This dissertation constitutes an interdisciplinary approach to electronic narratives, which explores the impact of recent technological developments in the literary field. The work of theorists and scholars such as Henry Jenkins, Jean Baudrillard, Lev Manovich, Albert-Laszlo Barabasi, Erving Goffman, Sherry Turkle, George Landow, Marie-Laure Ryan and Espen Aarseth, among many others, are applied to the study of how key sociological and narratological concepts acquire new meanings when implemented in an electronic environment. More specifically, this research provides evidence of how emerging media culture challenges the traditional concepts of authorship, textuality, fictionality, sequential structure, and readership, with tendencies toward anonimity, pseudonymity, collaborative authorship, hypertextual narrative structures, and the reader's involvement in the creative process. Chapter One lays out the methodology used for the study of blog-fictions. This chapter proposes an interdisciplinary approach to blogging which combines the contributions made in several fields of study within digital humanities: computer-mediated communication theory, hypertext theory, Internet ethnography, social network theory, narratology of hypertext, research on blogging and Web 2.0, ludology and performance studies. The purpose of this chapter is to conceptualize the study of blog-fictions both as an expression of information society in its current state, and as a new fictional genre that challenges traditional narrative concepts. In Chapter Two ("Blogosphere: a network of social convergences"), the center of analysis concerns the study of the blogger as a social type who reproduces its social life on the Internet. This chapter studies the peculiar and new ways in which bloggers communicate with each other and create social networks through the production and distribution of texts, hyperlinks, and multimedia artifacts. Chapter Three presents a theory of the blog-text focussing on its structure and defining features. Finally, Chapter Four analyzes how the socio-aesthetic and narrative concepts studied in previous chapters are reflected in blog-novels written in Spanish by Argentinean author Hernan Casciari. This research contributes to literary studies in general by acknowledging that electronic fictions and blog-fictions constitute an emerging literary genre with its own identifiable features, and are molded by the culture of the information society.

Studien kartlägger vanliga adjektivliknelser i svenska bloggtexter ur två aspekter, vilka adjektiv och substantiv som förekommer tillsammans i konstruktionen ADJEKTIV som en/ett SUBSTANTIV samt deras grad av konventionalisering. Tidigare forskning visar att liknelser är svårdefinierade, vilket tas upp i bakgrunden. Materialet är hämtat från fem korpusar med svensk bloggtext. Resultaten visar att de vanligaste adjektivliknelserna föredrar att knyta an till ett eller några substantiv. Däremot finns det visst utrymme för produktivitet. Studien är en preliminär kartläggning över hur pass konventionaliserade liknelserna är. Möjliga källor för uppkomst av liknelserna diskuteras i diskussionen. Resultaten belyser även att det finns en ytterligare dimension i definitionen av liknelser utöver kontinuumet mellan bokstavlighet och figurativitet, nämligen en distinktion mellan exaktare måttangivelse och figurativitet.

Studien är en korpusbaserad undersökning av hur bloggare vanligen förstärker adjektiv på svenska, och om förstärkningen varierar utifrån vilka adjektiv och/eller substantiv som modifieras. Tidigare litteratur belyser exempelvis hur adjektivförstärkning kan styras av semantiska och kontextuella faktorer samt hur förstärkare ofta grammatikaliseras. Undersökningen ämnar deskriptivt komplettera tidigare observationer, genom analys av större datamängder än motsvarande studier av svenska. Datan hämtades ur korpusen Swedish Blog Sentences (>6 miljarder tokens). Alla sammansatta adjektiv, adverb följda av adjektiv samt liknelser (”ADJ som en/ett N”) extraherades automatiskt. Därefter listades manuellt de 20 vanligaste förstärkande förleden, adverben och liknelserna, totalt och för 26 utvalda adjektiv. ”Förstärkning” definierades som ett uttryck för ’hög grad’ av egenskapen som adjektivet betecknar. Resultaten visade att förleden och adverben är nära Zipf-fördelade totalt sett, och ofta för enskilda adjektiv. Vidare fastslogs att adjektiv förstärks olika mycket och med olika förstärkare. Resultaten bedöms stödja teorin kring affixoider och grammatikalisering samt graderbarhet hos adjektiv. Det föreslås att framtida större studier skulle belysa skillnaden mellan lexikalt specifika och generella förstärkningar. Slutligen argumenteras för att liknelserna fyller samma förstärkande funktion som förleden och adverben. / The study is a corpus-based investigation of how bloggers usually reinforce adjectives in Swedish, and if the intensification varies according to the adjectives and nouns that are being modified. Earlier literature shows for example how intensification of adjectives may depend on semantic and contextual factors and how intensifiers often undergo grammaticalization. The study aims to descriptively contribute to earlier observations, by analysis of more data than used in comparable studies of Swedish. The data comes from the corpus Swedish Blog Sentences (>6 billion tokens). All adjectival compounds, adverbs preceding adjectives, and similes (”ADJ som en/ett N”) were automatically extracted. Then the 20 most frequent reinforcing left parts of compounds, adverbs and similes, totally as well as for 26 chosen adjectives, were manually listed. ”Reinforcement” was defined as an expression of ’high degree’ of the feature that the adjective expresses. The results showed that the left parts along with the adverbs follow a Zipfian distribution, in total and often for individual adjectives. Moreover, it was shown that adjectives are more or less reinforced, and by different reinforcers. The results are seen as supporting theories about affixoids and grammaticalization, and also gradability in adjectives. It is suggested that future bigger studies would illuminate the difference between lexically specific and general reinforcers. Finally, it is argued that similes serve the same reinforcing function as the left parts and adverbs.