Uppsatsen analyserar bankmarknaden för de finansiella tjänsterna sparkontooch fondsparande från ett konsumentperspektiv, med fokus på informationsasymmetrioch inlåsningeffekter. Speciellt undersöktes skillnader mellanunga och äldre, och vilka möjligheter som fanns till förbättring. Uppsatsenbaserades på en enkätundersökning riktad mot främst unga ekonomstuderande,andra studerande och högutbildade. Skillnader och trender isvaren kopplades till tidigare forskning på området och förklarades utifrånStructure-Conduct-Performance-modellen och teori kring byteskostnader, intressekonflikteroch asymmetrisk information. Enkätundersökningen visadeatt konsumenter hade lite kunskap och att deras främsta informationskällavar banken. Vidare användes jämförelsetjänster i liten utsträckning, vilketsammantaget skapade ett starkt beroende till bankens rådgivning. Dennakunskapsbrist och beroendeställning är en av flera förklaringar till den bristanderörligheten på marknaden. Marknadsföringen för fonder kunde visasupplevas svagt vilseledande utan skillnader mellan ekonomstuderande ochövriga, vilket tyder på att upplevelsen inte främst beror på konsumentenskunskap men på marknadsföringens innehåll. Undersökningen kunde intepåvisa några skillnader mellan äldre och yngre i hur ofta jämförelsetjänsteranvändes. Ett problem var att antalet svarande som själva valt sparkontooch fonder var för lågt för att statistiska tester skulle vara tillämpligt. Ettproblem var att antalet svarande som själva valt fonder eller flyttat tillgångarmellan fonder var för lågt för att statistiska tester skulle vara tillämpligt.Möjligheten att förbättra situationen anses som god genom bland annatinförande av striktare regler kring marknadsföring av fonder och ökad informationtill konsumenterna för att öka deras makt.

<p>DnB NOR, Norges ledande bank är en ny aktör som år 2007 påbörjade sin etablering på den svenska bankmarknaden vilken på senare tid präglats av förändringar. Studiens syfte är att utifrån ett marknadsföringsperspektiv undersöka och analysera DnB NOR:s val av etableringsstrategi på den svenska bankmarknaden för privatpersoner samt varför företaget valt denna strategi.</p><p>Utifrån studiens teoretiska modell kan ett företag etablera sig antingen via uppköp av befintliga företag eller genom internorganisk tillväxt. För uppsatsen har en kvalitativ metodform använts vilken bygger på semistrukturerade personliga intervjuer med representanter ifrån DnB NOR och Svenska Bankföreningen.</p><p>Slutsatsen är att DnB NOR använt sig av en unik etableringsstrategi som bygger på uppköp av företag verksamma på indirekt relaterade marknader till den svenska bankmarknaden.</p>

DnB NOR, Norges ledande bank är en ny aktör som år 2007 påbörjade sin etablering på den svenska bankmarknaden vilken på senare tid präglats av förändringar. Studiens syfte är att utifrån ett marknadsföringsperspektiv undersöka och analysera DnB NOR:s val av etableringsstrategi på den svenska bankmarknaden för privatpersoner samt varför företaget valt denna strategi. Utifrån studiens teoretiska modell kan ett företag etablera sig antingen via uppköp av befintliga företag eller genom internorganisk tillväxt. För uppsatsen har en kvalitativ metodform använts vilken bygger på semistrukturerade personliga intervjuer med representanter ifrån DnB NOR och Svenska Bankföreningen. Slutsatsen är att DnB NOR använt sig av en unik etableringsstrategi som bygger på uppköp av företag verksamma på indirekt relaterade marknader till den svenska bankmarknaden.

<p>The retail banking market in Sweden is highly concentrated and oligopolistic. This has been confirmed by numerous reports from different competition authorities within the EU, for example the Swedish competition authority. A considerably high number of different sorts of competition barriers has been pointed out in these reports. The competition barriers are mainly directed to the smaller banks and the potential competition. The retail banking market in Sweden is dominated by four major banks, which together has over 80 percent of all market shares. These four dominating banks more or less control the payment systems and have a great deal of influence within the payment systems. It is necessary for all banks to be able to take part of the payment systems. The control that the four dominants have over the payment systems has been more significant considering their cooperation in so called infrastructure clubs. It is these clubs that have formed the conditions in every contract between the infrastructure club members and other smaller banks, who wants to be able to provide their customers a diversity of banking services. The dominating banks purpose with this infrastructure cooperation is to lower the network-expenses for the owners and to provide a more effective network-system. According to my results, these infrastructure clubs could help create a harder market climate and higher entry barriers for non-members than what ought to be considered as normal for such a market climate. Smaller banks who want to provide a variety of services, so called full-service banks, meet the hardest obstacles to overcome. Therefore there has not started a new full-service bank since 1993. The almost only payment system which the four dominants do not control is Riksbankens payment system “RIX”. The European commission has many different criteria in their search for different violations of abuse and dominant position. I have used nine of these in my paper. Eight of these criteria were concordant with my results whether or not connections exist to abuse and dominant position. My results have pointed out some problems that could be in dispute with Swedish competition law, considering the market position and the key role the members in an infrastructure club possesses. Despite the fact that detailed decisions from the European court of Justice (ECJ) especially obliges dominants to protect and not to distort competition in any way exists, my opinion is that there could be some parallels to a distorted competition on the Swedish retail banking market. Furthermore, the three different steps within the payment system are represented through the dominants participation when they are members in the same infrastructure club. This gives the result that their cooperation is vertically integrated. The cooperation involves important information about the member’s financial strengths and their ability to compete as a market actor, but also information of great importance of the infrastructure and its development and further efficiency. According to my results, the economical cooperation that the members of the infrastructure clubs have, could not be referred to as an “economic entity” in the same way as the ECJ used it regarding their investigations of collective dominance. The dominants cooperation, according to me, is better described as a collective behavior. The dominants cooperation in these infrastructure clubs could also be of that character as referred to in 6 § konkurrenslagen. I do not consider the payment systems owned by the dominants to have the same character as “essential facilities”, since smaller niched banks have entered the market and thus have chosen other channels than the dominants payment systems to reach their customers. I also have the opinion that every effect caused by the cooperation between the dominants could not be defendable as acceptable objective grounds. Due to the above mentioned arguments, I find it sensible to investigate further whether or not the dominants purpose with their infrastructure club is concordant with its means.</p>

The retail banking market in Sweden is highly concentrated and oligopolistic. This has been confirmed by numerous reports from different competition authorities within the EU, for example the Swedish competition authority. A considerably high number of different sorts of competition barriers has been pointed out in these reports. The competition barriers are mainly directed to the smaller banks and the potential competition. The retail banking market in Sweden is dominated by four major banks, which together has over 80 percent of all market shares. These four dominating banks more or less control the payment systems and have a great deal of influence within the payment systems. It is necessary for all banks to be able to take part of the payment systems. The control that the four dominants have over the payment systems has been more significant considering their cooperation in so called infrastructure clubs. It is these clubs that have formed the conditions in every contract between the infrastructure club members and other smaller banks, who wants to be able to provide their customers a diversity of banking services. The dominating banks purpose with this infrastructure cooperation is to lower the network-expenses for the owners and to provide a more effective network-system. According to my results, these infrastructure clubs could help create a harder market climate and higher entry barriers for non-members than what ought to be considered as normal for such a market climate. Smaller banks who want to provide a variety of services, so called full-service banks, meet the hardest obstacles to overcome. Therefore there has not started a new full-service bank since 1993. The almost only payment system which the four dominants do not control is Riksbankens payment system “RIX”. The European commission has many different criteria in their search for different violations of abuse and dominant position. I have used nine of these in my paper. Eight of these criteria were concordant with my results whether or not connections exist to abuse and dominant position. My results have pointed out some problems that could be in dispute with Swedish competition law, considering the market position and the key role the members in an infrastructure club possesses. Despite the fact that detailed decisions from the European court of Justice (ECJ) especially obliges dominants to protect and not to distort competition in any way exists, my opinion is that there could be some parallels to a distorted competition on the Swedish retail banking market. Furthermore, the three different steps within the payment system are represented through the dominants participation when they are members in the same infrastructure club. This gives the result that their cooperation is vertically integrated. The cooperation involves important information about the member’s financial strengths and their ability to compete as a market actor, but also information of great importance of the infrastructure and its development and further efficiency. According to my results, the economical cooperation that the members of the infrastructure clubs have, could not be referred to as an “economic entity” in the same way as the ECJ used it regarding their investigations of collective dominance. The dominants cooperation, according to me, is better described as a collective behavior. The dominants cooperation in these infrastructure clubs could also be of that character as referred to in 6 § konkurrenslagen. I do not consider the payment systems owned by the dominants to have the same character as “essential facilities”, since smaller niched banks have entered the market and thus have chosen other channels than the dominants payment systems to reach their customers. I also have the opinion that every effect caused by the cooperation between the dominants could not be defendable as acceptable objective grounds. Due to the above mentioned arguments, I find it sensible to investigate further whether or not the dominants purpose with their infrastructure club is concordant with its means.

The purpose of this study is to examine and compare how banks with differentiating operations work with their customer relationships. The financial market has changed because of digital advances in society as a whole and because of newly arisen competitors. This has created a new competition were the customer relationship is important as a competitive advantage. To establish how different banks work to retain and maintain their customer relationships we’ve conducted group interviews with banks with differentiating operations. The result shows that banks with different operations work slightly differently regarding their customer relationships. Large banks are more digitally driven and prone to adopt technological solutions. The smaller banks rely on word-of-mouth to gain new customers and attaches significant importance to creating a sort of affinity or an emotional commitment through their local presence. The bank insurance company’s priority is the interpersonal relationship with the customer and believes that this is where trust is built. Furthermore, the relationship between the customer and the banker seems to be stronger and more valued by the customer than the relationship between the customer and the bank as a brand. / Vårt syfte är att undersöka och jämföra hur banker med olika verksamhet arbetar med sina kundrelationer. Bankmarknaden har förändrats på grund av samhällets digitala utveckling och uppkomsten av nya aktörer. Detta har skapat en ny konkurrenssituation där relationen till kunden är viktig som en konkurrensfördel. För att uppnå detta har vi genomfört fokusgruppsintervjuer med banker som bedriver olika verksamheter. Resultatet visar att banker arbetar med kundrelationer på olika sätt. Storbanken är mer digitalt driven och satsar stort på teknologiska lösningar. Sparbanken förlitar sig på positiv ryktesspridning för nya kunder och lägger stor vikt vid att skapa en samhörighet med kunden genom lokal närvaro. Bankförsäkringsbolaget arbetar mycket med fysiska kundmöten och att där skapa förtroende och bygga en relation genom lokal närvaro. Bankförsäkringsbolaget arbetar mycket med fysiska kundmöten och att där skapa förtroende och bygga en relation genom den personliga kontakten. Vidare har vi sett att kunder tenderar att utveckla en starkare relation till en specifik rådgivare än till banken som varumärke och att kunder

Tre separata skandaler mellan åren 2016–2019 har valts ut för att finna mönster i marknadens reaktion vid offentliggörande av oetiska eller brottsliga gärningar hos Sveriges storbanker. Vidare undersöker studien om kunder ochinvesterare förlåter storbanker enklare vid vissa typer av handlingar, exempelvis oetiska gentemot brottsliga. För att genomföra en analys av dessa tre händelser har bankernas aktiekurs hämtats under den aktuella tidsperioden samt PE 𝑡𝑎𝑙 och företags-och marknadsvärde för varje år. För att undersöka motiven bakom investerares beslut att sälja aktier under tiden av dessa handlingar har ett flertal teorier om investerares beteende studerats och även betydelsen av CSR för investerare och företagen. I samband med skandaler sjunker samtliga aktiekurser för de banker som är involverade. Investerarnas syn på banken förändras och de väljer att sälja aktien men det har inte gått att säkerställa exakt av vilken anledning investerare säljer. Bankernas företagsvärde har inte visat någon signifikant skillnad mellan de aktuella åren, det går inte heller att urskilja någon skillnad i varje enskild bank från år till år. PE 𝑡𝑎𝑙𝑒𝑡 och marknadsvärdet håller en jämn spridning för åren som undersökts. Det leder till antagandet att storbankerna i slutändan inte påverkas på lång sikt av en skandal utan endast tillfälligt, vilket syns i aktiekursen. Vid en av de tre undersökta skandalerna har bankens marknadsvärde ännu inte återhämtats men det antas bero på att skandalen fortfarande är aktiv och att banken därmed inte fått möjlighet att återuppbygga förtroendet.