Kunskap saknas om sammanboendes separationer och flyttningar och effekterna på efterfrågan på bostäder. I uppsatsen undersöks betydelsen av faktorer som kön, socioekonomisk ställning, vårdnad av barn samt sammanboendets längd haft på flyttningarna. Dessutom undersöks hur separationen har påverkat boendekarriären. Möjligheter att få fram uppgifter om sammanboende och separationer från folkbokföringen är begränsade. Genom tillgång till data för Gävle kommun från registerdatabasen Geosweden har sammanboendes separationer i kommunen ändå kunnat studeras. Totalt har 1 055 personer som separerat efter att ha varit sammanboende som gifta eller sambor analyserats. Genom bland annat logistisk regression har konstaterats att kön och vård av barn påverkar flyttning och bostadsefterfrågan. Däremot är det inte lika tydligt med påverkan från socioekonomisk ställning och längden på sammanboendet. Separationerna har inneburit steg nedåt i boendekarriären speciellt för yngre kvinnor som före separationen bott i ägda bostäder. Många flyttar till hyresrätter i samband med separationen. Det är av stor betydelsen av att det finns tillgång till hyresrätter till överkomliga priser och i varierande storlekar i kommunens olika områden som snabbt kan förmedlas till de som separerar. Att inte kunna genomföra en önskad separation kan innebära stora psykiska påfrestningar för de inblandade inte minst om det finns barn i familjen. Enligt överslagsbedömningar krävs 300 till 400 bostäder för att möta separerandes behov varje år.

Flera svenska städer har problem med bostadsbrist idag, och för att minska den krävs inte bara nybyggnation, utan många menar att våra befintliga bostäder bör användas på ett mer effektivt sätt. För att bostäderna ska kunna användas mer effektivt krävs det att rörligheten på bostadsmarknaden fungerar. I fastighetsföretaget Helsingborgshems fastighetsbestånd är rörligheten låg, och syftet med studien är därför att undersöka hur deras hyresgäster värderar och prioriterar sina bostäder. Syftet är vidare att undersöka vilka händelser som skulle kunna få hyresgästerna att flytta. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ studie med utgångspunkt i Helsingborgshem AB i Helsingborg. Studien utgick från material från intervjuer med elva hyresgäster som bor i Helsingborgshems bestånd, samt en intervju med en representant från Helsingborgshem. Uppsatsen redogör för tidigare forskning kring faktorer som påverkar bostadsval och bostadsbyte, med fokus på demografiska faktorer, ekonomiska faktorer, närområdets betydelse, individuella preferenser och transaktionskostnader för bostadsbyte. Studiens resultat visar att det främst är livsförändrande händelser som påverkar val av boende och beslut om att flytta. Det verkar inte vara svårigheten att hitta en ny bostad som hindrar rörligheten för hyresgästerna, utan snarare omständigheter med flyttprocessen och en ovilja att lämna sina lägenheter och respektive område. Studien visar även på att många hellre lägger sina pengar på resor och nöjen än på boendet, och att de intervjuade inte bedömer att en ökad inkomst skulle innebära ett ändrat boende. Slutligen kan det konstateras att problemet med låg rörlighet inte är ett problem för hyresgästerna. / Today many Swedish cities have problems with housing shortage. In order to reduce the problems not only new constructions is needed but existing housing needs to be used in a more efficient way. To utilize dwellings effectively, mobility in the housing market must work properly. The mobility is low in the real estate company Helsingborghem's property portfolio. The purpose of this study is therefore to research how the company’s tenants evaluates and prioritizes their housing and for what reasons they might be willing to move. To achieve the objective of the study a qualitative method was used, with Helsingborgshem AB in Helsingborg as basis. The empirical data of the study was collected from eleven interviews with tenants living in Helsingborghem’s properties as well as one interview with a representative from Helsingborgshem. The study describes earlier research on factors affecting housing choices and home exchange, with a focus on demographic factors, economic factors, the neighboring area’s impact, individual preferences and transaction costs. The results of the study show that it was mainly life-changing situations that affect the choice of housing and the decision to move. We found that the difficulty of finding a new home is not a factor that prevents tenants from moving. It’s the circumstances that comes with the moving process and the unwillingness leave the apartment and neighborhood that prevents them. The results of the study also shows that many tenants rather spend their money on travels and amusement than on housing, and that an increased income would not change their minds about moving. Finally, it´s noted that the problem of low mobility is not a problem for the tenants.