Oaks function as habitat for a myriad of species including 300 species of lichens. Many of the associated species, which are included on the Swedish red-list, depend on old oaks with hollows and deep bark fissures and hence their future is threatened due to a lack of middle-aged oaks. Ongoing studies examine whether veteranisation can speed up the aging process and reduce the delivery time of “new” old oaks; thus reducing the gap between young and old oaks. Decay processes can be facilitated in oaks by inflicting different types of wounds (i.e., veteranisation), such as broken off branches or sawed out nestboxes. In this study bark fissure depth and species richness of lichens were analyzed for oaks subjected to veteranisation, which were compared to controls, ten years after treating them. Bark fissure depth and species richness were analyzed for 49 oaks based on data from from 2014 and 2022. No significant differences were detected between veteranised oaks compared to the control oaks. The time from treatment to the undertaking of this study was only ten years and continued monitoring of the effects on the lichen flora is recommended. / Ekar utgör livsmiljö för en lång rad arter, där lavar utgör cirka 300 arter. Många av ekarnas arter är rödlistade och beroende av gamla ekar med håligheter och djupa barksprickor, men deras framtid hotas på grund av bristen på medelålders ekar som kan efterträda dagens gamla individer. Pågående studier undersöker om veteraniseringsåtgärder kan påskynda åldrandet hos unga ekar, och därmed minska generationsglappet mellan gamla och unga ekar. Utvecklingen av svampangrepp och rötskador kan underlättas hos ekar genom de tillfogas olika skador (så kallad veteranisering), som avbrutna grenar eller utsågade holkar. I denna undersökning analyserades barksprickdjup och artrikedom av lavar hos veteraniserade respektive icke-veteraniserade ekar tio år efter åtgärd. Barksprickdjup och artrikedom analyserades för 49 ekar baserat på data från år 2014 och 2022. Inga signifikanta skillnader kunde ses mellan de veteraniserade ekarna jämfört med kontrollerna. Tiden från veteraniseringsåtgärderna till denna undersöknings utförande har varit kort, och det kan vara av värde att göra ytterligare utvärderingar av effekterna på lavfloran i framtiden.

Prenatal exposure to mixture N1, a chemical mixture consisting of four phthalate diesters,three pesticides and Bisphenol A, has been associated with behavioural changes as well as changes in gene expression in mice. In this study it was investigated whether the changes in gene expression could be explained by changes in DNA methylation. Mixture N1 was found to significantly change DNA methylation in three different genes (Nr3c1, Nr3c2 and Crhr1) on totally eight different Cytosine Guanine dinucleotides (CpG) positions. To further investigate whether these changes could be induced already during differentiation of cells, a hippocampal cell model HT22 was exposed to mixture N1 during differentiation. In this mode, mixture N1 induced a statistically significant change in the promoter region of Nr3c1. Unfortunately, this change could however not be validated, and the experiments would need to be repeated. In conclusion, this study showed that exposure to mixture N1 can result in changes in DNA methylation.

Som känt sedan tidigare är känsloigenkänning en viktig funktion för en individs förståelse och interaktion med andra. Hittills har forskning bland annat upptäckt att förmågan kan se olika ut för kvinnor och män, där studierna ofta är baserat ur antingen ett biologiskt eller socialt synsätt. I denna systematiska översikt inkluderas båda dessa perspektiv för att granska vilket som könsskillnaderna, mellan vuxna kvinnor och män över 18 år, inom känsloigenkänning främst grundas i. Syftet var att undersöka hur neurovetenskapen bidrar till förståelsen av könsskillnaderna inom området. I litteratursökningen användes PubMed och Scopus där tio artiklar analyserades. Artiklarna hade störst fokus på och diskuterade främst biologiska könsskillnader i jämförelse med sociala faktorer, vilket utmynnade i en svårbedömd situation. Däremot kan det konstateras att det finns både sociala och biologiska könsskillnader som bidrar till känsloigenkänningens olikheter. Genom neurovetenskapens tekniker såsom EEG, fMRI och eye-tracking, har vi fått en bättre inblick i hur den typiska kvinnliga och manliga hjärnan fungerar i relation till bearbetning av andras känslor.

Marine primary productivity in large parts of the oceans is supported by nitrogen fixers (diazotrophs). Richelia, a genus of multiple closely related species of heterocystous filamentous cyanobacterial diazotrophs, are often found in symbioses with a few genera of diatoms. Several Richelia species: R. euintracellularis, R. intracellularis and R. rhizosoleniae, form stable host specific partnerships and these populations are important for the nitrogen (N) cycle, especially in the oligotrophic open oceans. In general, the gene nifH, which encodes the enzyme nitrogenase for N2 fixation, is used as a molecular marker for presence (DNA level) and activity (RNA level) of diazotrophs. However, evidence of cross-reactivity of the nifH assays between two of the Richelia species shows the risk of incorrect estimations of abundance and activity. Moreover, transcript abundance is rarely normalized to a housekeeping gene.  The aims of this work were to develop and assess new assays for the detection of three symbiotic Richelia species: R. euintracellularis, R. intracellularis and R. rhizosoleniae. These new assays targeted molecular markers that were indicative nutrient acquisition. For example, one assay targets a gene encoding the high affinity phosphate transporter (pstS), a second targets a gene involved in iron (Fe) transport (exbB) (indicator of P transport, Fe transport, respectively), and a third assays a housekeeping gene encoding Ribonuclease P protein (rnpA). All assays were used to estimate abundance and expression in lab and field based samples. The new assays have high species specificity as revealed by BlastN analyses and lab-based cross-hybridization assays. We applied the assays to samples from a lab-based experiment of the facultative symbiont R. rhizosoleniae RrhiSC01 in order to investigate the temporal dynamics of expression. This revealed periodic expression of nifH and pstS related to the photoperiod with higher expression in the early and late photoperiod, respectively. The peak of pstS expression in the late photoperiod is likely to support the high P requirement of both photosynthesis and N2 fixation. Given the temporal regulation of pstS (and nifH) expression shown here, one must consider these results when sampling and/or interpreting field studies. Moreover, a comparison of the Richelia draft genomes and environmental metagenomic assembled genomes (MAGs) show that gene copy number per genome of exbB and pstS varies between strains. Given that Richelia tend to live in low nutrient environments, including N, P, and often Fe, the increased copy number per genome for pstS and exbB could be suggestive/evidence of adaptation to constant nutrient limitation. In addition, the assays were applied to natural samples containing populations of R. intracellularis and R. euintracellularis collected in the North and South Atlantic Ocean from multiple depths (5-90 meters). The DNA based gene copy abundances showed higher estimates when nifH is used compared to rnpA, which is likely due to a higher degree of cross-reactivity in the nifH assays. Gene expression was present but low for all targets. However, expression of exbB and pstS was higher in surface water – where nutrients are expected to be depleted. Lastly, bulk fixation rates of N2 and carbon (C) showed that the activity was low and fixation rates did not increase with the addition of dissolved organic phosphate (DOP) (a 1:4 mixture of 2-aminoethylphosphonic acid and beta-glycerophosphate disodium salt hydrate). This could be due to patchiness and low abundance of diazotrophs and discrepancies between samples, seasonal variation or that the populations were not P limited. In summary, the new assays constitute a better option to interspecific detection of Richelia. However, more work is required to assess how the expression relates to limitation of nutrients and other external factors to better understand the activity of these biogeochemically important populations. / I stora delar av haven stöds marin primärproduktion av kvävefixerare (diazotrofer). Richelia är ett släkte med ett flertal närbesläktade arter av heterocysta, filamentösa och kvävefixerande cyanobakterier som lever i symbios med ett fåtal kiselalger. Dessa är viktiga för kvävecykeln, särskilt i de oligotrofa (kvävefattiga) öppna haven. Genen nifH som kodar för det kvävefixerande enzymet nitrogenas, brukar användas som en molekylär markör för att detektera diazotrofa populationer och dess genuttryck används som en indikator för kvävefixering. Det finns emellertid tecken på att nifH ger felaktiga uppskattningar av dessa populationers abundans och aktivitet. Dessutom, när nifH-uttryck används som ett mått på aktivitet är det endast kvävefixering man observerar. Andra faktorer som begränsar förekomsten av dessa organismer, t.ex. brist på järn eller fosfor, kan inte avläsas. Dessutom har uttrycket av nifH sällan normaliserats till en stabilt uttryckt gen vilket gör jämförelser svåra. Syftet med detta arbete var att utveckla och utvärdera nya kvantitativ realtidspolymeraskedjereaktion (qPCR)-analyser för specifik detektion av identitet, abundans och aktivitet av tre symbiotiska Richelia-arter: R. euintracellularis, R. intracellularis och R. rhizosoleniae. De nya analyserna är inriktade på generna som kodar för högaffinitetsfosfattransportören pstS och biopolymertransportproteinet exbB (indikator för P-transport respektive Fe-transport). Genen som kodar för ribonukleas P-protein, rnpA, en gen med stabilt uttryck, användes för att uppskatta abundans och för att normalisera uttrycket av de andra målgenerna.  BlastN-analyser och labb-baserade korshybridiseringsanalyser visar att de nya analyserna har hög artspecificitet. Vi tillämpade analyserna på en kultur av den fakultativa symbionten R. rhizosoleniae RrhiSC01 för att undersöka det periodiska uttrycksmönster av målgenerna kopplat till tid på dygnet. Resultatet visade på ett periodiskt uttryck av nifH och pstS relaterat till fotoperioden med högre uttryck i den tidiga, respektive sena fotoperioden.  Det ökade uttrycket av pstS i den sena fotoperioden stödjer sannolikt det höga P-kravet för både fotosyntes och N2-fixering. Den tidsmässiga regleringen av pstS-uttryck som visas här, behöver man ta hänsyn till vid provtagning och tolkning av fältstudier. ​​ Dessutom visar en jämförelse av Richelia-genom att genkopiantalet för exbB och pstS varierar mellan stammar av Richelia. Med tanke på att Richelia tenderar att leva i miljöer med låga nivåer av näringsämnen, inklusive kväve, fosfor och ofta järn, kan det ökade antalet kopior per genom av pstS och exbB ett tecken på anpassning till konstant näringsbegränsning. Analyserna tillämpades även på naturliga populationer av R. intracellularis och R. euintracellularis i norra och södra Atlanten. DNA-baserad estimering av abundans (genkopior) visar på en högre uppskattning när nifH används som markör jämfört med rnpA - troligtvis på grund av en högre grad av korsreaktivitet i nifH-analyserna. Genuttryck var närvarande men lågt för alla målgener i norra och södra Atlanten. Uttrycket av exbB och pstS var dock högre i ytvatten – där halter av näringsämnen förväntas vara låga. Slutligen var kväve- och kolfixering i planktonsamhället låg och ökade inte vid tillsats av fosfor, vilket kan bero på ojämn fördelning av celler, låg förekomst av diazotrofer och diskrepanser mellan prover, säsongsvariationer eller att populationerna inte var primärt begränsade av fosfor. Sammanfattningsvis utgör de nya analyserna ett bättre alternativ för specifik detektion av Richelia. Det krävs dock mer arbete för att bedöma hur uttrycket påverkas av  näringsbrist och yttre faktorer och för att bättre förstå aktiviteten hos dessa ovärderliga populationer.

Background: Infertility affects both men and women globally and can be caused by several factors. The couple must have tried for at least a year before the diagnosis of infertility can. The nurse's knowledge of infertility plays a role in the patient's care experience. Orem's self-care theory can be used as a tool for the nurse in the meeting with infertile patients.Purpose: To compile and describe women's and men's experiences of living with infertility.Method: Literature study with descriptive design and thematic analysis method based on compilation of 15 qualitative articles.Main results: Participants experienced deficiencies in care related to treatment and communication. Other experiences such as infertility as a result of the result was that several of the participants experienced a mental impact due to family and outsiders which in some led to mental illness. In order to be able to handle the consequences of involuntary childlessness and its treatment processes, coping strategies have also been called coping strategies, and support from family and as a healthcare professional has been a factor.Conclusion: With the help of competence development, the nurse can contribute to a better care experience for women and men with infertility. The nurse can also contribute to good nursing, by applying self-care and management strategies that help patients. Women and men with infertility can then experience the care as safe and understanding and offer advice on handling challenging situations in everyday life.

Over the past decade, research on microplastic pollution has gained significant attention. Research regarding microplastic occurrence in freshwater fish, however is still scarce. While possible pathways have been investigated, passive transfer via ingestion of prey, and possible bioaccumulation in different organs remains relatively unstudied. The scope of the work presented here was to examine microplastic occurrence in brown trout (Salmo trutta) and its main prey European smelt (Osmerus eperlanus) from Lake Vänern, Sweden. Further, my aim was to investigate for microplastics different organs such as stomach, liver, heart and intestine. Brown trout were collected by sport fishermen at sport fishing contests in Lake Vänern. All dissected organs were treated with hydrogen peroxide (H2O2) and particles were analysed and identified using Fourier transform infrared spectroscopy (FTIR). Microplastics were found in 94% of brown trout with 43% coming from the intestine, 41% from the stomach and 16% from the gastrointestinal tract of smelt. There was a significant difference in microplastic abundance between organs. No microplastics were fund in the liver or heart of brown trout. Fibres were the most abundant shape (95%) and black the most occurring colour (44%). The most abundant polymer types were neoprene, chlorosulfonated polyethylene and hydrogenated nitrile rubber and the smallest analysed particle was 100 m while the largest was 4.9 mm. In conclusion, my study confirmed the presence of microplastics in brown trout and its main prey from Lake Vänern, Sweden. Future research should focus on prey fish and different organs to give a better understanding of trophic transfer within the aquatic food web, and its possible bioaccumulation. / Under det senaste decenniet har forskningen om mikroplastföroreningar fått stor uppmärksamhet, men det finns fortfarande få undersökningar om mikroplastens förekomst i sötvattensfisk. Även om möjliga vägar har undersökts, är forskning på passiv överföring via intag av bytesdjur och eventuell bioackumulering i olika organ fortfarande relativt outforskat. Syftet med det arbete som presenteras här var att undersöka förekomsten av mikroplaster i öring (Salmo trutta) och dess huvudsakliga bytesdjur europeisk nors (Osmerus eperlanus) från Vänern, Sverige. Vidare var mitt mål att undersöka om det fanns mikroplaster i olika organ som mage, lever, hjärta och tarm. Öring samlades in av sportfiskare vid olika sportfisketävlingar i Vänern. Alla dissekerade organ behandlades med väteperoxid (H2O2) och partiklar analyserades och identifierades med hjälp av Fourier transform infraröd spektroskopi (FTIR). Mikroplaster hittades i 94 % av öringarna, där 43% kom från tarmen, 41% från magsäcken och 16% från mag- och tarmkanalen hos nors. Det fanns en signifikant skillnad i mikroplastmängden mellan organen. Inga mikroplaster hittades i lever eller hjärta hos öring. Fibrer var den vanligaste formen (95%) och svart den vanligaste färgen (44%). De vanligaste polymertyperna var neopren, klorsulfonerad polyeten och hydrerat nitrilgummi. Den minsta analyserade partikeln var 100 m medan den största var 4,9 mm. Sammanfattningsvis bekräftar min studie förekomsten av mikroplaster i öring och dess huvudsakliga föda från Vänern, Sverige. Framtida forskning bör fokusera på bytesfiskar och olika organ för att ge en bättre förståelse för trofisk överföring inom den akvatiska näringsväven, såsom möjlig bioackumulering.

När ett barn placeras i familjehem så har socialtjänsten det övergripande ansvaret för att skapa bra samarbete mellan de tre parterna socialtjänst, familjehem och de biologiska föräldrarna. Syftet med denna studie är att undersöka förutsättningar för det så kallade tre delade föräldraskapet utifrån socialsekreterarnas erfarenheter. Det tredelade föräldraskapet består av socialsekreterare, familjehem och föräldrar, vars mål är att verka för barnets bästa vid en placering. Socialtjänsten och de socialsekreterare som arbetar inom myndigheten är de som har det övergripande ansvaret för att ett bra samarbete skapas mellan de tre parterna. Studiens deltagare består av fem socialsekreterare som arbetar på enheten för barn och unga i en kommun i Mellansverige. Resultatet visar att socialsekreterarna arbetar aktivt för att delge information till föräldrar och familjehem. De har också ett gemensamt synsätt i hur de hanterar svårigheter i det tredelade föräldraskapet. Detta genom gemensamma möten mellan socialsekreterare, familjehem och biologiska föräldrar. Det finns också en medvetenhet kring sin myndighetsroll och dess maktposition.  Likaså visar resultatet att det finns en hög tillit mellan socialsekreterare och deras chefer. En av slutsatserna är att denna tillit gynnar hur socialsekreterarna upplever och hanterar sin myndighetsroll i det tredelade föräldraskapet, vilket i sin tur kan öka förutsättningarna för ett bra samarbete.

Att få sitt barn omhändertaget upplevs av många föräldrar som omvälvande. Föräldrar till familjehemsplacerade barn har i tidigare forskning uttryckt en önskan om att få hjälp och stöd från socialtjänsten, forskningen har dock visat på att stödet har varit otillräckligt och ibland obefintligt. Studien syftar till att undersöka Socialtjänstens stöd till föräldrar med familjehemsplacerade barn utifrån socialarbetares synsätt. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer med tre socialarbetare inom samma kommun har genomförts för att besvara syftet. En av socialarbetarna arbetar som barnsekreterare, de andra två som föräldrastödjare. Studien visar fortsatt på ett stort behov av stöd hos föräldrarna. Föräldrarna erbjuds emotionellt såväl som praktiskt stöd, stödet kan vara i form av umgängesstöd, krisstöd och samtalsstöd. Det stöd som erbjuds går i linje med det stöd som tidigare forskning lyft fram. Socialarbetarna i studien önskar att alla föräldrar får stöd då de menar att alla skulle må bra av det. I intervjuerna framkom två perspektiv som socialarbetarna utgår ifrån i arbetet med att ge föräldrar stöd, ett barnperspektiv och ett föräldraperspektiv som påverkar arbetet och ibland står i konflikt till varandra. Ytterst beskriver socialarbetarna att de ska ha ett barnperspektiv men att stödet ska utgå ifrån förälderns behov. Socialarbetarna lyfter flera svårigheter med att ge föräldrar stöd. Det kan handla om föräldrars ovilja att ta emot stöd eller organisatoriska svårigheter. Till följd av att föräldrar ej vill få stöd menar socialarbetarna att respekt och bemötande blir viktigt för att kunna arbeta med föräldrarna. Arbetet med att ge stöd till föräldrarna beskrivs fortsatt vara under utveckling. Studien pekar på att utvecklingsarbetet fortsatt är av stor vikt för att kunna tillgodose föräldrars olika behov av stöd.

Unionida musslor (stormusslor) är en djurgrupp som kan ha positiv påverkan på ekosystemfunktioner i vattendrag och ökar den biologiska mångfalden. Musslorna absorberar föda genom filtrering av vattenmassor, vilket genererar en bättre vattenkvalitet och ger mat till andra bottendjur. Syftet med denna studie var att undersöka en av våra svenska stormusslor flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera), och om det fanns något samband mellan musselbankar och bottenfauna. Provtagning av bottenfauna skedde i Vasslabäcken, Örebro län. 54 prover togs totalt och 27 av dem togs vid musselbankar medan resterande 27 var kontroll utanför musselbankar. Studien visade ingen signifikant skillnad i den totala bottenfaunans täthet i musselbankar jämfört med kontrollområden utanför musselbankar. Däremot fanns en signifikant högre täthet av nattsländor i kontrollerna än i musselbankarna, medan det inte fanns några skillnader i täthet mellan kontroller och musselbankar för några andra djurordningar. Det fanns även fler ordningar utanför musselbankar än i musselbankar, men antalet individer var så få att inga långtgående slutsatser kan dras. För att vidare undersöka musslors påverkan på flora och fauna kan man undersöka fler år och säsonger under året, samt använda sig av en mer experimentell design. / Unionidea mussels (large mussels) are a group of animals that can have a positive impact on ecosystem functions in watercourses and increase biodiversity. The mussels absorb food by filtering water masses, which generates a better water quality and provides food for other benthic animals. The purpose of this study was to investigate one of our swedish large mussels the freshwater pearl mussel (Margaritifera margaritifera), and whether there was any connection between musselbanks and benthic fauna. Sampling of benthic fauna took place in Vasslabäcken, Örebro region. A total of 54 samples were taken and 27 of them were taken at musselbanks while the remaining 27 were controls outside musselbanks. The study showed no significant difference in the density of the total benthic fauna in musselbanks compared with control areas outside musselbanks. On the other hand, there was a significantly higher density of moths in the controls than in the musselbanks, while there were no differences in density between controls and musselbanks for any other animal orders. There were also more schemes outside musselbanks than in musselbanks, but the number of individuals was so small that no far-reaching conclusions can be drawn. To further investigate the impact of mussels on flora and fauna, you can investigate more years and seasons during the year, and use a more experimental design.

Denna studie behandlar hur frågor kring kusterosion hanterats inom förvaltning i Ystadskommun. Den behandlar även turerna kring den juridiska process som uppstod då Ystadkommun sökte tillstånd att utvinna sand vid Sandhammarens bank för strandfodring viderosionsdrabbade områden. Syftet har varit att utreda vilka mål de olika aktörerna i frågan harhaft, vilka konflikter som uppkommit och hur de har hanterats. Genomförandet av studien hari första hand bestått av en textstudie av material från tillståndsprocessen samt kvalitativaintervjuer med representanter från Länsstyrelsen i Skåne, Ystad kommun och Lunds TekniskaHögskola.Resultaten från studien visar att de olika aktörernas mål är förenliga men ofta otydligtpreciserade. Tydligare mål och bättre samverkan mellan olika aktörer skulle förhindrakonflikter och leda till en effektivare förvaltning av erosionsdrabbade kuster. / This study investigates how coastal erosion is being managed at the local government ofYstad. It also evolves the legal process that arose when the local government of Ystad appliedfor permission to extract sediment at the Sandhammaren bank for beach nourishment at thedamaged areas. The purpose of the study has been to unravel the aims of the differentparticipants and how those aims have been managed. The method of the study has mainlybeen textual studies of material in the legal process but has also included qualitativeinterviews with informants representing the county administrative board of Scania, TheMunicipality of Ystad and the Faculty of Engineering at Lund University.The result from the study shows how the different administrative authorities’ aims arecompatible but often unclearly worded. More elaborative aims and better integration amongstthe administrative authorities could lead up to more efficient coastal management.