Fördomar förekommer i hela samhället och det är viktigt att vårdaren reflekterar över sina fördomar gentemot den blodsmittade patienten för att inte orsaka ett vårdlidande. Bemötandet bör ske utan påverkan av fördomar för att möjliggöra en god vårdrelation och att vården sker på lika villkor. Syftet med arbetet är att belysa hur den blodsmittande patienten upplever vårdarens fördomar, för att möjliggöra en ökad förståelse hos vårdaren. Studien har utförts som en litteraturstudie där kvalitativa artiklar granskats och sammanställts till ett resultat.Det som framkom i resultatet är att den blodsmittade patienten upplever att de bemöts av fördomar från vårdaren. De upplever att vårdaren ser dem som smittfarliga, vilket kan bero på vårdarens rädslor och okunskap om blodsmittan. De anses vara homosexuella, drogmissbrukare eller sexuellt lössläppta och upplever att de möts av stigmatisering/fördomar orsakat av det. De upplever också att de inte erhåller samma vård som andra patienter och inte möts med den respekt och värdighet av vårdaren som de önskade. Detta presenteras i arbetet under rubrikerna: Att betraktas som smittfarlig, att tillhöra en stigmatiserad grupp, att inte erbjudas samma vård som andra patienter och att inte bemötas värdigt.Att möta en patient fördomsfritt kräver en öppenhet hos vårdaren. Detta utvecklas genom att som vårdare vara medveten om sin förförståelse i olika situationer och gentemot olika patienter. Detta möjliggörs genom att utveckla ett reflekterande förhållningssätt och kritiskt tänkande i alla möten med människor. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Bakgrund: Kunskap kring hantering av blodsmittade patienter är avgörande för hur sjuksköterskor bemöter dem. Att ta hand om patienter som har en blodsmitta är en del av vårdyrket. Patienter som lever med blodsmitta upplever att de blir diskriminerade inom vården vilket påverkar hälsan negativt. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors attityder till att vårda patienter med blodsmitta. Metod: En beskrivande litteraturstudie som innehåller elva vetenskapliga artiklar som hittades i databasen PubMed. Huvudresultat: Resultatet redovisas genom fyra huvudrubriker, Betydelsen av sjuksköterskans kunskap och utbildning, Sjuksköterskors osäkerhet i vårdandet, Stigmatisering mot patienter med blodsmitta och Sjuksköterskans värdegrund. Resultatet visar att sjuksköterskor ofta känner att de saknar kunskap och utbildning att vårda patienter som lever med blodsmitta. Bristande kunskap och utbildning bidrar till en negativ inställning till vård av denna patientgrupp. Slutsats: Denna studie kan hjälpa till att identifiera brister i hanteringen av blodsmittade patienter och därmed bidra till att alla får vård på lika villkor. Genom att identifiera brister kan utbildningsprogram utformas till syfte att skapa en personcentrerad vård. / Background: Knowledge of the management of blood-infected patients is crucial for how nurses treat them. Caring for patients who carry a blood-infection is part of the nursing profession. Patients who live with a blood-infection experience that they are discriminated against in healthcare, which has a negative effect on health. Aim: The aim with this study was to describe nurses’ attitude towards caring for patients with blood-infected. Method: A descriptive literature study that contains eleven scientific articles that was found in the database PubMed. Results: The results are reported through four main headings, The meaning of nurse's knowledge and education, Nurses' insecurity in care, Stigmatization towards patients with blood-infection and The Nurse's values. The results show that nurses often feel that they have a deficient knowledge and training regarding the management of blood-infected patients. Lack of knowledge and education contributes to a negative attitude towards caring for this patient group. Conclusion: This study can help identify shortcomings in the management of blood-infected patients and therefore help ensure that everyone receives care on equal terms. By identifying shortcomings, training programs can be designed with the aim of creating a person-centered care.