Huruvida något är signifikant i dagens utbildning är något av en diskussionsfråga inom historiedidaktiken och undervisningen. Mycket av tidigare forskning kring ämnet har varit centrerat kring vad lärare anser är signifikant och varför deras urval ser ut som det gör. Det verkar finnas en lucka i forskningen kring icke-signifikant historia och lärares bortval. Syftet är att undersöka resonemanget kring den nedprioriterade innehållshistorien och förmågor som anses mindre viktiga på gymnasienivå. Kursplanen ger lärarna ett urval som sträcker sig från förhistorisk tid till och med modern tid. Fem lärare blev intervjuade i en semistrukturerad intervju för ta reda på deras resonemang. Studien fann att informanterna ofta resonerade att förhistoria och äldre historia ansågs som mindre signifikant och utsatta för bortval. Resonemanget bakom var oftast baserat på att relevansen till idag minskade ju längre bakåt man kom i tiden. När det gäller förmågorna resonerades det att historiebruk och ren faktakunskap var de minst signifikanta förmågorna. Mycket av resonemanget kring detta centrerades kring en tidsbrist för historieundervisningen och den massiva kronologin tillgänglig för urvalet. / Whether something is significant in today’s education is a matter often debated by educators whom specialise in history teaching. Most of the earlier research has been focused on what teachers thought is significant and why they chose this. There seems to be a lack of research regarding non-significant history and the reasoning behind the deselected material is somewhat lacking in previous research. The purpose is to enquire the reasoning behind the deselected material and abilities in history education in upper secondary school. Since the syllabi for history’s chronology ranges from pre-history to 20th century history, the material available is substantial. Five teachers were interviewed in a semi-structured interview in order to procure their reasoning. The study found that the interviewees often argued that prehistory and older history was deemed less important and more subject to deselection. The reasoning behind was mostly revolving around whether or not it was deemed relevant for the society of today. When it came to abilities the teachers often found that use of history and pure fact based knowledge was deemed less important. According to the interviewees this was mostly due to the limited time allotted to history education and the massive chronology available to the teachers. A lasting argument on whether something was to be deemed significant was if it was relatable to today’s society.

Syftet med kunskapsöversikten är att ta reda på vilka attityder elever har till att läsa skönlitteratur. Metoden har bestått av informationssökning. Resultatet av källorna har sedan bearbetats, noggrant granskats och sammanställts. Såväl svenska som internationella studier har använts. Resultatet visar att ungdomar både har positiva och negativa attityder till läsning av skönlitteratur. Forskningen tar upp att ungdomar vill läsa litteratur för att fly verkligheten. De vill gärna välja böcker själv. Dessutom vill de gärna ha uppmuntran och kunna socialt interagera kring de böcker de läst. En majoritet av eleverna föredrar tryckt format och uppskattar tid till läsning i klassrummet. Den främsta anledningen till att eleverna inte läser litteratur på sin fritid är att de prioriterar andra aktiviteter.