Antibiotic resistance is a rapidly increasing and serious global problem, with infectious diseases currently being the second leading cause of death worldwide. The World Health Organization (WHO) has estimated that 700,000 people worldwide die each year as a result of antibiotic resistance, and this number is projected to rise to 10 million per year by 2050 if no action is taken. This makes it vital to find new antibacterial agents to treat infectious diseases. Staphylococcus aureus (S. aureus) is a commonly occurring gram-positive bacterium from the genus Staphylococcus. The bacterium can cause several diverse types of infectious diseases, ranging from mild to life-threatening. Hypericum perforatum L. (H. perforatum) is a plant that has been used as a medicine in various preparations for thousands of years to treat different conditions, such as e.g., wound healing. Recent investigations have shown an antibacterial effect of the plant against the bacterium S. aureus, this suggested that H. perforatum may have a possible antimicrobial effect and could potentially be used in the treatment of certain infections. The purpose of this literature review was to investigate the in vitro antibacterial effect of H. perforatum against S. aureus. For this work, database searches were conducted in PubMed and SciFinder, and four studies were finally selected that examined the in vitro effect of H. perforatum against S. aureus. Common for all the studies was that they used the broth dilution method in their analyses to obtain MIC values. The results of the literature reviews showed that H. perforatum inhibited non-resistant isolates of S. aureus with MIC values between 0.01 – 950 µg/ml. For the resistant isolates evaluated, MIC values were between 0.01 – 0.02 µg/ml. The MIC-value against the multidrug resistant strain MDR-BAA 44 was 0.01 µg/ml. The other studies had higher MIC values and less activity compared to the results reported in the first study. The first study also showed that H. perforatum had better activity against all isolates than the positive controls tetracycline and penicillin. Further studies are needed to ensure and validate the results shown in study one. Also, research should focus on further studying the effect in vivo in larger studies than previously conducted. In addition, evaluation whether a synergistic effect against resistant S. aureus can be achieved through the combination of H. perforatum together with another plant species or with an antibiotic that could provide an alternative treatment of serious infections. / Infektionssjukdomar är idag den näst vanligaste dödsorsaken i världen och Världshälsoorganisationen (WHO) har beräknat att 700 000 personer i världen dör varje år till följd av antibiotikaresistens. Denna siffra kommer att stiga snabbt till 10 miljoner per år till år 2050 om inte åtgärder tas för att förhindra fortsatt spridning. Antibiotikaresistens är ett snabbt ökande och allvarligt globalt problem. Detta gör det livsnödvändigt att hitta nya antibakteriella medel för att kunna behandla infektionssjukdomar. Hypericum perforatum L. (H. perforatum) är en växt som i tusentals år använts som läkemedel iolika beredningar och för olika åkommor, som till exempel sårläkning. Antibakteriell effekt av växten har kunnat identifierats mot bakterien Staphylococcus aureus (S. aureus). S. aureus är en vanligt förekommande gram-positiv bakterie. Bakterien orsakar flera olika typer av infektionssjukdomar som kan vara allt från milda till livshotande. H. perforatum innehåller substanser med antibakteriell effekt som kan användas vid behandling av vissa infektionssjukdomar.  Syftet med denna studie var att undersöka den antibakteriella effekten in vitro av H. perforatum mot S. aureus. För detta litteraturarbete gjordes databassökningar i PubMed och SciFinder av tidigare publicerade studier. Fyra studier valdes slutligen ut som uppfyllde inklusionskriterierna. Samtliga studerade in vitro effekten av H. perforatum mot S. aureus. Samtliga studier använde sig av buljongspädningsmetoden i sina analyser där MIC-värden erhölls.  Resultaten från studierna visade att H. perforatum inhiberade icke-resistenta isolat av S. aureus med MIC-värden mellan 0,01 – 950 µg/ml. För de resistenta isolat som testades blev MIC-värden 0,01 – 0,02 µg/ml. MIC-värdet mot den multi-resistenta bakterien MDR-BAA 44 var 0.01 µg/ml. De andra studierna rapporterade högre MIC-värden jämfört med studie 1. Denna studie visade även att H. perforatum hade bättre aktivitet mot samtliga isolat än de positiva kontrollerna, tetracyklin samt penicillin. Vidare behöver fler studier genomföras för att säkerställa de resultat som studie 1 visade. Nya studier behöver också utvärdera om synergistisk effekt mot resistenta S. aureus kan uppnås vid kombination av H. perforatum och en annan växtart eller antibiotikum som kan leda till nya behandlingsalternativ av svåra infektioner.

Hudens normalflora består av lågpatogena bakterier där stafylokockerna är de vanligaste förekommande bakterierna. Studier visar att antimikrobiella medel kan förändra hudbakteriepopulationer och att dessa förändringar kan leda till kritiska konsekvenser för hudens försvar. Propylenglykol är en substans som klassas som antimikrobiell och bakteriedödande. Propylenglykol har ett brett användningsområde och används ofta som hjälpmedel i en mängd olika läkemedel. Den finns bland annat i kosmetika såsom hudprodukter där den fungerar som fuktbindande och som konserveringsmedel. Vanliga koncentrationer av propylenglykol som fuktighetsbevarande ämne i topikaler är cirka 15 % och i kosmetika finns propylenglykol i koncentrationerna <0,1 % - >50 %. Det saknas i nuläget forskning om propylenglykols effekt på hudens bakterieflora. Syftet med studien var att med olika koncentrationer av propylenglykol bestämma MIC (minsta hämmande koncentration) och MBC (minsta baktericida koncentration) på vanliga stafylokocker (S. epidermidis, S. aureus, S. hominis och S. capitis) som ingår i hudens normalflora. För att bestämma MIC och MBC användes buljongspädningsmetoden där propylenglykol späddes ut i olika koncentrationer med buljong i en mikrotiterplatta. Sedan tillsattes valda testbakterier och OD600 mättes i 24 timmar. Resultatet visade att MIC och MBC för propylenglykol var 12,5 % respektive 25 % på vanliga stafylokocker som finns på huden. Vid koncentrationer av propylenglykol på 12,5 % hämmades synlig bakterietillväxt av S. epidermidis, S. aureus, S. hominis och S. capitis och vid 25 % uppstod en baktericid effekt på bakterierna. Mer forskning behövs dock för att få reda på hur hudens bakterier påverkas av propylenglykol och konsekvenserna av det. / The normal flora of the human skin is consisting of low pathogen bacteria, where the staphylococci are the most common bacteria. Studies show that antimicrobial substances can alter populations of skin bacteria and that these alterations can lead to critical consequences for the resistance of the skin. Propylene glycol is a substance that is classified as antimicrobial and bactericidal and the substance has a wide area of use and is frequently used as a supportive substance in various pharmaceuticals. Propylene glycol can be found in cosmetics and skincare products where it functions as moisture-binding and preservative. Normal concentrations of propylene glycol as moisture-binding substance in topicals is approximately 15 % and in cosmetics the concentration of propylene glycol is <0,1 % - >50 %. As of today, there are few scientific studies regarding the effects of propylene glycol to the bacterial flora of the human skin. The purpose of this study was to determine MIC (minimum inhibitory concentration) and MBC (minimum bactericidal concentration) for normal staphylococci (S. epidermidis, S. aureus, S. hominis och S. capitis) included in the normal flora of the skin using various concentrations of propylene glycol. To be able to determine MIC and MBC the broth dilution method was used, where propylene glycol was diluted in various concentrations with broth in a microtiter plate. Hereafter, selected test bacteria were added and OD600 was measured during 24 hours. The results implicated that MIC and MBC for propylene glycol were 12,5 % and 25 % for common staphylococci located on the skin. At concentrations of propylene glycol of 12,5 %, visible bacterial growth of S. epidermidis, S. aureus, S. hominis and S. capitis was inhibited and at 25 % a bactericidal effect occurred on the bacteria. It shall be noted that further research is needed to find out how the skin's bacteria are affected by propylene glycol and its consequences.