In order to maintain a sustainable construction industry, it is important to consider sustainability aspects in buildings. Material selection and optimizations are a fundamental part of this process. The purpose of this degree project is to contrast cross laminated timber slabs with prefabricated concrete slabs based on cost, carbon dioxide emissions, number of supports and the attitude of the construction industry. This is to see if one of the slabs can be considered more advantageous than the other and if it can be optimized. In order to achieve the aim and purpose of the study, a literature review, theoretical calculations and interviews with actors in the construction industry have been carried out. The study has resulted in a comparative analysis that shows that cross laminated timber slabs have a significantly lower carbon dioxide emission than prefabricated concrete slabs, but are less economically profitable. The result further shows that continuity can optimize both slabs through thinner thicknesses and thus be cost- and environmental-saving. The actors, in turn, have a tendency to prefer the materials that they are used to and feel safe working with, as there are risks involved in trying something newer. However, the actors show a great openness towards cross laminated timber and feel that its development will increase in connection with the knowledge about the material being established. The most central thing is to apply the right material in the right place. / För att upprätthålla en hållbar byggindustri är det viktigt att beakta hållbarhetsaspekter i byggnationer. Materialval och optimeringar är en grundläggande del av denna process. Syftet med det här examensarbetet är att ställa KL-träbjälklag mot prefabricerade betongbjälklag med utgångspunkt i kostnad, koldioxidutsläpp, antal upplag och byggbranschens inställning. Detta för att se om något av bjälklagen kan anses vara mer fördelaktigt än det andra och om det går att optimeras. För att uppnå studiens mål och syfte har en litteraturöversikt, teoretiska beräkningar och intervjuer med aktörer inom byggbranschen genomförts.  Studien har utmynnat i en jämförande analys som visar att KL-träbjälklag har ett betydligt mindre koldioxidutsläpp än prefabricerade betongbjälklag, men blir mindre ekonomiskt lönsamt. Resultatet visar ytterligare att kontinuitet kan optimera båda bjälklagen genom tunnare tjocklekar och på så vis vara kostnads- och miljöbesparande. Aktörerna i sin tur har en benägenhet att preferera de material som de är vana och trygga att arbeta med då det medför risker att bepröva något nyare. Aktörerna visar dock en stor öppenhet mot KL-trä och upplever att dess utveckling kommer att öka i samband med att kunskapen kring materialet etableras. Det mest centrala är att man tillämpar rätt material på rätt plats.

Examensarbetets syfte är att finna en beräkningsgång för ribbdäcksbjälklag så att en spännviddstabell kan skapas. Ett ribbdäcksbjälklag består av stående limträbalkar med en liggande KL-träskiva ovan som fungerar som golv. I detta examenarbete är KL-träskivan 2,4 meter bred och vilar på två limträbalkar. Full samverkan mellan de olika materialen råder. Idag finns det några aktörer på marknaden som levererar liknande typer av bjälklag men det finns ingen beräkningsgång preciserad i Eurokod. Förstudien till examensarbetet har visat på att tillvägagångssättet för att lösa den mest problematiska beräkningen har varit densamma för de företagen vi har kollat på. Svårigheten är att beräkna den effektiva bredden för tvärsnittet. Det finns även olika standarder som gäller för hur stor nedböjningen får vara för ett bjälklag. I examensarbetet utförs beräkningar för att uppfylla de krav som gäller i Sverige samt de krav som gäller i Österrike. Detta görs för att dalamissivträ misstänker att kraven på de österrikiska bjälklagen är högre ställda med avseende på svikt, de vill kunna erbjuda ett styvare bjälklag. I tabellen ska dimensioner anges för att respektive krav ska uppfyllas. De österrikiska kraven har visat sig vara hårdare ställda jämfört med de svenska och kommer därför att kräva en balk av större dimension i de lägre lastfallen. I fallen med större laster kommer balkdimensionerna mellan de olika lastfallen inte att skilja sig. Där har det visast sig att branddimensioneringen varit helt dimensionerande. Tabellen ska vara ett hjälpmedel för företaget Dala massivträ att lättare nå ut till beställare. Beräkningsgången har gjorts i Mathcad, där okända parametrar har lösts ut och beräknats fram. Vissa parametrar har varit fasta utifrån Dala massivträs önskemål, så som KL-träskivans tjocklek och ingående komponenters materialegenskaper. När beräkningarna har gjorts har de kontrollerats så att momentkapacitet och tvärkraftskapacitet är tillräcklig i respektive last fall och spännvidd. Nedböjningen har kontrollerats liksom branddimensioneringen. Har bjälklaget inte uppfyllt hållfastighetsdimensionering eller kraven för svenskstandard alternativt österrikiskstandard har en högre dimension valts på limträbalken. Limträbalk har valts utifrån Setra trävarors standardsortiment. Resultatet av beräkningarna har förts in i en spännviddstabell som byggts upp för att enkelt kunna välja balk utifrån tänkt last fall. Beräknings exempel finns redovisat i en bilaga där ett lastfall och en spännvidd redovisas. Resultatet leder till att varje spännvidd och lastfall får två dimensioner, en för att klara svensk standard och en för att klara österrikiskstandard. I diskussionen diskuteras eventuella felkällor, effekten av tätare placering med limträbalkar och orsaken till en differens i jämförelsen mellan Mathcad och Calculatis. Även resultatet i spännviddstabellen diskuteras. / The purpose of the degree project is to find a calculation path for ribbed deck joists so that a span width table can be created. A ribbed deck joists consists of standing glulam beams with a lying cross laminated timber slab above which functions as a floor. In this thesis, the cross laminated timber board is 2.4 meters wide and rests on two glulam beams. Full cooperation between the different materials prevails. Today, there are some players in the market that deliver these types of floor but there is no calculation rate specified in Eurocode. The preliminary study for the degree project has shown that the approach to solving the most problematic calculation has been the same for the companies we have looked at. The difficulty is to calculate the effective width of the cross section. There are also different standards that apply to how large the deflection may be for a beam. In the thesis work, calculations are performed to meet the requirements that apply in Sweden and the requirements that apply in Austria. Dimensions must be specified in the table for fulfilling the respective requirements. The Austrian requirements have proved to be harder compared to the Swedish ones and will therefore require a beam of greater dimension in the lower load cases. In case with the larger loads, the beam dimensions between the different loads will not differ because it has been shown that the fire has been dimensional. The table should be a tool for the company Dala massivträ to reach the customer more easily. The calculation path has been made in Mathcad, where unknown parameters has been solved and calculated. Some parameters have been fixed based on Dala massivträ´s wishes, such as the thickness of the cross laminated timber board and the material properties of the component parts. Once the calculations have been made, they have been checked so that torque capacity and transverse power capacity are sufficient in the respective load cases and span. The deflection has been checked as well as the fire dimensioning. The flooring has not fulfilled the dimensioning or the requirements for Swedish standard alt. Austrian standard has a higher dimension selected on the glulam beam. Glulam beam has been selected based on Setra's wood products standard range. The result of the calculations has been entered into a span table which has been built up in order to be able to easily select the beam from outside the intended load case. The calculation example is presented in an annex where a load case and a span are reported. The result is that each span and load fall get two dimensions, one to meet the Swedish standard and one to cope with the Austrian standard. In the discussion, is discussed possible sources of error, the effect of denser placement with glulam beams and the cause of a difference in the comparison between Mathcad and Calculatis. The result in the span table is also discussed.

No description available.