I det moderna samhället utgör metaller en viktig del. Boliden Minerals AB är en stor aktör inom gruvindustrin och är verksamma i Sverige, Finland, Norge och på Irland. I en komplex bransch med varierande arbetsförhållanden och farliga miljöer för de som arbetar i gruvorna är säkerhet en grundpelare. Automation och underhåll är viktiga faktorer för en ökad säkerhet, produktivitet och driftsäkerhet. För att utvinna mineraler ur berg är borrning och sprängning en viktig del i processen. Gruvbrytning omfattar dagbrott och underjordsbrytning och i det här arbetet har borrningsprocessen vid underjordsbrytning studerats. Boliden har planer på att införa autonom borrning av ort- och fällsalvor, som en del i deras gruvautomationsprojekt. Som ett första steg för att öka produktionen och utnyttjandegraden för maskinerna vill de utföra autonom borrning under lunchuppehåll och skiftbyten. Syftet med arbetet var att möjliggöra autonom borrning genom att ur ett underhållsperspektiv förbättra driftsäkerheten för borriggarna. Målet var att kartlägga de fel som uppstår på borriggen samt att föreslå åtgärder för att minska driftstörningarna. Utifrån dokumentation och intervjuer har kartläggningar gjorts över vilka fel som uppstår på borriggarna, hur rutinerna ser ut för tillsyn och underhåll samt vilka larm borriggarnas styrsystem kan ge. Kartläggningen av fel som uppstår har först gjorts med övergripande kategorier för att sedan på detaljnivå studera de områden som står för de flesta felen. Insamlat data, intervjuer och egna observationer har legat till grund för att ta fram förslag till hur driftsäkerheten kan ökas för borriggarna. I linje med tidigare studier visade resultatet att de områden som står för de flesta felen är slangar, med ca 30 % av de totala felen, följt av matare, borrmaskin och styrsystem. I studien utgjorde dessa fel 80–90% av totalt antal fel. Det finns många orsaker till att felen uppstår. Det beror bland annat på miljön som maskinerna arbetar i, mänskligt handhavande, vibrationer och nötningar. Förutom de dokumenterade felen utför operatörerna olika drifts- och underhållsåtgärder på maskinerna. Det omfattar bland annat att fylla på olja och byta borrkrona när dessa blir nötta. Driftstörningarna utgör ca 6 % av den totala tiden då borrmaskinen står uppkopplad vid gaveln. Driftsäkerheten kan ökas ytterligare på de områden där de flesta felen uppstår genom att vidta olika åtgärder. Slangbrott kan minskas genom att skydda slangarna på utsatta ställen och ha ett tätare förebyggande underhåll. I övrigt handlar åtgärderna mycket om att underhåll ska utföras på rätt sätt, att rätt förutsättningar ska finnas för att utför underhållet och att möjliggöra övervakning av borriggen när det inte finns någon operatör på plats. För att i framtiden möjliggöra autonom borrning är det viktigt att operatörerna får rätt utbildning så att de kan systemet och förstår vinningen med att använda det. Vidare finns det många områden för fortsatt utveckling innan maskinerna kan borra helt autonomt och många av dessa områden utgör en stor utmaning på grund av dess komplexitet. Under hela resan är det också viktigt att fortsätta ha människan som utgångspunkt och ett högt säkerhetstänk. / Metals are an important part of the modern society. Boliden Minerals AB is a major player in the mining industry and is active in Sweden, Finland, Norway and on Ireland. In a complex industry with varying working conditions and hazardous environments for those who work in the mines, safety is a cornerstone. Automation and maintenance are important factors for increased safety, productivity and reliability. In order to extract minerals from rock, drilling and blasting is an important part of the process. Mining includes surface and underground mining, and in this work the drilling process for underground mining has been studied. Boliden plans to introduce autonomous drilling for drifting, as part of their mining automation projects. As a first step in increasing the production and utilization of the machines, they want to perform autonomous drilling during lunch breaks and shift changes. The purpose of the work was to enable autonomous drilling by improving the reliability of drilling rigs from a maintenance perspective. The aim was to identify the faults on the drilling rig and propose measures to reduce the operational disturbances. Based on documentation and interviews, mapping has been made on the errors that occur on the drilling rigs, the procedures for supervision and maintenance, and which alarms the drilling rig’s control system can provide. The mapping of errors that occur was first made with overall categories, then studied at the level of detail for the areas that accounts for most of the errors. Based on collected data, interviews and observations, suggestions have been made for how the reliability can be increased on the drilling rigs. In line with previous studies, the result showed that the areas that account for most of the faults are hoses, with about 30 % of the failures, followed by feeder, rock drill and steering system. In the studie, these errors accounted for 80-90% of total errors. There are many reasons why the error occurs. Some of the biggest contribution factors are the environment in which the machines work, human handling, vibrations and wear and tear. In addition to the documented errors, operators perform various operating and maintenance measures on the machines. It includes filling oil and changing drill bits when they are worn out. The operating disturbances account for about 6% of the time when the drilling machine is in use. The reliability can be increased in areas where most of the errors arise by taking different actions. Hose breaks can be reduced by protecting the hoses in exposed areas and having a more throughout preventive maintenance. Other measures are to ensure proper maintenance, that the right conditions are provided and to enable monitoring of the drilling rig when there is no operator in place. In order to enable autonomous drilling in the future, it is important that operators get the right training so that they learn how to handle the system and understand the gain of using it. Furthermore, there are many areas for further development before the machines can drill completely autonomously and many of these areas represent a major challenge due to its complexity. Throughout this journey, it is also important to have a human-centered approach and a high level of security.

Skanska Grundläggning in Region Special wishes to gain an increased understanding of the extent to which it differs in the wear of percussion hammers and pilot drill crowns, depending on which driving medium is used in down-the-hole drilling, as well as logistical and economic aspects depending on the chosen method. Down-the-hole drilling means that the hammer works down in the borehole and forms one of the components at the far end of the drill string together with a drill bit. The blow of the hammer is created by air or water at high pressure. The piling method that is examined is drilled steel pipe piles, which means that a steel pipe pile is driven into the ground in step with the hammer and the drill bit's advancement. Once the desired depth has been reached, the drill string with the drill bit is pulled out of the casing and then the steel pipe pile is filled with concrete. The study aims to examine the products' lifespans and repair intervals from several different perspectives and set them against reality, as well as what the different methods have for differences regarding logistics and establishment. This is to create a basis for future decisions on the most suitable method of down-the-hole drilling. The beginning of the study consisted of qualitative preliminary interviews to identify and create a problem formulation that was dealt with via a literature study, five semi-structured interviews, eleven questionnaires, internal data from drilling protocols and purchasing. The result shows that there is some difference in wear in the hammer depending on whether it is an air or water powered system, the wear appears in different places and can have an impact on the life of the hammer. The wear that occurs most frequently on drill bit is grinding on the buttons. Geotechnical differences for various projects are a significant factor in the service life of the equipment. An air hammer requires that the air constantly being mixed with lubricating oil and that an air compressor consumes more diesel compared to a high-pressure pump for the equivalent water hammer. The handling of water that is flushed out of the borehole is considered a concern. To reduce wear on water hammers and thus fewer replacements and more repairs, a drill bit intended for water powered down-the-hole hammer should be used. DTH-drilling with an air hammer is considered an industry standard and a certain skepticism towards a water powered system may indicate inexperience. / Skanska Grundläggning inom Region Special önskar att få en ökad förståelse hur vida det skiljer sig vid slitage av hammare och pilotborrkrona beroende på vilket drivande medium som nyttjas vid sänkhammarborrning, samt logistiska och ekonomiska aspekter beroende på vald metod. Sänkhammarborrning innebär att hammaren arbetar nere i borrhålet och utgör en av komponenterna längst ut på borrsträngen tillsammans med en borrkrona. Hammarens slag skapas av luft eller vatten i högt tryck. Pålningsmetoden som undersöks är borrade stålrörspålar, det betyder att ett foderrör drivs ned i marken i takt med hammaren och borrkronans framfart. Väl när önskat djup uppnåtts lyfts borrsträngen med hammaren och piloten upp ur foderröret för att sedan fyllas upp med betong. Studien syftar till att undersöka produkternas livslängder och reparationsintervall från flera olika perspektiv och ställa dem emot verkligheten, samt vad dem olika metoderna har för olikheter kring logistik och etablering. Detta är för att skapa underlag för framtida beslut om mest lämplig metod av sänkhammarborrning. Studiens begynnelse bestod av kvalitativa förintervjuer för att identifiera och skapa en problemformulering som avhandlades via en litteraturstudie, fem semistrukturerade intervjuer, elva frågeformulär, interna data från borrningsprotokoll och inköp. Resultatet visar att det förekommer viss skillnad i slitage i hammaren beroende på om det är en luft- eller vattenanläggning, slitaget visar sig på olika ställen och kan ha betydelse för hammarens livslängd. Det slitage som uppträder mest frekvent på piloter är nedslipning av stift. Geotekniska egenskaper för olika projekt utgör en betydande faktor för utrustningens livslängd. En lufthammare är i behov av att luften konstant beblandas smörjolja och att en luftkompressor förbrukar mer diesel jämfört med en högtryckspump för motsvarande vattenhammare. Efterhanteringen av vatten som spolas upp anses vara ett bekymmer. För att minska slitage på vattenhammare och därmed färre byten och mer reparationer bör en pilotborrkrona avsedd för vattendriven sänkhammarborrning nyttjas. Sänkhammarborrning med lufthammare anses som branschstandard och en viss skepticism mot en vattendriven anläggning kan tyda på oerfarenhet.