Att kunna läsa och räkna är en förutsättning för att vi människor ska klara oss i dagens samhälle. När elever med bristande läsförmåga måste ta sig an textuppgifter i matematikboken blir detta en stor utmaning. Texterna i en matematikbok är oftast mer multimodala och kompakt skrivna i jämförelse med texter i andra ämnen. Texterna innehåller även få ledtrådar för att kunna ta till sig det matematiska innehållet. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns en koppling mellan bristande läsförmåga och matematiksvårigheter hos elever i årskurs 4-6. Syftet är även att undersöka vad bristande läsförmåga kopplat till matematikämnet innebär för pedagogerna, hur pedagogerna upptäcker detta i sina klassrum samt hur de arbetar med eleverna som har bristande läsförmåga kopplat till matematikämnet. Studien utgår från kvalitativa intervjuer där empirin har analyserats utifrån det sociokulturella synsättet på lärande men även utifrån det kognitiva perspektivet på lärande. Resultatet visar att pedagogerna främst kopplar bristande läsförmåga och matematiksvårigheter till problemlösningsuppgifter. Svårigheterna syns tydligt i klassrummet när eleverna arbetar med just problemlösningsuppgifter, detta genom att de bland annat inte kan komma fram till vilket räknesätt som ska användas för att räkna ut uppgiften. Resultatet visar också på att den matematikundervisning som gynnar elever med bristande läsförmåga innehåller interaktion med andra, detta genom undervisning i helklass där man får lyssna på varandra eller genom grupp-/pararbete. En slutsats av studien är att problemlösningsuppgifter är en stor bidragande faktor till att elever med bristande läsförmåga har matematiksvårigheter. Vi har också kommit fram till att interaktion och socialt samspel med andra elever under lektionerna är gynnsamt för de elever med bristande läsförmåga, detta för att ett lärande ska ske.

Syftet med examensarbetet var att mot pedagogers praktiska erfarenheter och professionella praktik pröva olika teorier kring risk- och skyddsfaktorer vid utagerande och internaliserande beteendeproblem hos barn och unga samt beteendeproblemens koppling till läsförmåga för att se hur teorierna fungerar i relation till praktiken. Studien är kvalitativ och datainsamlingsmetoder har varit semistrukturerade intervjuer och kompletterande enkäter med sammanlagt tio informanter. Dataanalysen har inspirerats av en fenomenografisk metodansats i de första analysstegen. Resultatet visar bland annat att informanterna har erfarenheter och uppfattningar av att barns/elevers beteendeproblem dels kan handla om förmågor och färdigheter hos individen själv, exempelvis bristande kommunikativ förmåga eller svag självkänsla, dels att faktorer i hemmiljön och/eller förskolan/skolan verkar hindrande för barnets/elevens utveckling och lärande. Framför allt visar materialet att lärarens relation till barnet/eleven och föräldrarna har stor betydelse för utgången av beteendet. Denna studie bidrar bland annat till forskningen på så sätt att slutsatser dras att det bland informanterna finns en osäkerhet i bemötandet och hanterandet av framför allt barn och unga med internaliserande beteende samt att förskolan/skolan har behov av dels mer kunskap om beteendeproblem, dels bättre tid och forum för reflektionsarbete och relationsskapande. Insatser bör vidare sättas in tidigt och gärna fokusera på att lära barnen läsa. Sammantaget finns det på flera punkter en överensstämmelse mellan denna studies resultat och med den empiriska forskning som tidigare gjorts i ämnet beteendeproblem hos barn och unga.

Syftet med denna studie är att synliggöra verksamma pedagogers kunskaper kring vilka insatser som gynnar lässvaga elever i syfte att stärka deras chanser att nå en hållbar läsutveckling.  Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med i huvudsak personliga intervjuer bestående av fem lärare och specialpedagoger. Fenomenografi har använts för att bearbeta insamlad data, där respondenternas uppfattningar har varit centrala. Resultatet har diskuterats mot tidigare forskning samt utifrån en sociokulturell och kognitivistisk syn på lärande. Studiens resultat presenteras i rubriker som har formats utifrån studiens frågeställningar: ”Vilka insatser sätter pedagoger in för elever som har svårigheter med läsinlärningen i de tidigare årskurserna?”, ”Vilka varningstecken bör en pedagog vara uppmärksam på vad gäller läsinlärningen?” och ”Vilka läsinlärningsmetoder används för att tillgodose elever med bristande läsförmåga?”. I studiens resultat framhävs vikten av tidiga insatser för elever som har någon form av läsproblematik, såväl som vikten av att anpassa undervisningen efter elevens behov och kunskaper. Resultatet visar även, i enighet med tidigare forskning, betydelsen av att använda olika metoder i läsinlärningen, för att alla elever skall ges möjlighet att nå en hållbar läsutveckling. / The purpose of this study is to make the knowledge of active educators visible, about the efforts that benefit pupils with low readiness to strengthen their chances of achieving sustainable reading development. The study is based on qualitative method with mainly personal interviews of five teachers and special educators. Phenomenography has been used to process the collected data, where respondents' perceptions have been central. The results have been discussed against previous research and on the basis of sociocultural and cognitivist views on learning. The study's results are presented in headings that have been formed based on the study's questions, “What efforts do pedagogues put in for pupils who have difficulties with reading learning in previous grades?”, “What warning signs should an educator be aware of in terms of reading learning?” and “What reading learning methods are used to accommodate pupils with reading difficulties?” The study's results emphasize the importance of early intervention for students who have some form of reading problems, as well as the importance of adapting the teaching to the pupil’s needs and knowledge. The respondents also highlight, in agreement with previous research, the importance of using different methods in reading learning, to give all pupils the opportunity to achieve sustainable reading development.