Bullying is a phenomenon that has serious psychological consequences for victims, including low psychological wellbeing, poor social adjustment, psychological distress, and physical illness. Bullying has become a topic of increasing public concern and the focus of considerable research in Australia over the last decade. Parallel to this rise in interest in bullying research is a rise in research into resilience. Research has indicated that children facing distress will show a range of responses; some will regress, while others tolerate and even thrive in the face of trauma; it is this second group that are described as resilient. It was therefore postulated in this thesis that individuals exposed to bullying may not all succumb to the typical negative effects of being a victim of school bullying. While previous studies have noted the difference in reactions to bullying, this is the first study to investigate whether resilient victims can be identified, and their key psychosocial characteristics profiled. Based on this notion, it was predicted that victims of bullying could be taught a set of skills and attitudes that would build their resilience to the expected effects of bullying. The present research consisted of two studies. Study 1 had two phases. The first phase of Study 1 identified 'resilient victims' of school bullying by assessing participants on their levels of victimisation and their levels of wellbeing using a battery of questionnaires. Participants were assigned to one of four groups: resilient victims, non-resilient victims, healthy non-victims, or poor-health non-victims. From the original sample of 867 students, 111 were categorised into one of the four groups, and completed a second questionnaire package. The second phase examined the relationships between these resilience groups and eight psychosocial correlates of general resilience: individual protective factors, optimism, coping, social support, social skills, self-esteem, self-concept, and emotional intelligence. The results showed that there were significant discriminators between resilient and non-resilient victims, particularly on factors such as optimism, productive coping, self-concept and self-esteem, and so cial variables. The aims of the second study were to 1) develop a cognitive-behavioural group intervention program to teach social skills, perceived social support, self-esteem, optimism, and effective coping skills, to adolescent victims of school bullying; and 2) to investigate the effectiveness of the intervention. Ten year 7 and 8 students who reported negative consequences to high levels of bullying participated in the intervention program. Results indicated that the program had positive effects on the skills and attitudes that the program targeted. The program also appeared to have positive effects on the participants' levels of victimisation and general wellbeing.

<p><p>Eleverna i dagens skolor är uppvuxna i en digitaliserad värld. De rör sig i princip utan begränsningar i den digitala världen. Man skulle kunna säga att det är deras modersmål att uttrycka sig och befinna sig på nätet, Vi ser en klyfta i samhället med barn och ungdomars nätkunskaper på ena sidan och vuxnas förmåga till kritisk granskning på den andra. Detta påverkar i allra högsta grad hur vi handskas med digitala kränkningar i skolan. Även om barnen är experter på Internet är det de vuxna som måste hjälpa till med att ge en fungerande grund av normer, värden och kritiskt tänkande. Vi har gjort en intervjustudie med 37 barn i skolår fem. 20 av barnen går i en småstadsskola och 17 av barnen i en förortsskola. Intervjuerna har utförts som gruppintervjuer och vi har haft en kvalitativ ansats. Våra intentioner har varit att göra undersökningen från barnens perspektiv och om möjligt försöka möta och förstå deras livsvärld. I vår studie ser vi med stor tydlighet att kränkningar på nätet är verklighet för många elever idag och detta påverkar i mycket stor utsträckning deras skolvardag. I samtalen med eleverna har vi förstått att det inte är någon större skillnad på att bli kränkt på nätet och att bli kränkt i verkliga livet. Själva säger eleverna att det är lättare att skriva något elakt till en person som man inte ser och detta gör att kränkningar på nätet kan vara något grövre än kränkningar ansikte mot ansikte. Kränkningar sker i stort sett på samhällets alla nivåer och platser. Vi vill inte dra skiljelinjer mellan nätet och samhället i övrigt. Internet är en del av vårt moderna samhälle. Det speglar det som händer i det verkliga livet. Elever som blir kränkta på nätet blir även kränkta i skolan. Samma individer blir kränkta på nätet och i samhället utanför och för samma saker. Vi ser även att vuxna behöver ta sitt ansvar och genom att lära barnen kritisk granskning skydda dem mot kränkningar. Det är samtidigt skolans ansvar att utjämna oundvikliga socioekonomiska ojämlikheter och sträva mot en rättvis fördelning av kunskaper genom att bidra till Internetkunskap till alla elever.</p></p>

<p>D. J. Pepler et al. (2006) fann en högre benägenhet att utsätta andra för mobbning på gymnasiet än på högstadiet till skillnad från T. R. Nansel et al. (2001) som fann motsatta resultat. Studien undersökte, med hjälp av enkäter, om högstadieelever och gymnasieelever skiljde sig i tillvägagångssätt och upplevelse av mobbning, samt skillnader i medvetenhet om skolans mobbningsprevention. Vidare undersöktes könsskillnader och elevers inställning till skolan. Resultatet visade att högstadieelever upplever sig mer utsatta för mobbning. Pojkar upplevde både att de utsattes och utsatte andra för mer direkt mobbning än flickor. Högstadieelever var mer medvetna om att det fanns anti-mobbningsgrupper på skolan. Detta kunde bero på att gymnasieelever ansågs kunna ta hand om sin situation och söka hjälp själva.</p>

Mobbning kan leda till långvariga psykosociala, psykiatriska och psykosomatiska problem och sker vanligtvis under skoltid. Tidigare studier har visat att elever och lärare kan bedöma mobbning olika beroende på mobbningsform. Hur individen bedömer situationer är beroende av en mängd kognitiva processer och synen på vad som är mobbning bidrar till om man ingriper eller inte. En surveyundersökning genomfördes på 268 högstadieelever och 70 lärare. En enkät beskrivande olika mobbningssituationer utformades i syftet att se om det fanns skillnader i dessa gruppers bedömning av olika former av mobbning. Resultatet visade att lärare, särskilt äldre lärare, bedömde samtliga mobbningsformer mer som mobbning än eleverna. Eleverna bedömde fysisk mobbning mer som mobbning än övriga mobbningsformer. Mobbningssituationer innehållande flera aktiva angripare sågs mer som mobbning än situationer med en aktiv angripare. Kognitiva processer vilar på individens kunskap, föreställningar, förväntningar och mål, något som kan bidra till elevers och lärares olika bedömning av mobbning.

D. J. Pepler et al. (2006) fann en högre benägenhet att utsätta andra för mobbning på gymnasiet än på högstadiet till skillnad från T. R. Nansel et al. (2001) som fann motsatta resultat. Studien undersökte, med hjälp av enkäter, om högstadieelever och gymnasieelever skiljde sig i tillvägagångssätt och upplevelse av mobbning, samt skillnader i medvetenhet om skolans mobbningsprevention. Vidare undersöktes könsskillnader och elevers inställning till skolan. Resultatet visade att högstadieelever upplever sig mer utsatta för mobbning. Pojkar upplevde både att de utsattes och utsatte andra för mer direkt mobbning än flickor. Högstadieelever var mer medvetna om att det fanns anti-mobbningsgrupper på skolan. Detta kunde bero på att gymnasieelever ansågs kunna ta hand om sin situation och söka hjälp själva.

Eleverna i dagens skolor är uppvuxna i en digitaliserad värld. De rör sig i princip utan begränsningar i den digitala världen. Man skulle kunna säga att det är deras modersmål att uttrycka sig och befinna sig på nätet, Vi ser en klyfta i samhället med barn och ungdomars nätkunskaper på ena sidan och vuxnas förmåga till kritisk granskning på den andra. Detta påverkar i allra högsta grad hur vi handskas med digitala kränkningar i skolan. Även om barnen är experter på Internet är det de vuxna som måste hjälpa till med att ge en fungerande grund av normer, värden och kritiskt tänkande. Vi har gjort en intervjustudie med 37 barn i skolår fem. 20 av barnen går i en småstadsskola och 17 av barnen i en förortsskola. Intervjuerna har utförts som gruppintervjuer och vi har haft en kvalitativ ansats. Våra intentioner har varit att göra undersökningen från barnens perspektiv och om möjligt försöka möta och förstå deras livsvärld. I vår studie ser vi med stor tydlighet att kränkningar på nätet är verklighet för många elever idag och detta påverkar i mycket stor utsträckning deras skolvardag. I samtalen med eleverna har vi förstått att det inte är någon större skillnad på att bli kränkt på nätet och att bli kränkt i verkliga livet. Själva säger eleverna att det är lättare att skriva något elakt till en person som man inte ser och detta gör att kränkningar på nätet kan vara något grövre än kränkningar ansikte mot ansikte. Kränkningar sker i stort sett på samhällets alla nivåer och platser. Vi vill inte dra skiljelinjer mellan nätet och samhället i övrigt. Internet är en del av vårt moderna samhälle. Det speglar det som händer i det verkliga livet. Elever som blir kränkta på nätet blir även kränkta i skolan. Samma individer blir kränkta på nätet och i samhället utanför och för samma saker. Vi ser även att vuxna behöver ta sitt ansvar och genom att lära barnen kritisk granskning skydda dem mot kränkningar. Det är samtidigt skolans ansvar att utjämna oundvikliga socioekonomiska ojämlikheter och sträva mot en rättvis fördelning av kunskaper genom att bidra till Internetkunskap till alla elever.

The purpose of this study was to understand school counselors´ and teachers´ perspectives on the prevention of bullying in relation to social capital. The study was based on a qualitative process with semi-structured interviews from three teachers and three school counselors from three different schools. The main question was to find out teachers and school counselors perspectives of bullying in relation to social capital. The analysis was based on a theory that focuses on social capital, where trust and confidence as well as universal and selective interventions are important. Today, bullying is considered a serious and significant problem in school. School and school climate can be an arena of social capital, where trust and confidence exists and where bullying can be seen as an undesirable social capital, as it can contribute cause to the trust and confidence between people reduce or destroyed. Therefore, it is important to find successful ways to prevent and stop bullying. The main conclusion in this research was that trust and confidence are important in the prevention of bullying in order to achieve a desirable social capital.

The objective of this study was to explore the link between school climate and bullying behaviour through a case study of two high schools. Grade 10 students received the two day Cross-Cultural Conflict Resolution (XCCR) Module initiated by YOUCAN. Phase I of this study involved the development of an XCCR Logic Model, which aimed to clarify the objectives and key elements of the XCCR Module. Phase II involved the in depth analysis of the XCCR Module through an 84-item survey and qualitative semi-structured interviews with school and program staff. Data from this study did not indicate any changes in bullying behaviour or school climate between pre-and post-implementation. This study highlights a need to incorporate measures for program adherence and program fidelity in future studies. The results of this study provided two practical contributions, an XCCR Logic Model and information about bullying and school climate for the participating schools.

This qualitative research study explored perceptions of parents who believe their child was bullied by a teacher. The definition used for this study was from McEvoy (2005),a pattern of conduct, rooted in a power differential that threatens, harms, humiliates, induces fear, or causes emotional distress(p. 1).<p>Three individual parent or parent partners were asked to share their stories about their perceived experiences with a bullying teacher. A number of questions guided this research: How do parents come to believe their child is being bullied by a teacher? What are the specific behaviours of the teacher that are perceived by parents as bullying? How do parents respond to their belief their child is being bullied by a teacher? What is the result of the parental response? What are the implications for teacher practice and education?<p>Themes and patterns were derived from the interview data using reflective analysis techniques. The data revealed parent participants came to the belief their child was being bullied by a teacher through their childrens stories, first impressions of the teacher, validation from others regarding their perceptions and their childs physical and behavioural changes. Teacher bullying behaviours identified by the participants paralleled those discussed in the literature. Parents responded to their belief their children were being bullied by following understood school protocol and meeting with the teacher. When parents felt the teacher had employed power tactics, they were motivated to take further action. The participants past experience with schools, and power and authority perceptions also affected parental responses. Parents expressed feelings of guilt for not acting more quickly to safeguard their child. Parents reported the school communities did not directly address the teacher bullying issue. <p>Implications emerged for all stakeholders in the school community. For professional associations, school division administrators and board members the focus for change rests with a re-examination of bullying policy and professional codes of ethics. For school principals, symptoms of teacher bullying behaviours and teacher stress and may need more attention. For teachers, building relationships and presenting a professional and caring demeanor are significant considerations influencing parental perceptions. For parents, validation to action comes from listening to their childrens stories and recognizing the symptoms of teacher bullying. Validation and getting involved in their school community may prompt intervention.

Cyberbullying is a problem that has emerged as a byproduct of modern day technologies. This novel form of peer aggression occurs when one or more individuals use a technological medium for the purposes of threatening or harming others. Given that cyberbullying is a relatively new problem in Canada, research remains in its preliminary stages. Previous studies conducted in large urban centers in Alberta and Quebec have suggested that cyberbullying frequently occurs among middle years students. However, the characteristics of cyberbullying among rural students and students from other Canadian provinces are yet to be determined. For these reasons, the purpose of this study was to explore cyberbullying amongst students from rural and urban schools in Saskatchewan. More specifically, this study investigated the following questions:<p>1.To what extent did youth experience cyberbullying? <p>2.What were the characteristics of cyberbullying?<p>3.How did students respond to cyberbullying? <p>4.To what extent did parents and teachers become involved with cyberbullying incidents? <p>Furthermore, how did students think these adults should have responded?<p>To answer these questions, 396 students from a large public school division in central Saskatchewan completed an anonymous paper pencil questionnaire. Among the grades 7 to 9 students sampled, 34.6% admitted they cyber-bullied others and 49.5% said they were victims of cyberbullying. Further, the majority (69.4%) of the students reported that they knew someone who had been cyber-bullied. No significant differences were found between urban and rural students experiences with cyberbullying. However, significant gender differences were found as well as significant correlations between cyberbullying involvement and student grade level, frequency of computer use, school size, and school type. <p>Unfortunately, the majority of cyber-bully victims and bystanders chose not to report the incident to adults. Victims of cyberbullying reported a variety of negative outcomes, especially anger and sadness. Students offered many suggestions for the prevention and intervention of cyberbullying. In particular, students thought teachers should educate their class about cyberbullying and parents should talk to their children about the issue.