The Savi’s Warbler (Locustella luscinioides) is a recently established bird species in a few reedy shallow lakes of southern Sweden and has only been found nesting for the last twenty years. Little is known about the species' habitat preferences, breeding biology and demands for specific territory structures at breeding sites in Sweden. Knowledge of a newly established species’ habitat requirements is essential to maintain a viable population and design action plans. This study, the first of its kind in Sweden, examined the vegetation structures in occupied territories of Savi’s Warblers at Lake Tåkern, the country's stronghold for the species. The species was found to be associated with the outer edge zones and fragmented areas of reed (Phragmites australis). Occupied territories differed from randomly chosen unoccupied (control) territories by having a thicker layer of reed litter, and on average more bushes of Willow (Salix spp.) present. Reed density and reed height did not differ from areas that lacked Savi’s Warblers. Territorial and displaying males were concentrated in two edge areas with a mosaic of reed islets where the territories remained relatively close together.

Förorenad mark är ett stort och ofta påkostat problem i Sverige och världen. Ofta används konventionella metoder som schaktningsarbete för att åtgärda områdena, men orsakar även höga kostnader och en signifikant inverkan på miljön. I och med dessa problem har fytoremediering, dvs. växters förmåga att åtgärda förorenad mark, som åtgärdsmetod blivit allt mer populär de senaste åren. I denna studie undersöktes bladvass (Phragmites australis) och Salix sp för potentiell upptagningsförmåga av tungmetaller genom att analysera tungmetallminskningen i jorden. Växterna undersöktes i syfte att användas inom fytoremediering, samt som potentiell biobränslekälla. I projektet utfördes en fältstudie vid Ekeby avloppsreningsverk i Eskilstuna. Tre provpunkter på området valdes ut baserat på tidigare miljötekniska undersökningar av Norconsult AB. Jordmaterial förorenat med tungmetaller och lokala populationer av Salix sp och bladvass samlades in för analys i ett krukexperiment i vilket skillnader i metallhalter i jorden före och efter odling undersöktes. Totalt odlades 3 Salix sp-och 3 bladvass-skott i jordmaterial från varje provpunkt i växthus vid Stockholms Universitet. Jordmaterial från varje provpunkt användes som kontrollprov och fick stå i samma växthus under krukexperimentet. De insamlade växterna odlades i den förorenade jorden under 80 dagar och vattnades regelbundet med destillerat vatten. Efter tillväxtperioden visade resultatet inte på några signifikanta skillnader mot kontrolljorden. Orsaken antas bero på den relativt korta odlingsperioden, det låga antalet växtindivider som användes och antalet analyser som genomfördes. Åtgärdspotentialen för de lokala Salix sp- och bladvassväxterna skulle sannolikt kunna bestämmas på ett bättre sätt genom analyser avseende metallhalt i skördad växtbiomassa. Salix och bladvass används som biobränsle i Sverige, men kvalité, hantering och värmeverkens praktiska begränsningar påverkar avkastningen och det avfall som måste tas om hand. För att utvärdera ekonomiska och miljömässiga vinster genom implementering av fytoremediering på förorenad mark bör vidare studier genomföras för att utvärdera när under säsongen växterna bör skördas för största upptag av föroreningar med hänsyn till växterna som konkurrenskraftigt biomaterial. Fytoremediering har påvisats fungera genom flera studier, men en tydlig organisation och kunskap om vilka miljötekniska egenskaper som gäller för det lokala området är väsentlig för att implementera denna åtgärdsmetod med gott resultat. / Contaminated land is a big issue in Sweden and worldwide. Conventional methods like excavation are commonly used to remediate polluted areas, but also cause elevated costs and a significant environmental impact. The interest in phytormemediation, which is the ability of plants to remediate contaminated land, as it has become more popular during recent years. Common reed (Phragmites australis) and Salix sp. were tested in this study to assess the potential for heavy metal uptake by analysis of heavy metal reduction in the soil. The plants were assessed with the purpose to be used within phytoremediation as well as potential source for biofuel. A field study was included in this project at Ekeby wastewater treatment plant in Eskilstuna, Sweden. Three sample points were chosen based on previous environmental studies conducted by Norconsult AB. Soil material contaminated with metals and local populations of Salix sp and common reed were collected for analysis in a pot experiment were differences in metal content in the soil before and after cultivation were investigated. In total 3 shoots of Salix sp and 3 shoots of common reed were cultivated in soil material from each sample point in a greenhouse at Stockholm University. Soil material from each sample point were used as control and were placed in the same greenhouse during the pot experiment. The sampled plants were grown in contaminated soil material for 80 days and regularly irrigated with distilled water. The soil material was analyzed with respect to metals before and after cultivation of the local plants. After the growth period the results did not show any significant differences in the metal content of the soil compared to the control pot. It is assumed that the cause is due to the relatively short cultivation period, the low number of individual plants used and the number of analyzes performed. The  remediation potential for the local plants of Salix sp and common reed could probably be determined in a more suitable way though analysis of metals from the harvested plant material. Salix and common reed are used as biofuel in Sweden, but quality, management and practical limitations affect the yield and the waste that has to be taken care of. Further studies should be carried out to evaluate economic and environmental benefits through implementation of phytoremediation on contaminated land to assess when during the season the plants should be harvested to accumulate the greatest level of contaminants with consideration to the plants as a competitive bio-material. Phytoremediation works and has been demonstrated through several studies. However, a clear organization and knowledge of the local environmental characteristics of the contaminated site are vital features to implement this measure with a good result.

The climate on earth keeps getting warmer where heat waves, eutrophication, rising sea levels, extreme weather like flooding, droughts and wildfires are an expanding problem. The focus of this bachelor thesis is to determine the potential of mitigating eutrophication and while contributing to blue growth by harvesting and make use of reeds like Phragmites australis and Arundo donax. Reeds have the ability to quickly absorb nutrients from aquatic environments and there are opportunities to use them as a feedstock for producing biochar to be potentially used in areas such as soil improvement, fodder additive and carbon sequestration. Additionally, optimal biochar properties for the observed applications gets analysed. The thesis is based on a systematic literature review and an interview with Niclas Anvret at the non-profit organisation “Race for the Baltic”.  Results show that biochar produced according to parameters such as heating rate, biomass species and especially, different temperatures, results in varied characteristics that change the biochar's adsorption abilities, nutrient retention, alkalinity, stability, surface area and porosity volume. The different applications of biochar are, however, not easily determined. This is because of the fact that certain biochar properties, that are prominent in entirely different pyrolysis conditions, could both be beneficial for the same application. Additionally, the different attributes sometimes influence each other which gives rise to unclear patterns affecting use potential. To overcome these issues, more research is needed to clarify the correlations between attributes of the biochar and to determine which characteristics of biochar are best suited for each application.  In terms of how large-scale harvesting of reed could affect the ecosystem is also unclear, there is not enough research regarding the question to be able to draw clear conclusions. The reasoning behind this is that there are knowledge gaps, geographical differences, different unit measuring and methodology. The potential for biochar in the coal market is high and the demand in Sweden has risen over the past couple of years. There is also interest in using biochar as a soil amendment, to make use of nutrient content as well as applying organic matter to soils to potentially achieve long-term carbon sequestration. However, the production cost of biochar out of reed is relatively expensive, and it cannot compete with coal or other fertilisers/soil amendments on the market, with feedstock management usually being the most expensive part of production. Lastly, there is currently no harvesting method that can measure the amount of reed that needs to be harvested to be able to produce biochar on a large scale. / Klimatet på jorden blir allt varmare och värmeböljor, övergödning, stigande havsnivåer, extrema väder som översvämningar, torka och bränder är ett stigande problem. Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka potentialen att mildra eutrofiering och samtidigt bidra till blå tillväxt genom att skörda - och använda sig av vass som Phragmites australis och Arundo donax. Vass har en framträdande förmåga att absorbera näringsämnen. Det finns därför möjligheter att använda dem som råvara för att producera biokol som potentiellt kan användas i områden såsom jordförbättring, fodertillsatser och kolbindning. Utöver detta undersöks optimala egenskaper för biokol enligt de observerade applikationerna. Kandidatuppsatsen bygger på en systematisk litteraturstudie och en intervju med Niclas Anvret på den ideella organisationen ”Race for the Baltic”.  Resultaten indikerar att biokol, producerad i pyrolys enligt parametrar som uppvärmningshastighet, biomassa och i synnerhet olika temperaturer, resulterar i varierande egenskaper som förändrar biokolets absorptionsförmåga, bibehållande av näring, alkalinitet, stabilitet, ytarea och porositetsvolym. De olika tillämpningarna av biokol är emellertid svåra att avgöra på grund av vissa biokolegenskaper. Dessa egenskaper är framträdande under helt olika pyrolysförhållanden men kan samtidigt vara fördelaktiga för samma typ av applikation. Dessutom påverkar de olika attributen ibland varandra vilket ger upphov till komplexa trender som påverkar användningspotentialen. För att kunna dra tydliga slutsatser behövs mer forskning för att klargöra sambandet mellan biokolens attribut och för att bestämma vilken samling egenskaper hos biokol som passar bäst för varje applikation.  Hur storskalig skörd av vass kan påverka ekosystemet är fortfarande oklart. Det finns inte tillräckligt med forskning kring frågan för att kunna dra tydliga slutsatser. Detta beror på att det finns kunskapsluckor, geografiska skillnader, olika måttenheter och metoder för de studier som gjorts inom detta område. Potentialen för biokol på kolmarknaden är hög och efterfrågan i Sverige har ökat de senaste åren. Det finns också intresse för att använda biokol för jordförbättring, dels för att använda näringsinnehållet men också för att applicera biokol i jorden för att potentiellt uppnå långvarig kolbindning. Dock är produktionskostnaden för biokol gjort på vass mycket kostsam och kan därför inte konkurrera med fossilt kol eller andra gödselmedel jordförändringar på marknaden. Detta beror främst på råvaruhanteringen som är den dyraste delen av produktionen. Slutligen finns det för närvarande ingen skördemetod som kan mäta den mängd vass som behöver skördas för att kunna producera biokol i stor skala.