och miljöutmärkelsen Grön Flagg, för att vi i vår lärarprofession ska kunna hjälpa barn att utveckla en förståelse för materias kretslopp. Examensarbetet syftar också till att undersöka om det finns kopplingar mellan skolornas aktiva miljöarbete och de föreställningar som studiens barn har. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer och observationer. Tolv barn och fyra lärare deltog i undersökningen. Resultatet av vår studie visar att barnen har en del vardagsföreställningar gällande både nedbrytning, kompost och Grön Flagg. Slutsatsen vi kan dra av vårt arbete är att det måste avsättas tid för att kombinera praktiskt och teoretiskt arbete för att barnen ska få möjlighet till en ökad förståelse kring materias kretslopp och Grön Flagg.

Bakgrunden till vår studie är att naturvetenskap och teknik fått större plats i förskolans läroplan samtidigt som studier visat på att det finns brister i arbetet med dessa ämnen på skolor och förskolor. Syftet med studien var att få syn på likheter och skillnader i hur fyra förskollärare, från en ämnesinriktad och en traditionell förskola, ser på naturvetenskap och teknik samt arbetssätt och ämneskunskapens betydelse. Vi har gjort en kvalitativ studie och som metod valde vi att göra enskilda intervjuer som spelades in med ljudupptagning. De teoretiska utgångspunkter som använts i analysen har fokus på det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att de likheter som finns är att förskollärarna anser att grunden för barns lärande är ett utforskande och undersökande arbetsätt i samspel med barn och vuxna. Det som skiljer sig är i hur man ser på och vad naturvetenskap och teknik innebär samt vad ämneskunskapen har för betydelse. Slutsatsen är att det inte spelar någon större roll vilken förskola man arbetar på utan det är intresset hos förskolläraren som styr arbetet med naturvetenskap och teknik.

En studie av en lägerskolas betydelse i lärande för hållbar utvecklingI denna uppsats undersöker jag en grupp 11- åriga elevers lärande på en lägerskola samt vad de har för syn på natur- och miljöfrågor. Jag undersöker också om lärandet på en aktuell lägerskola kan utgöra en del av lärandet för hållbar utveckling. Lägerskolans roll som komplement till den ordinarie skolverksamheten diskuteras vidare i uppsatsen.Jag har sökt svar på mina frågor genom att observera en klass med 11- åringar från en medelstor stad under deras vistelse på en lägerskola. Jag har följt upp mina observationer med kvalitativa intervjuer.Undersökningen pekar mot att det är möjligt för unga elever att utveckla en förståelse för abstrakta fenomen som människans påverkan på landskap samt människans samspel med naturresurser. Detta menar jag är en viktig byggsten i lärande för hållbar utveckling. Flertalet av eleverna i undersökningen har en miljösyn där människan framstår som en förstörare. På lägerskolan får de insikt i att människan även kan vara med och skapa en för människan positiv miljö.Uppsatsen visar värdet av autentiska situationer för lärandet, samt dialogens styrka som metod för lärande. Pedagogens roll och kunskap är enligt denna undersökning av mycket stor betydelse för lärandet på lägerskolan. Det praktiska arbetets betydelse för att skapa mening och för att minnas framstår också klart.Att se det stora i det lilla är en röd tråd genom lägerskolans verksamhet och undersökningen visar att flertalet elever utvecklat sin naturrelation. Eleverna har svårare för att föra över kunskap om 1700 - talets landskap till vår tid. För - och efterarbete av en lägerskola framstår som mycket viktigt om det ska bli ett lärande för en hållbar utveckling.

Genetik är ett erkänt komplicerat ämne att undervisa i. Ett flertal studier visar att elever har svårt att ta till sig den oerhörda mängd begrepp, modeller och teorier som genetiken presenterar. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns tydliga problemområden i genetikundervisningen på gymnasiet sett utifrån ett högskoleförberedande perspektiv. Utrustas inte eleverna med tillräckliga kunskaper eller har universitetslärarna för höga förhoppningar om studenternas ingångskunskaper?En genetikkurs på universitetet blev föremål för min studie där jag, både kvalitativt och kvantitativt, undersökte frågan. Resultatet visade att eleverna ansåg sig ha mestadels goda kunskaper, men att vissa begrepp var betydligt svårare att förstå. De tyckte även att uppfattningen om deras kunskaper bekräftades när de började studera på universitetet. Universitetslärarna tyckte att de nya studenterna för det mesta saknade en hel del viktiga kunskaper, och framför allt ansåg de att det råder stor förvirring om vad olika begrepp faktiskt betyder. Det påvisades även att det råder osäkerhet i vad elever har för genetikkunskaper när de lämnar gymnasiet samt vilka kunskaper som krävs av universitet/högskola. Alltså bör kommunikationen mellan gymnasiet och högskola/universitet förbättras.

Biologiska läkemedel är stora molekyler som har renats eller producerats från ett biologiskt ursprung. De används idag i stor utsträckning runt om i världen på grund av deras effektivitet att minska symtomen som kan uppstå vid olika mycket svåra sjukdomar. Detta arbete fokuserar på biologiska läkemedel som hämmar cytokinet tumörnekrotisk faktor (TNF). Läkemedlen används bland annat vid svåra autoimmuna sjukdomar. Vid autoimmuna sjukdomar aktiveras cellerna i immunsystemet vilket leder till utsöndring av olika cytokiner till exempel interleukin 1 och TNF. Dessa cytokiner påverkar kroppen på olika sätt genom att aktivera eller inhibera vissa produktionsprocesser i kroppen. Syftet med projektet var att verifiera en cellbaserad metod som används för koncentrationsmätning av det biologiska läkemedlet Infliximab (en TNF antagonist) i patientserum. Metoden som används i detta projekt kallas för reporter gene assay och den baseras på användning av en iLite cellinje. iLite är humana erytroleukemiceller K562 som är transfekterade med nukleär faktor kappa-B. Denna faktor aktiveras när TNF binder sig till TNF receptorer på cellytan. Aktiveringen av denna faktor leder till produktion av enzymet Eldflugeluciferas. Produktionen av enzymet är indirekt proportionell mot koncentrationen av TNF antagonist i serum. Dessutom innehåller cellerna en reporter gen för Renilla luciferas som uttrycks konstant. Renilla luciferas används som en internkontroll för att normalisera variationer som kan orsakas av provhantering samt transfektionseffektivitet. Luminescensen som utvecklas på grund av inverkan av Eldflugeluciferas på luciferas substrat samt inverkan av Renilla luciferas på stopp substrat mäts med hjälp av en luminometer. Dag-till-dag variationen för fem analyserade prov som analyserades vid fyra olika tillfällen var mellan 5 - 28 %, lot-till-lot variationen för fyra prov som analyserades fyra gånger vid fyra olika tillfällen var mellan 14 - 21 %. Alla normala serumprover från friska frivilliga blodgivare var negativa med en koncentration av Infliximab mindre än 0,65 µg/ ml. Resultaten visar att metoden är stabil och känslig jämfört med Biomonitors resultat. Dessutom visar resultaten att medelvärden av de olika körningarna från Euro Diagnostica (ett laboratorium som tillverkar immunologiska kit, Malmö) korrelerar väl med resultaten från Biomonitors laboratorium i Köpenhamn. Korrelationen för 19 analyserade prov var 0,99. / Biological drugs are large molecules that have been purified from or produced from a biological origin. They are used in great extent around the whole world because of their efficiency in reducing the symptoms of very severe diseases. The present work focus on biological drugs that inhibit tumor necrosis factor (TNF). Biological drugs are used for treatment of different autoimmune diseases. In autoimmune diseases activated cells of the immune system leads to secretion of various cytokines such as interleukin 1 and TNF. These cytokines affect the body in different ways by activating or inhibiting certain processes in the body. The purpose of this project was to verify a cell-based method which used for concentration measurement of the biological drug Infliximab (a TNF antagonist) in patient serum. The method which used in this project is called the reporter gene assay, and it is based on the use of an iLite cell line. iLite are human erythroleukemia K562 cells which are transfected with the nuclear factor kappa-B. This factor is activated when the tumor necrosis factor binds to its receptors on the cell surface. The activation of this factor leads to the production of the enzyme Firefly luciferase. Production of the enzyme is indirectly proportional to the concentration of TNF antagonist in the serum. Moreover, the cells contain a reporter gene for Renilla luciferase which is under constant expression. Renilla luciferase is used as an internal control to normalize the variations that may be caused by sample handling and transfection efficiency. The luminescence developed due to the influence of Firefly luciferase on luciferase substrate and Renilla luciferase on stop substrate is measured by using a luminometer. Day-to-day variations for five samples were analyzed at four different times were between 5 - 28 % while variations of lot-to-lot of 4 samples were analyzed at four different times were 14 - 21 %. The concentration of Infliximab in all the serum samples from healthy volunteer blood donors were less than 0.65 µg / ml. The results show that the method is robust and sensitive as compared to Biomonitors results. Furthermore, the results show that the mean value of the different runs from Euro Diagnostica (a laboratory that produces immunological kits, Malmö) for day-to-day and lot-to-lot variation agrees quite well with those from Biomonitors laboratory in Copenhagen. The correlation for the nineteen analyzed samples was 0.99.