The students are usually eager to develop their mathematical learning. However, the Skolverket can see that this eagerness passes in the early years of school. A study shows that a varied mathematical education creates enthusiasm to learn, which can decrease the negative view of mathematics. The purpose of this study is to see how five pedagogues use laboratory mathematics, their approaches to laboratory mathematics as well as to find out their role in the laboratory education. The result of the study is based on interviews with the pedagogues, who are all teachers for students in year F-3. All of the pedagogues work in a laboratory way, but to different extents. The study shows that the pedagogues aim to make the mathematics as concrete and everyday as possible. The pedagogues use the laboratory way of working and materials in different ways and have slightly different views of what counts as laboratory material. Further, the study shows that there are more possibilities than obstacles with the laboratory way of working. The five pedagogues all agree that this way of working is beneficial for the pupils, especially for the students who are poor achievers. The possible obstacles raised by the pedagogues were lack of time and to some extend shortage of material. Two important factors within this way of working are communication and briefings.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka strategier mellanstadielärare använder sig av vid muntliga genomgångar i svenskundervisningen, med utgångspunkt att eleverna ska vara och förbli engagerade. Studiens teoretiska utgångspunkt är den sociokulturella teorin, där mediering, redskap, den proximala utvecklingszonen och stöttning är centrala begrepp. Vidare har semistrukturerade intervjuer besvarats muntligt av sex lärare med olika lång erfarenhet inom yrket. Resultatet har analyserats genom en innehållsanalys där tolkningen gjordes utifrån Cummins fyrfältsmodell. I analysen framkom två kategoriseringar av strategier: Intellektuella och fysiska strategier. De intellektuella strategierna som framkom i studien är dialog som stöttning, elever som resurser för varandra, koppling till elevernas erfarenheter och kroppsspråk. De fysiska strategierna som framkom i studien är text- och bildstöd, filmer som pedagogiskt material och andra fysiska strategier. De intervjuade lärarna ansåg att det krävs en variation av både intellektuella och fysiska strategier, med syfte att uppnå engagemang vid muntliga genomgångar. Variationen bör innehålla genomgångar kopplat till elevernas erfarenheter, visuellt stöd i olika former, kroppsspråk och involvering av eleverna kommunikativt. Slutligen visade resultatet att en muntlig genomgång kräver variation av olika strategier som främjar både stöttning och utmaning i måttlig mängd.