Med målet att undersöka huruvida Sveriges planer för biodrivmedeltillverkning är tillräckligt väl underbyggd har denna uppsats fokuserat på att undersöka vad biokol är, hur det produceras och vilka egenskaper det besitter. Biokol och biodrivmedel har därefter jämförts och analyserats ur hållbara dimensioner, så som ekologiska, sociala och ekonomiska, med tillägget att fungera som bistånd.Trots goda karaktärsdrag hos biodrivmedel och en hög självförsörjningsgrad i Sverige så pekar resultaten av denna uppsats mot att Sverige snarast bör tillsätta en offentlig utredning med fokus på biokol och att denna utredning undersöker om produktion kan ske i samverkan med biodrivmedel.Biokol har visat sig inneha en oerhörd potential som jordförbättrare och avfallshanterare, vilket gynnar biståndsidén. Det är dessutom synnerligen potent som en motkraft mot global uppvärmning till följd av ökande atmosfäriskt koldioxid och dess tillverkning bidrar dessutom med goda egenskaper vad gäller energieffektivitet och synergisamverkan med aktörer som kräver uppvärmning. / With the aim to investigate whether Swedens plans for biofuel production is sufficiently substantiated, this paper has focused on researching what biochar is, how it is produced and what characteristics it possesses. Biochar and biofuel has then been compared and analysed from sustainable dimensions, such as ecological, social and economic, with the addition of the potential as aid.Despite the beneficial traits of biofuel, and a high level of self-sufficiency in Sweden, the results of this article points towards the recommendation that Sweden as soon as possible appoints an official investigation focusing on biochar, and that this investigation also concentrates on researching whether biochar can be produced in conjunction with biofuels.Biochar has proven to possess enormous potential as soil improvement and waste disposer, which benefits the idea of it working as foreign aid. It is also particularly potent as a counter to the rising levels of atmospheric carbon dioxide with it’s consequence of global warming. Its production contributes to great opportunities concerning energy efficiency and synergistic interaction with actors who requires a lot of heating.

Studien behandlar s.k. externa köpcentra och dess miljöeffekter. Fallstudien undersöker effekter av etableringen av köpcentret Emporia i Malmö ur ett transportperspektiv. Detta sker genom en kartläggning av färdmedlen till Emporia, kombinerat med beräkning av vilka koldioxidutsläpp personbilsandelarna kan generera. Denna beräkning syftar till att visa på statistiska tendenser i transportflödet och utsläppsmässiga följder. Dessa tendenser sätts sedan i relation till Malmö stads och stadsdelen Hyllies mycket ambitiösa miljömål genom en kritisk granskning. Resultatet visar att Emporia uppfyller kriterierna för ett externt köpcentrum, dock med ovanligt höga andelar kollektivtrafik, vilket är positivt ur miljösynpunkt. Etableringen av köpcentret har emellertid lett till ökade mängder personbilstrafik i närområdet och stora utsläpp av CO2. Detta rimmar dåligt med Malmö stads miljöambitioner för stadsdelen Hyllie och kommunen i stort. Det innebär också ytterligare ett resultat som visar på ökad trafikmängd och utsläpp i samband med externa köpcentras etablering, men även att individuella förutsättningar starkt kan påverka andelen hållbara färdsätt.Nyckelord: externa köpcentra, hållbara transporter, koldioxidutsläpp, stadsplanering / The study examines external shopping malls and their environmental effects. The case study investigates the effect of the opening of the shopping mall Emporia in Malmo (Sweden), focusing on transport. This is done through a survey of travel modes to Emporia, combined with a calculation of what CO2-emissions the private car shares might generate. This calculation aims to show statistical trends in the transport flows and emission effects. The trends are then put together with the very ambitious environmental goals of the City of Malmo and the district of Hyllie, through a critical review. The results show Emporia meets the criteria of an external shopping mall, although its high shares of public transport, which is positive from an environmental perspective. However, the opening has led to increased amounts of car traffic in the nearby area and high emissions of carbon dioxide. This sits badly with the high environmental ambitions of city of Malmo and the district of Hyllie. It also means another result that shows increased amounts of traffic and emissions in conjunction with the establishments of external malls, but at the same time that individual circumstances can make a big difference for the amount of sustainable transportation.Keywords: external shopping malls, sustainable transport, CO2-emissions, city planning

I Sverige växer intresset för att odla sina egna grönsaker, men få bostadsområden erbjuder möjlighet till odling och det är högt tryck på befintliga kolonilotter. Det är därför nödvändigt att ge plats åt nya former av odling i den urbana miljön. En sådan utveckling går i linje med den omställning mot hållbar stadsutveckling som städerna står inför. Kommunen behöver ge praktiska exempel på hållbara lösningar och en väg att gå är att låta medborgarna odla i det offentliga rummet.Uppsatsen avser att ta fram en förstudie till ett projekt som ska bidra till en förbättrad hållbar stadsutveckling. Projektet som föreslås är att parkkontoret i Lunds kommun tillsammans med odlingsintresserade invånare anlägger en stadsdelsträdgård på den stora gröningen i Folkparken. En stadsdelsträdgård är en självorganiserad trädgård som brukas gemensamt av invånarna med minimal involvering av kommunen. Idealt sett initieras stadsdelsträdgården helt underifrån, men det betyder inte att en kommun som vill få igång ett engagemang inte kan hjälpa till att skapa förutsättningar och bygga en grund.Internationellt finns Stadsdelsträdgårdens motsvarighet i community gardens. Forskning på community gardens tyder på att fördelarna är många. Engagemanget leder till en ökad gemenskap mellan invånarna, stärker områdeskänslan, ökad tryggheten, förbättrad hälsa, ökad fysisk aktivitet och en ökad förståelse för naturen. Dessutom har man sett att fastighetsvärdena ökar runt en community garden.Folkparken anlades i slutet på 1800-talet av och för arbetarna. På 90-talet riskerade parken att försvinna till förmån för bostadsbebyggelse, men räddades kvar tack vare folkets protester. Parkbyggnaden står idag oanvänd och en utredning om dess framtida användning pågår. Parken behöver en ny identitet och funktion som säkrar dess fortsatta existens.En stadsdelsträdgård skapar en ny form av mötesplats i Folkparken, samtidigt som det är ett viktigt steg i riktningen mot en hållbar stadsutveckling. / In Sweden today it is there is a growing interest in cultivating your own vegetables, but few neighborhoods offer an opportunity for gardening and demand exceeds the availability of allotments. It is therefore necessary to make way for new forms of gardening in the urban environment. Such a development is in line with the shift towards sustainable urban development faced by cities today. The municipality needs to provide practical examples of sustainable solutions and one way to go is to let the citizens cultivate in the public domain. This paper intends to develop a feasibility study for a project that will contribute to improved sustainability. The suggested project is that the park office in Lund together with inhabitants, construct a Stadsdelsträdgård on the large lawn in Folkparken. A Stadsdelsträdgård is a self-organized garden held in common by the residents with minimal involvement by the municipality. Ideally, a Stadsdelsträdgård is initiated entirely from below, but that does not mean that a municipality that wants to launch a commitment cannot help to create conditions and build a foundation. The international correspondence to a Stadsdelsträdgård is a community garden. Research on community gardens suggests that the benefits are many. Community gardening leads to improved relationships among people, increased community pride, security, physical activity and health plus it gives a better understanding of nature and its cycles. Finally, it has been found that property values are enhanced around community gardens. Folkparken was established in the late 1800s by the working class. In the 90s the park was threatened to disappear in favor of housing developments, but was saved thanks to the public outcry. The park building is currently unused, and an investigation as to its future use is in progress. The park needs a new identity and function that will ensure its continued existence. A Stadsdelsträdgård would create a new form of meeting place in Folkparken and at the same time as it is an important step in the direction to a sustainable urban development.

Studien undersöker energisystem i förindustriella Malmö (1700-1845) samt Edo (förindustriella Tokyo 1603-1867). Syftet är att undersöka faktorer som gjorde att två förindustriella städer under en längre tid fungerade utan att stora mängder resurser och energi tillfördes utifrån, förstå vad som förändrade detta samt analysera vad dagens stadsplanerare kan lära av dessa exempel.Undersökningen har gjorts i form av en kvalitativ studie. Studien bortser således ifrån kvantifiering av energidata. Systemperspektiv är en viktig aspekt av studien. Textgenomgång och analys har varit vår huvudmetod för datainsamling. Studien har kommit fram till att för ett hållbar energisystem ärsociala aspekter som invånarnas attityd/mentalitet är en viktig aspekt. Anledningen till att Edo och Malmö kunde upprätthålla sig långt lokalt var att geo-polititiska förutsättning förhindrade de att handla med omvärlden. Industrialiseringen och kapitalismen var huvudfaktor som förändrade lokalenergiförsörjning av båda städerna. Att ständigt utveckla tekniska delen av energisystem till en mer lokala och förnybara är en viktig aspekt men för hållbar stadsplanering är det också viktigt att ta hänsyn till sociala aspekter som invånarnas attityd och kunskaper. I rådande globala ekonomiska systemet är helhetsperspektiv också viktigt för samverkan mellan aktörerna i en stad samt mellan andra städer i världen. / This study examines energy systems in pre-industrial Malmö (1700-1845) and Edo (pre-industrial Tokyo 1603-1867). The objective is to examine pre-industrial facts that made two cities possible to sustain themselves for a long time without consuming a lot of energy and resources, understand the factors that changed it and analyze what today's city planner can learn from these examples. This study takes the form of a qualitative study. It therefore disregards the quantification of energy data. System Pespective is an important aspect of this study. Literature reviews and analysis has been our main method of data collection. Findings of this study indicates that attitude and mentality of inhabitants is an important aspect for a sustainable energy system. The reason why Edo and Malmö could maintain themselves with local energy and resource was due to the geo-political conditions of the cities that prohibited them from interacting with the world. Industrialization and capitalism was a main factor that altered local energy supply of the two cities. To continuously improve technological part of energy system to more local and renewable one is also an essential aspect however for sustainable city planning, inhabitants' attitude and knowledge is also a important part. Under current global economic system, a holistic perspective is also useful for cooperation between actors in a city and other cities in the world.

Den här uppsatsen är en kvalitativ innehållsanalys som utgörs av två delar. Först kartläggs vilken typ av hållbar utveckling som framgår i Millenniedeklarationen (FN, 2000), Riodeklarationen (FN, 1992) och Agenda 21 (UNCED, 1992). Resultatet av del ett presenter-as i form av en analysmatris som användes som mall i delstudie två för att granska den svenska regeringens implementerande av FN:s milleniemål. Det dokument som analyserades i del två var propositionen 2002/03:122 som var regeringens slutdokument för implementeringen av milleniemålen. Analysen visade att den svenska regeringens tolkning inte stämde överens med FN:s vision av en hållbar utveckling. I studien framgick att FN-dokumenten har en bättre balans mellan de tre hållbarhetsdimensionerna medens regeringsdokumentet fokuserade på att skapa hållbara lösningar genom att fokusera på den ekonomiska dimensionen. Den framarbetade analysmatrisen visade att den dåvarande svenska regeringens tolkning påvisade en svagare eller likvärdig version av en hållbar utveckling som den som framgick i FN-dokumenten. / The thesis was a twostep qualitative content analysis. The first charted the kind of sustainable development that emerged in the Millennium Declaration (FN, 2000), the Rio Declaration (FN, 1992) and Agenda 21 (UNCED, 1992). The analysis was presented in an analysis matrix that was used as a template in the second part of the study to review how the Swedish government had implemented the UN Millennium Development Goals by analyzing the parliamentary tied proposition 2002/03:122. The analysis showed that the UN vision of sustainable development is not consistent with the Swedish government translation. UN documents had a better balance between the three dimensions of sustainability, government document focused on creating sustainable solutions by focusing on the economic dimension. The elaborated analysis matrix showed that the Swedish Government's interpretation showed a weaker or equivalent version of sustainable development such as that contained in the UN documents.

Livscykelanalys används som metod för att undersöka produkter eller tjänster från ”vaggan tillgraven”. Med hjälp av mjukvaruprogrammet SimaPro utförs en livscykelanalys på förbränning av avfall med energiutvinning. Resultatet jämförs med en livscykelanalys som utförs på biogasproduktion från matavfall, för att visa vilken av processerna som har mer positiv påverkan på miljön. Resultatet visar att förbränning av avfall bidrar till minskad miljöpåverkan med 63,9 kg CO2-ekvivalenter per ton avfall. Biogasproduktionen minskar miljöpåverkan med 11,6 kg CO2-ekvivalenter per ton matavfall. Förbränning av avfall är den behandlingsmetod som har mer positiv inverkan på växthuseffekten. Energiproduktion med avfall som bränsle är inte hållbart på lång sikt. Avfall är ett ohållbart bränsle, inom EU utförs ett aktivt arbete för att minska uppkomsten av avfall. / Life cycle assessment as a method is used to evaluate products or services from “cradle to grave”. A life cycle assessment of municipal waste incineration with energy recovery is conducted with the software SimaPro. The result is compared with life cycle assessment conducted on biogas production from food waste, the comparison shows the process with the least impact on the environment. Incineration of municipal waste contributes to reduced environmental impact with 63.9 kg CO2-equivalents per ton waste. Biogas production reduces the environmental impact with 11.6 kg CO2-equivalents per ton food waste. Incineration of municipal waste is the treatment with the least environmental impact. Power generation with waste as fuel is unsustainable long term, waste is an unsustainable fuel and the European Union is actively working to reduce the generation of waste.

Till följd av ett förändrat klimat stiger havsnivåerna och extrema väderhändelser blir allt vanligare, vilket i sin tur kommer innebära en ökad översvämningsrisk. Anpassningsarbetet sker huvudsakligen på lokal nivå, då nationell styrning saknas och kommunerna själv planerar sin mark i översiktsplaner och har kommunalt självstyre. Avsaknad av nationella strategier och finansiering gör att kommunens egen kapacitet anses vara avgörande för klimatanpassningen på lokal nivå. Kommunens förmåga att klimatanpassa anses utgöras av den egna anpassningskapaciteten som är bestående och avgörs av lokala tillgängliga faktorer i form av; kunskap och medvetenhet, politiskt engagemang, socialt och humant kapital, samt ekonomiska resurser. Syftet med studien är att undersöka hur Malmö kommuns anpassningsarbete kring översvämningar som orsakas av en höjning av havsnivån och extremväder ser ut för framtiden. Studien bygger på en fallstudie över Malmö kommuns klimatanpssningsarbete i översvämningsfrågan. Det har gjorts en kartläggning över riskerna med dessa effekter av ett förändrat klimat och hur kommunen skall arbeta mot dessa risker. Samt vilka svårigheter och behov som finns för anpassningsarbetet. Begreppen anpassningskapacitet och resiliens har använts för att analysera och föra en diskussion kring Malmös klimatanpssningsarbete. Studien visar att anpassning lokalt har svårigheter och utmaningar som rör kommunen inom sitt klimatarbete. Att klimatanpassa är till stor del en prioriteringsfråga, en ekonomisk fråga och en ansvarsfråga inom kommunen med avvägningar som måste göras mellan lokala målsättningar samt med nationella intressen. Malmö kommun ser svårigheter med att kunna anpassa till ett förändrat klimat då finansiering saknas och att det sker interna intressekonflikter mellan kommunens förvaltningar. Osäkra prognoser som sträcker sig över lång tid samt kunskapsluckor har gjort att skyfall och nederbörd är prioriterat i Malmös klimatarbete idag. Studien visar ett antal förbättringsförslag som kommunen samt nationella myndigheter kan arbeta med som kan utveckla anpassningsarbetet. Roller, ansvar och finansiering måste klargöras. Vägledning och stöd från myndigheter måste vara tydligare och stötta den lokala anpassningen i form av förbättring av den nuvarande lagstiftningen och att klyftan mellan nationell och lokal nivå minskar. Kommunen ser behovet av samsyn och att lokala aktörer involveras för att förbättra anpassningen. Kompetenshöjning och samlande av kommunens egen kunskap samt information till samhällets övriga aktörer anses vara ett sätt att få ett mer effektivt klimatanpassningsarbete och därmed höja den egna anpassningskapaciteten. / As a result of climate change rising sea levels and extreme weather events are becoming more common, which in turn will mean an increased flood risk. Customization work takes place mainly at local level, in which national governance is lacking and municipalities have planned their land in master plans and local self-government. Lack of national strategies and financing will allow the municipality's own capacity is considered to be crucial for climate change adaptation at the local level. The municipality's ability to adjust the climate is considered to be their own adaptive capacity that is enduring and is determined by local factors available in the form of; knowledge and awareness, political participation, social and human capital, and financial resources. The purpose of the study is to investigate the Malmö municipality adaptation efforts around the flooding caused by sea level rise and extreme weather looks to the future. The study is based on a case study of Malmö municipality klimatanpssningsarbete in flood issue. It has made a survey of the risks associated with these effects of a changing climate and how the municipality should work against these risks. As well as the difficulties and needs for adaptation work. The concepts of adaptive capacity and resilience has been used to analyze and exchange views on Malmö's klimatanpssningsarbete. The study shows that adaptation locally difficulties and challenges related to the municipality in its climate. Climate adaptation is largely a priority issue, an economic issue and a liability in the municipality with the trade-offs that must be made between local objectives and national interests. Malmö sees difficulties to adapt to a changing climate when funding is available and that there is internal conflict of interest between municipal administrations. Uncertain forecasts that extend over a long period of time and knowledge gaps have been made to downpour and the rain are given priority in Malmö's climate work today. The study shows a number of suggested improvements as the municipality and the national authorities can work with who can develop adaptation measures. Roles, responsibilities and funding must be clarified. Guidance and support from the authorities must be clearer and support local adaptation in the form of improvement of the current legislation, and that the gap between the national and local level decreases. The municipality sees the need for consensus and local stakeholders involved in order to improve the alignment. Capacity building and unifying of the municipality's own knowledge and information to society's other players are considered to be a way to get a more effective climate adaptation work and thus increase their adaptive capacity.

Syfte: Syftet med denna studie är att framställa och identifiera om det finns en mer avgörande faktor för DMFT-index bland de undersökta biologiska och socioekonomiska faktorerna. Material och metod: En kvalitativ dokumentanalys har utförts med narrativ beskrivning av de undersökta faktorernas betydelse för 12-åriga barns DMFT-index i ett urval av länder över tid. Country Area Profile Project har använts för insamling av DMFT-index samt sockerkonsumtion. De biologiska faktorer som studeras är sockerkonsumtion och vattenfluoridering. De socioekonomiska faktorerna är samhällsomvälvningar, betydelsen av moderns utbildning, tandvårdssystem samt ekonomi. Resultat: Trots ökad sockerkonsumtion i sex av de åtta studerade länder har DMFT-index sänkts över tid. De länder som har fluoriderat sitt dricksvatten uppvisade inte en större sänkning i DMFT-index än de länder som inte använder sig utav vattenfluoridering. Samhällsomvälvningar har påverkat DMFT-index med både sänkningar och höjningar. Mödrar med lägre utbildningsnivå, färre tandvårdsbesök och sämre egenvård ökade risken för ett högre DMFT hos deras barn. Sex av de åtta undersökta länderna har gratis tandvård för barn, men ett minskande DMFT-index kunde studeras i samtliga undersökta länder. Ett högt BNP per capita eller låg ginikoeffiecient innebär inte nödvändigtvis ett lägre DMFT-index. Slutsats: Minskningen av DMFT-index är ett resultat av samtliga undersökta faktorer, biologiska och socioekonomiska. Därför är ingen av de undersökta faktorerna av större betydelse för DMFT och bör respekteras till samma grad i det fortsatta kariespreventiva arbetet. Nyckelord: 12-åringar, biologiska faktorer, CAPP, DMFT-index, socioekonomiska faktorer. / Aim: The purpose of this study is to present and identify a more decisive factor for the DMFT-index among the examined biological and socio-economic factors. Methods: A qualitative document analysis has been carried out with a narrative review of the importance of biological and socio-economic factors for 12-year-old children’s DMFT-index in a selection of countries over time. The Country Area Profile Project has been used for the collection of DMFT-index and sugar consumption. The studied biological factors are sugar consumption and water fluoridation. The socio-economic factors are social unrest, the importance of the mother’s education, dental care and economics. Results: Despite increased sugar consumption in six of the eight countries studied, the DMFT-index has been reduced over time. The countries that have fluoridated their drinking water did not show a larger reduction in the DMFT-index compared to those countries that do not use waterfluoridation. Social unrest has affected the DMFT-index in both directions. Mothers with lower levels of education, rarer dental visits and poorer self-care increased the risk of a higher DMFT in their children. Six of the eight countries studied offer free dental care for children, but a diminishing DMFT-index could still be observed in the other countries. A high GDP per capita or low ginicoefficient does not necessairily result in a lower DMFT-index. Conclusion: The decrease in DMFT-index is a result of all factors studied, biological and socio-economical. Therefore, none of the factors are of greater importance for DMFT and should be respected equally in future caries-preventive work. Key words: 12-year-olds, biological factors, CAPP, DMFT-index, socio-economic factors.

Insects play an important role in our society and provide many important ecosystem services as pollinators, decomposers and prey for predators. However insects are facing a global decline and action is needed to help their conservation. Interest and knowledge of the importance of insects is relatively low. The purpose of this study is to investigate the relationship between how much the public knows about the role of insects and their decline, and whether more knowledge leads to a greater propensity to take action to help conserve them. The study's questions are; (1) How much are people aware of the decline of insects and what consequences would that lead to? (2) How willing are the public to take their own actions to help insects? The hypotheses are; (1) The knowledge and willingness to carry out actions for insects differs between the younger and the older generation. (2) The knowledge and willingness to carry out actions differ among those who live in urban versus rural areas. To answer these questions, a web-based questionnaire was designed and sent out to the public. A total of 117 respondents responded and they showed a relatively high level of knowledge about insects and willingness to take action. The results also showed a significant correlation between the public's knowledge of insects and their willingness to take action. There was no difference between the respondents who lived in rural areas and those who lived in cities, but there was a difference between the younger and the older generation. The study found that the more knowledge people have about insects, the more likely they are to take action to help conserve them. But it could also be concluded that it takes more than just knowledge to inspire people to take conservation action. Feelings and peoples’ perceptions of them are just as important, but the right kind of knowledge can be a good first step in changing people's perception of these small but very important animals. / Insekter utgör en viktig roll i vårt samhälle och står för många viktiga ekosystemstjänster såsom pollinatörer, nedbrytare och bytesdjur för predatorer. Just nu står dock insekter inför en global minskning och åtgärder behövs för att hjälpa deras bevarande. Intresse och kunskap om just insekters betydelse är relativ liten. Syftet med den här studien menar att undersöka sambandet mellan hur mycket allmänheten känner till om insekters roll samt deras minskning, och om mer kunskap leder till större benägenhet att utföra åtgärder att bevara dem. Studiens frågeställningar är då; (1) Hur mycket är folk medvetna om insekters minskning och vad det skulle ha för konsekvenser? (2) Hur villig är man att utföra egna åtgärder för att hjälpa insekter? Och hypoteserna; (1) Kunskapen och viljan att utföra åtgärder för insekter skiljer sig i den yngre och den äldre generationen. (2) Kunskapen och viljan att utföra åtgärder skiljer sig hos dem som bor i städerna och på landsbygden. För att besvara dessa frågeställningar utformades en webbaserad enkät som skickades ut till allmänheten. 117 respondenter svarade och de visade på en relativ hör kunskap om insekter samt vilja för åtgärder. Resultatet visade även på ett signifikant samband mellan allmänhetens kunskap om insekter och deras villighet att utföra åtgärder. Det fanns ingen skillnad mellan respondenterna som bodde på landsbygden och de som bodde i städer, men det fanns en skillnad på den yngre och den äldre generationen. Studien visade att ju mer kunskap människor har om insekter desto mer benägna är de att utföra åtgärder för att hjälpa bevara dem. Men man skulle också kunna dra slutsatsen att det krävs mer än bara kunskap för att inspirera människor till bevarande åtgärder. Känslorna och synen på dem är minst lika viktiga, men rätt typ av kunskap kan vara ett bra första steg i att ändra människor syn på dessa små men väldigt viktiga djur.

Symbiont intestinal microbiomes contribute to host immunity, but may also contribute to autoimmune diseases. Segmented filamentous bacteria (SFB), designated Candidatus Arthromitus, are one of the key players in the gut microbiome. They have a unique cell cycle and are thought to play a role in immune establishment in infancy.  This research explored the feasibility of non-human primate infants as animal models for elucidating SFB function by analyzing previously published 16S rRNA gene sequencing data with the Divisive Amplicon Denoising Algorithm 2 (DADA2) algorithm and statistical methods.  Consequently, non-human primate infants as animal models for SFB investigation were seen as a potential option. However, the study also brought up questions about the species-specificity and transmission modes of SFB, thus additional research is needed.