<p>Årligen kommer rapporter om hur svenskarnas bokläsning minskar och på kultursidorna förs regelbundet debatter kring bokens hotade position. Det finns en mängd tillgänglig statistik över de mätbara aspekterna av böcker och läsning som t.ex. hur många som läser, hur mycket de läser, vad de läser etc. De bakomliggande orsakerna, de underliggande motiv och attityder som påverkar konsumentbeteendet, finns det däremot inte lika mycket material kring. Ungdomar som kundsegment är av flera anledningar en intressant grupp att studera för ämnet. Förutom att de är morgondagens konsumenter är de som är uppväxta under nittiotalet den första generationen uppvuxen i en exploderande mediedjungel med boken i en ny position. Då läsvanor ofta grundläggs i tidig ålder borde det vara av största intresse för både bokbranschen och allmänheten att få en ökad förståelse för hur ungdomar ser på böcker och läsande.</p><p>Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för de underliggande motiv och attityder som påverkar ungdomars konsumtionsbeteende i förhållande till böcker, främst skönlitteratur, genom att undersöka vilka faktorer i form av värderingar, motiv och attityder som ligger till grund för ungdomars val att konsumera eller inte konsumera böcker samt vad som kan tänkas påverka dessa faktorer. Med denna förståelse och de implikationer för marknadsföringsområdet som föreslås följa vill jag bidra med underlag till framtida studier.</p><p>En kvalitativ metod i form av fokusgrupper har använts. Med utgångspunkt i teori och tidigare forskning utarbetades en temaguide med öppna frågor som låg till grund för diskussionerna i de två fokusgrupperna. Tolkning och analys av materialet har skett både induktivt och deduktivt och resulterat i en förklaringsmodell som beskriver de övergripande tendenserna i förhållandet mellan ungdomar och böcker.</p><p>Slutsatser: Böcker och läsning verkar under en ackumulativ logik, d.v.s. ju mer man läser, ju mer vill man läsa.</p><p>•Ovana läsare upplever läsandet som något svårt och kravfyllt, snarare till för andra än för dem själva. Tröskeln till bokflödet är hög.</p><p>•Mer vana läsare upplever inte tröskeln som fullt så hög men förhållandet till läsandet är fortfarande ansträngt och bygger i stor utsträckning på normer och en önskan om social distinktion.</p><p>•Slutligen finns de vana läsarna som har ett avspänt förhållande till läsningen baserat på upplevelser av njutning och lust. De känner inte av någon tröskel och inte heller de andra problem som mindre vana läsare kan känna i förhållande till läsnormer och manövrering i bokflödet.</p><p>För att sänka trösklarna och påverka attityderna föreslås sedan en mer segmenterad marknadsföring, ett ökat fokus på referenspersoner och böckers omslag samt framförallt en ökad tillgänglighet.</p>

Årligen kommer rapporter om hur svenskarnas bokläsning minskar och på kultursidorna förs regelbundet debatter kring bokens hotade position. Det finns en mängd tillgänglig statistik över de mätbara aspekterna av böcker och läsning som t.ex. hur många som läser, hur mycket de läser, vad de läser etc. De bakomliggande orsakerna, de underliggande motiv och attityder som påverkar konsumentbeteendet, finns det däremot inte lika mycket material kring. Ungdomar som kundsegment är av flera anledningar en intressant grupp att studera för ämnet. Förutom att de är morgondagens konsumenter är de som är uppväxta under nittiotalet den första generationen uppvuxen i en exploderande mediedjungel med boken i en ny position. Då läsvanor ofta grundläggs i tidig ålder borde det vara av största intresse för både bokbranschen och allmänheten att få en ökad förståelse för hur ungdomar ser på böcker och läsande. Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för de underliggande motiv och attityder som påverkar ungdomars konsumtionsbeteende i förhållande till böcker, främst skönlitteratur, genom att undersöka vilka faktorer i form av värderingar, motiv och attityder som ligger till grund för ungdomars val att konsumera eller inte konsumera böcker samt vad som kan tänkas påverka dessa faktorer. Med denna förståelse och de implikationer för marknadsföringsområdet som föreslås följa vill jag bidra med underlag till framtida studier. En kvalitativ metod i form av fokusgrupper har använts. Med utgångspunkt i teori och tidigare forskning utarbetades en temaguide med öppna frågor som låg till grund för diskussionerna i de två fokusgrupperna. Tolkning och analys av materialet har skett både induktivt och deduktivt och resulterat i en förklaringsmodell som beskriver de övergripande tendenserna i förhållandet mellan ungdomar och böcker. Slutsatser: Böcker och läsning verkar under en ackumulativ logik, d.v.s. ju mer man läser, ju mer vill man läsa. •Ovana läsare upplever läsandet som något svårt och kravfyllt, snarare till för andra än för dem själva. Tröskeln till bokflödet är hög. •Mer vana läsare upplever inte tröskeln som fullt så hög men förhållandet till läsandet är fortfarande ansträngt och bygger i stor utsträckning på normer och en önskan om social distinktion. •Slutligen finns de vana läsarna som har ett avspänt förhållande till läsningen baserat på upplevelser av njutning och lust. De känner inte av någon tröskel och inte heller de andra problem som mindre vana läsare kan känna i förhållande till läsnormer och manövrering i bokflödet. För att sänka trösklarna och påverka attityderna föreslås sedan en mer segmenterad marknadsföring, ett ökat fokus på referenspersoner och böckers omslag samt framförallt en ökad tillgänglighet.

<p>Under hösten 2006 genomförde Piratförlaget en kampanj för boken ”Edward Finnigans upprättelse” där förlaget hyrde säljplatser i ett 20-tal bokhandlar. Detta var helt nytt i bokbranschen och beskrevs som kontroversiellt av branschtidningen Svensk Bokhandel. Uppsatsens syfte är att undersöka hur uthyrning av säljyta i butik uppfattas av svenska bokhandlare och förlag samt vilka effekter det kan få för sales promotion. Då bokbranschen ser annorlunda ut än övriga dagligvaruhandeln anser vi att det är intressant att sammankoppla uthyrning av säljyta till sales promotion vilket, enligt vår uppfattning, inte används i någon större omfattning i bokhandeln.</p><p>Uppsatsens teoretiska bakgrund består i huvudsak av Sudhir & Raos (2006) teori som behandlar fördelar och nackdelar med ”slotting allowances”, vilket är den engelska termen för uthyrning av säljyta. Då teorin baseras på studier från livsmedelsbranschen undersökte vi hur väl den kan tillämpas på bokbranschen. Datainsamling skedde huvudsakligen genom intervjuer med tre förlag och tre bokhandlare. Undersökningens resultat visar att merparten av respondenterna var positivt inställda till att använda uthyrning av säljyta. Vidare kan uthyrning av säljyta leda till en ökad användning av säljställ och skyltningar, även kallat ”POP-promotion”. Slutligen kan uthyrning av säljyta vara ett nytt sätt för förlagen att styra och kontrollera exponeringar i bokhandeln.</p>

Under hösten 2006 genomförde Piratförlaget en kampanj för boken ”Edward Finnigans upprättelse” där förlaget hyrde säljplatser i ett 20-tal bokhandlar. Detta var helt nytt i bokbranschen och beskrevs som kontroversiellt av branschtidningen Svensk Bokhandel. Uppsatsens syfte är att undersöka hur uthyrning av säljyta i butik uppfattas av svenska bokhandlare och förlag samt vilka effekter det kan få för sales promotion. Då bokbranschen ser annorlunda ut än övriga dagligvaruhandeln anser vi att det är intressant att sammankoppla uthyrning av säljyta till sales promotion vilket, enligt vår uppfattning, inte används i någon större omfattning i bokhandeln. Uppsatsens teoretiska bakgrund består i huvudsak av Sudhir &amp; Raos (2006) teori som behandlar fördelar och nackdelar med ”slotting allowances”, vilket är den engelska termen för uthyrning av säljyta. Då teorin baseras på studier från livsmedelsbranschen undersökte vi hur väl den kan tillämpas på bokbranschen. Datainsamling skedde huvudsakligen genom intervjuer med tre förlag och tre bokhandlare. Undersökningens resultat visar att merparten av respondenterna var positivt inställda till att använda uthyrning av säljyta. Vidare kan uthyrning av säljyta leda till en ökad användning av säljställ och skyltningar, även kallat ”POP-promotion”. Slutligen kan uthyrning av säljyta vara ett nytt sätt för förlagen att styra och kontrollera exponeringar i bokhandeln.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

This master thesis aims to examine how public libraries in Sweden are practically and ideologically equipped to deal with e-books, outside of the dominant distributor Elib. The study also aims to find out what’s required of the book market and the public libraries to make further progress in the question of e-books. In Sweden e-books are still representing only a small amount of all the library loans and an even smaller amount of the commercial book market. The methodological and theoretical ground for the thesis is Grounded Theory, and the survey is based on interviews with publishers, librarians and distributors. The conclusions of this thesis are that the public libraries lack resources to invest in e-books, and that they also lack in knowledge about the media and its readers. It also exposes that both internal and external collaboration efforts need to be further developed. In addition to this it also becomes clear that the libraries’ and publishers' digital presence is crucial in their efforts to reach out with literature to the readers. The findings above are closely interwoven with two conceptions of a more abstract kind. The first relates to the issue of the identity of the public library and the question of how they should manage their mission in a still developing digital world. The second concerns the issue of the value of the e-book vs. the value of the printed book. Both publishers and libraries still see the printed book as superior to the e-book, wherefore libraries are reluctant to invest in books that will not be a part of a traditional bookshelf collection. In order to work more actively with the development and further adapt to a future digital society, it is these factors that the book market and the public libraries must work on in order to reach out with literature to the readers. This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum Studies.

The purpose of this thesis in Library and Information Science (LIS) is to examine how the book industry and the public libraries discuss the electronic books values in the Swedish journals Svensk Bokhandel and Biblioteksbladet. The method has been to compare statements from the book industries and the public libraries in articles during the period 2000-2014. Paula Schultz Nybackas thesis Bookonomy - the consumption practice and value of book reading provides the theory of the thesis. The material consists of selected articles in Svensk Bokhandel och Biblioteksbladet.   The results of the analysis show that the book industry and the public library think and treat the ebook differently. The book industry perceive the economic value of the ebook, and the public libraries are focused on the literary value of the ebook. That can explain why the public libraries and the book industry can’t seem to find a solution about ebook lending at the public libraries in Sweden.This is a two-year master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.

Denna uppsats syftar till att undersöka de svenska förlagens syn på åldersöverskridande barn- och ungdomsböcker och i synnerhet crossover, samt att redogöra för hur begreppet crossover används bland förläggare, redaktörer, litterära chefer och andra branschpersoner. I syftet ingår vidare att spåra förändringar i utgivningen, samt att granska synen på böcker som riktar sig till både unga och vuxna utifrån att titta på hur de intervjuade resonerar kring målgrupper, kategorier, identifikation med karaktärer, böcker med dubbla tilltal och slutligen presentera en rad böcker som enligt de intervjuade kan anses vara crossover idag.  För att undersöka detta har jag utgått ifrån kvalitativa intervjuer med olika branschpersoner från svenska barn- och ungdomsbokförlag: bokförlaget Opal, Rabén &amp; Sjögren, B. Wahlströms, Bonnier Carlsen, Vox by Opal, Gilla böcker, Lilla Piratförlaget, X Publishing och Mix förlag. Det litteratursociologiska perspektivet ligger till grund för att undersöka företeelsen crossover och jag har använt mig av följande begrepp; den litterära processen, litteratursamhället, värderingsdistansen, grupperspektiv, brett litteraturbegrepp och skapande förräderi. Studien kommer fram till att tanken om målgrupp är styrande hos de flesta förlagen i antagande av manus, att identifikation med karaktärer i samma åldrar som läsaren själv är grundläggande i det redaktionella arbetet, att gränsdragningen mellan barn- och vuxenlitteratur håller på att mjukas upp, att genren unga vuxna växer sig allt starkare på den svenska bokmarknaden, att de flesta branschpersoner är medvetna om företeelsen crossover men att det inte är ett bra försäljningsbegrepp, att det förekommit större satsningar på crossoverböcker i Sverige men som möt större motstånd av de klassifikations- och distributionssystem som råder idag, att crossover kan betraktas som genrelitteratur, samt att de flesta branschpersoner anser att det finns många crossoverböcker i Sverige fastän de kategoriseras under andra termer istället. Avslutningsvis är den svenska barn- och ungdomsbokmarkanden i ständig rörelse och förlagen är en naturlig del av den utvecklingen.